Hoppa till huvudinnehåll
Tillbaka till Digitalisering i skolan

Digitalisering öppnar nya möjligheter för Ronnebys skolor

Foto: Jonas Ljungdahl

Förskolan och grundskolan i Ronneby kommun har precis inlett en satsning som ska stärka medarbetarnas och elevernas digitala kompetens. Bara genom att sätta ord på vad digitalisering egentligen innebär har de redan kommit långt. Det har sänkt trösklarna inför den fortsatta utvecklingen.
Ronneby Kommun
Ronneby
Stärka den digitala kompetensen i förskola och grundskola.

Skolan och förskolan i Ronneby kommun har kommit långt i sin digitala utveckling genom att successivt anamma ny teknik.

– Alla visste att vi jobbade digitalt, men ingen frågade hur, när och till vad, berättar Carina Andersson, IKT-utvecklare på Ronneby kommun.

Men för att stärka arbetet ytterligare och ta nästa steg kände utbildningsförvaltningens centrala IKT-team, där Carina Andersson och Josefina Bowin Andersson är två av tre IKT-utvecklare*, att det behövdes en aktiv insats.

– Digitaliseringen togs för självklar och var inte prioriterad inom verksamheten. Vi behövde medvetandegöra och systematisera arbetet. Alla visste att vi jobbade digitalt, men ingen ställde frågan hur, när och till vad. Vi hade verktygen, kompetensutvecklingstillfällen och ett bra trådlöst nätverk. Därmed ansåg många att vi redan var digitala, säger Carina Andersson.

– Vi behövde kasta upp bollen igen och ifrågasätta detta för att fortsätta utvecklas, tillägger Josefina Bowin Andersson.

Alla ska äga sin egen målbild

Ronneby kommun har länge arbetat med skattningsverktyget LIKA, som hjälper lärare, rektorer och förvaltningar att fokusera på och prioritera rätt saker i digitaliseringsarbetet.

Utbildningsförvaltningen har också en egen strategi för digitalisering, som kallas KUL (Kompetens, Utveckling och Likvärdighet). Dessutom fick det digitala arbetet en rejäl skjuts framåt under pandemin, då fler resurser användes och många blev både tryggare och säkrare.

ronneby-kommun-skolor

Men IKT-teamet kände att skolan och förskolan inte riktigt tog vara på de goda effekterna av denna utveckling. Det saknades en djupare diskussion om vilka verktyg och arbetsmetoder som kunde tas med in i och förstärka den ordinarie undervisningen.

Så med hjälp av den långvariga samarbetspartnern Atea drog Ronneby kommun redan år 2020 i gång en fördjupad satsning på det digitala arbetet, men pandemin gjorde att både form och inriktning förändrades så pass mycket att arbetet tillfälligt lades på is.

Projektet återupptogs hösten 2021, nu med fullt fokus på förskola och grundskola. Tidigare var även gymnasiet och vuxenutbildningen involverade.

– Vi behöver stärka det digitala ledarskapet och ta ägandeskap för den digitala utvecklingen, säger Josefina Bowin Andersson, IKT-utvecklare på Ronneby kommun.

I stället för att ansvara för satsningen på egen hand tillsammans med Atea bestämde sig IKT-teamet för att ha en tätare kontakt med verksamhetscheferna för förskolan och grundskolan, Ann-Charlotte Wernered och Charlotte Kansikas. Insatserna omfattar även samtliga rektorer och skolornas lokala IKT-stödjare.

– Vi behöver stärka det digitala ledarskapet och ta ett ägandeskap för den digitala utvecklingen i verksamheten. Det ska inte bara vara något som det centrala IKT-teamet driver, utan något som alla är engagerade i, säger Josefina Bowin Andersson.

– Var och en äger digitaliseringsprocessen utifrån sina respektive roller. Du ska äga din egen målbild och inte tänka att någon annan ska utföra arbetet. Vi får inte nöja oss med att digitaliseringen är möjlig, utan fokusera på hur den ska ske, infogar Carina Andersson.

Digitalt skapande höjer måluppfyllelsen för eleverna

En grundläggande del i arbetet har varit ett skapa en fördjupad förståelse för och samsyn kring själva begreppet digitalisering.

Josefina Bowin Andersson understryker att digitalisering inte ska förväxlas med digitisering, det vill säga att göra om något som är fysiskt eller analogt till digitalt. Sådana finns sedan länge i verksamheten.

Och, betonar hon bestämt, digitaliseringen handlar inte enbart om att överföra tidigare analoga moment till den digitala världen, utan framför allt om att dra nytta av alla de nya möjligheter som de digitala verktygen ger upphov till.

Vad är IKT? 💡

IKT står för informations- och kommunikationsteknik och syftar till den kommunikation som uppstår mellan människor i användandet av digitala verktyg. Med digitala verktyg menas datorer, lärplatta, digitalkamera, mobiltelefon och alla former av teknik som används för att kommunicera någonting.

– Vi eftersträvar ett digitalt skapande som höjer måluppfyllelsen för eleverna. Där såg vi att vi fortfarande hade en utmaning, för till stor del användes verktygen till att göra sådant som tidigare gjordes med papper och penna. Vi vill göra sådant som inte tidigare var möjligt.

Ett exempel på det sistnämnda är möjligheten att ta in omvärlden på ett nytt sätt i klassrummet, som att besöka ett museum i Paris via VR. Det kan också vara att med hjälp av en green screen tydliggöra hur lätt det är att förvanska bilder.

