Ett steg framåt i molnfrågan - Men vad betyder egentligen Joe Bidens underskrift?

Det amerikanska dekretet (EO) innebär dock inte att svenska företag och myndigheter redan kan överföra personuppgifter till USA utan giltig överföringsgrund/-mekanism och uppfyllande av de krav som följer av Schrems II-domen.

Dekretet innebär i korthet att amerikanska myndigheters möjlighet till signalspaning ska beakta skydd för privatliv och civila rättigheter och göras på sätt som står i proportion till syftet.
Insamlade uppgifter ska hanteras på ett visst sätt och de ska vidtas lämpliga åtgärder för att åtgärda eventuella överträdelser. Vidare kommer en rättslig process att inrättas så att icke amerikanska medborgare/registrerade kan få sin sak prövad vid en integritetskränkning.

Så insamling av personuppgifter behöver fortfarande vara proportionerliga och begränsade till vad som är absolut nödvändigt, och EU-medborgare som får sina personuppgifter behandlade av amerikanska säkerhets och underrättelsetjänster måste ha tillgång till effektiva rättsmedel, inklusive ett oberoende överklagandeorgan.

Vad händer nu?

Nästa steg är att EU-kommissionen, efter ett särskilt förfarande som innefattar samråd med European Data Protection Board (EDPB) och en kommitté som består av företrädare för medlemsstaterna, lägger fram ett förslag till beslut om adekvat skyddsnivå (adekvansbeslut). Därutöver har Europaparlamentet rätt att granska besluten innan EU-kommission kan anta det slutliga beslutet om adekvat skyddsnivå för USA.

EU-kommission tror inte att denna nya ”dataskyddsram” mellan EU och USA kommer att ogiltigförklaras av EU-domstolen.

Det är inte klart förrän det är klart… fortsättning följer…
// Christine Axentjärn & Olof Eilertsson