2019-10-30

Hur granskas digital kompetens i skolor?

I en färsk rapport från skolinspektionen ”Digitala verktyg i undervisningen – matematik och teknik i årskurs 7-9” har man bland annat granskat digital kompetens i förhållande till skolors digitalisering. Frågan jag ställer mig är hur man praktiskt går tillväga när man granskar digital kompetens i skolor.

Josef Siljebo Doktorand vid Umeå Universitet

Till att börja med behöver man en begreppsdefinition av vad digital kompetens är. Enligt skolinspektionens rapport ger man en definition som lyder:

”Digital kompetens handlar om förtrogenhet med digitala verktyg och tjänster samt förmåga att följa med i den digitala utvecklingen och dess påverkan på ens liv. Digital kompetens innefattar bland annat kunskaper att söka information och producera digitalt material, färdighet att använda digitala verktyg, förståelse för vad digitaliseringen innebär för samhället med möjligheter och risker samt motivation att delta i utvecklingen.” (s. 36).

För enkelhetens skull kan vi dela upp kompetensen i (1) kunskaper hur man kan använda och (2) färdigheter att använda digitala teknologier samt (3) förståelse för påverkan av och (4) motivation för att delta i digitalisering. Alltså de fyra begreppen kunskaper, färdigheter, förståelse och motivation.

Frågeställningar

Vidare behövs frågeställningar, kärnan i vad man ska granska. Skolinspektionen arbetar utefter fyra frågeställningar, där man i frågeställningarna 3 och 4 explicit frågar efter digital kompetens och i vilken utsträckning huvudmän och rektorer ger förutsättningar (s. 12).

För att gå vidare med granskningen behöver man en avgränsning i praktiken (urval) att granska samt en pålitlig metod för att närma sig dessa fyra begrepp. Skolinspektionen har ett uppdrag att granska och där urval är beroende av uppdrag. I aktuell granskning är urvalet 27 skolor. Metoden är indelad i tre delar (s. 38). Dels har man samlat in IT-planer och/eller IT-strategier från skolor samt deras huvudmän. Dels har man till lärare skickat ut en enkät inspirerad av EU-kommissionens självskattningsverktyg SELFIE (som i sig är en enkät). Slutligen har man intervjuat rektorer, lärare, IT-ansvariga, elever och representanter från huvudmännen.

Kvalitetsgranskningens iakttagelser

I avsnittet Kvalitetsgranskningens iakttagelser (s. 14-25) presenteras en del av resultatet av granskningen, resterande resultat utgörs av rekommendationer för individuella skolor och ryms inte i rapporten. Det resultat som explicit berör digital kompetens (s. 20-25) handlar först och främst om huvudmäns och rektorers arbete med att skapa förutsättningar. Förutsättningarna som nämns är främst att tillgängliggöra och leda användningen av digitala teknologier hos lärare och elever. Detta följer av frågeställningarna 3 och 4.

Frågan är dock om man sökt på ett adekvat sätt. Jag tänker inte försöka svara på frågan, däremot ge underlag för reflektion till den som söker, genom mina egna frågor.

 

  • Om digital kompetens är kunskaper, färdigheter, förståelse och motivation, vilken/vilka söker man efter när man främst granskar hur mycket man använder digitala teknologier i undervisningen?
  • Finns det risk att man missar att granska hur mycket man försöker bidra till förståelse när tillgång till digitala teknologier är i fokus?
  • När man baserar (tar inspiration från) sin metod på SELFIE, behöver man ta ställning till vilken vikt det ligger i SELFIE på till exempel användning och tillgång i förhållande till förståelse och motivation?
  • Kan det vara så att i de skolor där användning och tillgång relativt är lägre, är ändå digital kompetens med betoningen på förståelse och motivation hög?