Hoppa till huvudinnehåll
Tillbaka till Nyheter
Nyhet2022-10-14

Här återvinner roboten Daisy en iPhone på 18 sekunder – men hon får för lite ”mat”

Det tar 18 sekunder för Apples robot Daisy att plocka isär mobiltelefonen inför ögonen på Cristian Brolin, Chief Digital Officer på skogsbolaget Södra, och flera av hans kollegor från ASF Advisory Board. – Det här är bra! Men hur ska vi få mobiltelefonerna hit från byrålådorna hemma?

Bara en mikroskopisk del av all elektronik på marknaden cirkulerar tillbaka i ny tillverkning. När flera medlemmar från Advisory Board i Atea Sustainability Focus (ASF) samlas i Nederländerna – för att bevittna Daisys eleganta demontering av gamla smartphones där komponenterna sorteras och återvinns – ser de en skylt som signalerar just detta problem:

”We need to feed Daisy. Daisy is hungry.”

– Problemet är att hitta enheter att demontera. Kapaciteten är i dagsläget betydligt högre än vad som används, säger Camilla Cederquist, Hållbarhetsspecialist på Atea och Projektledare för Atea Sustainability Focus.

För att knyta an till Cristian Brolins fråga: Hur kan vi se till att mobiltelefonerna kommer hit i stället för att låta dem samla damm i byrålådor, förråd och kartonger? Södras digitalt ansvarige har själv inget säkert svar. Men han är angelägen om att få fram en lösning.

Kan det bli lika självklart att återvinna mobiltelefoner som aluminiumburkar?

– Så gott som alla aluminiumburkar återvinns nuförtiden. Hur kommer det sig? Jag tror att vi i början lämnade tillbaka burkarna för att det gav pengar. Men sedan förändrades det där. Idag handlar det inte lika mycket om pengarna. Vi återvinner burkarna för att det numera känns helt fel att slänga dem i soporna. Det behövs ett liknande kulturellt skifte med elektroniken, säger Cristian.

”Man brukar säga att det finns 17 gånger mer guld i ett ton smartphones än i ett ton guldmalm. En del hävdar att det är ännu mer.”

– Jag är övertygad om att ingen har ett illa uppsåt med att låta mobiltelefonen ligga kvar i kontors- eller byrålådan. Det är bara så man gör, för att man alltid har gjort det. När man får en ny mobil, sparar man den gamla för att den kan vara bra att ha i reserv. Så småningom rensar vi i lådorna och då hamnar de gamla it-prylarna på återvinningscentralen och mals sönder.

Ur ett hållbarhetsperspektiv är det, som vi alla vet, ett ofantligt slöseri av naturresurser. Telefonerna innehåller aluminium, tenn, volfram, kobolt och silver. Ja, även guld.

– Man brukar säga att det finns 17 gånger mer guld i ett ton smartphones än i ett ton guldmalm. En del hävdar att det är ännu mer, påpekar Camilla.

Fler aktörer vill göra sin del för att skapa cirkulära flöden

På den nordiska marknaden har allt fler aktörer insett att de själva måste ta mer ansvar och göra sin del för att cirkulära flöden ska kunna uppnås.  I den senaste ASF-rapporten som överlämnades till branschen i början av året var det stort fokus på det egna ansvarstagandet.

– Insikten är att man inte kan ställa krav på att en it-produkt ska bestå av en viss mängd återvunnet material, om man inte själv bidrar med råmaterial genom att återlämna sina egna enheter, säger Camilla.

Hur skapas mer medvetenhet?

I ASF-nätverket utbyts många idéer och erfarenheter för att få förändringarna för mer hållbarhet att hända i praktiken. En viktig del är skapa en ny kultur i organisationen där återvinning ses som självklart, för att inte tala om återbruk av it-enheter. Cristian Brolin berättar om hur han är mitt uppe i det arbetet. Han vill stärka känslan av stolthet hos personalen att återbruka i stället för att använda de senaste modellerna.

– En av ASF-medlemmarna hade tryckt upp klisterlappar med texten ”reloved” att fästa på återbrukade enheter. Det tyckte jag var jättebra, så nu kikar vi på att införa det, i någon variant, även hos oss, säger han. Återbrukad utrustning är en del av it-floran på Södra sedan ett halvår tillbaka.

Jobbar med återtagandet av mobiltelefonerna

Mobiltelefonerna har varit svårare att få tillbaka:

– Det är komplexare med mobiltelefoner är med datorer. Mobilen rymmer nästan alltid privata saker. Man har ofta sina egna bilder där, privata sms-konversationer, bank-id och så vidare, säger Cristian.

Men Södra jobbar på en förändring även där:

– Vi försöker komma förbi den oro som många känner för att arbetsgivaren, eller någon annan, ska komma åt privata saker om telefonen överlämnas. Vi tar fram en tydlig instruktion för hur man överför och raderar allt privat ur sin telefon, och hur man tar bort sitt Face-id, tumavtryck och lösenord.

Målet att återta lika många enheter som sätts på marknaden

För Ateas del är ett koncernmål för 2030 att uppnå 1:1 när det gäller återtag av it-enheter.

– Det innebär att för varje it-enhet som vi förmedlar till våra kunder ska minst en enhet komma tillbaka. För att det ska vara möjligt krävs att vi alla jobbar tillsammans, säger Camilla.

– Ingen av oss på marknaden bör se oss som slutanvändare av it-produkter. Inte längre. I en cirkulär värld är vi alla leverantörer av resurser. 

Snart lanserar ASF:s Advisory Board konkreta åtgärder

Cristian på Södra ser fram emot en betydligt mer cirkulär it-värld.

– Det skulle vara skönt om vi kan säga att iPhone 19 tillverkats med plasten, litiumet och ädelmetallerna från iPhone 6. Då har vi ett tydligt cirkulärt kretslopp, säger han.

Omställningen sker nu även på en branschövergripande nivå, berättar Camilla:

– ASF:s Advisory Board har, tillsammans med ledande tillverkare, ägnat det senaste året åt att konkretisera en rad åtgärder som ska bidra till en mer cirkulär och klimatsmart it-industri. Det kommer att presenteras i detalj under 2023.

Cristian igen:

– Att vi samverkar är nyckeln. Det var därför vi gick med i ASF. Där samlas verksamheter av olika storlek, med olika utmaningar och med olika möjligheter att påverka. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Och när vi samverkar kan vi göra allt.