– Digitaliseringen ska bli en naturlig del av det systematiska kvalitetsarbetet och vara en given punkt på allas agendor. Det ska sättas upp mål och delmål med aktiviteter som följs upp. Där har vi ett jättebra samarbete med verksamhetscheferna och ett bra stöd från Atea för att även få med rektorerna i detta arbetssätt, säger Josefina Bowin Andersson.

ronneby-kommun-samtal

Atea är ett tryggt bollplank

Både IKT-utvecklarna och verksamhetscheferna är nöjda med samarbetet med Atea, som har funnits vid Ronneby kommuns sida i många år och känner organisationen utan och innan.

– Vi kan prata med Ateas konsulter, Patrik och Emma, nästan som om de vore kollegor, vilket känns oerhört tryggt. De är lyhörda och skickliga på att se allt som skaver och gör ont. Vi kan sitta i planeringsmöten och ge vår nulägesbild och kanske är det inte alltid helt tydligt vad vi menar, men de kokar ner våra utmaningar och sätter ord på dem, säger Carina Andersson och fortsätter:

– Atea blir vårt bollplank och tillför andra perspektiv. Genom dem får vi också input från andra kommuner. Sedan är de otroligt måna om våra behov och anpassar sig efter dessa.

Carina Andersson uppskattar särskilt konsulternas förmåga att ställa de obekväma frågorna, att de vågar utmana alla inblandade och synliggöra var svårigheterna finns.

”Vi behöver diskutera den digitala vardagen för både barn och vuxna. Vi ska ju fostra de unga till att bli fullvärdiga samhällsmedborgare, men de behöver ha den här kompetensen långt innan de blir vuxna.”

— Josefina Bowin Andersson, IKT-utvecklare, Ronneby kommun

Hur långt fram i utvecklingen man har kommit skiljer sig åt mellan de olika delarna av verksamheten. Detsamma gäller hur man uppfattar sin nuvarande situation.

Atea hjälper rektorerna att förstå vad de ska titta efter i de egna klassrummen. Vilka arbetsmetoder är digitisering och vilka är digitalisering? Det ger en djupare insikt om hur långt verksamheten har kommit och vilka behov som finns.

– Atea låter alla komma till tals och driver utvecklingen framåt utan att lämna någon bakom sig, säger Charlotte Kansikas.

Resultaten börjar redan märkas

Efter de inledande förberedelserna drog satsningen i gång på allvar nu under hösten. Den första av sex planerade träffar hölls i oktober med en andra träff i november. Vid dessa två tillfällen stod digital kompetens respektive nuläge på agendan.

– Jag tycker redan att arbetet har haft stor betydelse genom de diskussioner vi har haft, berättar Charlotte Kansikas, Verksamhetschef för grundskolan i Ronneby kommun.

Under våren följer ytterligare tre träffar om målbildsarbete, beteendeförändring och hur processen ska fortsätta. Allt avslutas hösten 2023 med ett uppföljningsmöte.

Mellan varje omgång har deltagarna uppgifter att utföra. Till novemberträffen skulle de exempelvis hitta bevis på digital kompetens i sina respektive verksamheter.

– Jag tycker redan att arbetet har haft stor betydelse genom de diskussioner vi har haft. Dessutom är det ju så att den här resan startade långt tidigare. Under pandemin fick många lärare ställa om från en dag till en annan. Bara det gjorde att vi kom framåt i processen. Vi har behållit många av de digitala formerna och ser vinster med det, exempelvis möten via Teams, men nu måste vi självklart ta det hela vidare, säger Charlotte Kansikas.

Fyra aspekter av digital kompetens

Att prata om digitalisering och vad begreppet faktiskt innebär har för många varit en aha-upplevelse. Dels har medarbetarna fått syn på vad de redan gör. Dels har de insett att nästa steg inte behöver vara ogripbart stort.

– Vi gör och kan redan väldigt mycket, men det har verkligen varit bra att få prata om vad vi egentligen menar med de olika begreppen, säger Carina Andersson.

Ge din skola bra förutsättningar ⭐

Ateas kartläggning är ett stöd i verksamhetens digitaliseringsarbete och ger en samlad bedömning av ert arbete med it och digital kompetens i det pedagogiska arbetet.

Kartläggning för skola

Vid sammankomsten i oktober diskuterade deltagarna bland annat fyra aspekter av begreppet digital kompetens: 1. Att kunna lösa problem och omsätta idéer i handling. 2. Att kunna använda och förstå digitala verktyg och medier. 3. Att ha ett kritiskt förhållningssätt. 4. Att förstå digitaliseringens påverkan på samhället.

Inom samtliga kategorier finns det behov av kompetenshöjande insatser. Källkritik är till exempel viktigare än någonsin och får större betydelse allt längre ner i åldrarna. Även förskolebarn tar ju del av sociala medier.

– Vi behöver diskutera den digitala vardagen för både barn och vuxna. Vi ska ju fostra de unga till att bli fullvärdiga samhällsmedborgare, men de behöver ha den här kompetensen långt innan de blir vuxna. Därför behöver frågan om det digitala samhället komma in i nästan samtliga ämnen i skolan. Det är också viktigt att undvika ett digitalt utanförskap, säger Josefina Bowin Andersson.

Om eleverna ska kunna välja rätt digitala verktyg för att lösa de problem som de ställs inför måste lärarna ha kompetensen först, betonar hon.

– Vi måste börja med personalen och vi ser att det behövs en kompetenshöjning i digitalt skapande och programmering. Vi har också en utmaning i att skapa de pedagogiska lärmiljöer som krävs för att kunna jobba digitalt på det här sättet.

ronneby kommun pratar

En röd tråd behövs genom hela skolgången

Diskussionen vid det första mötet kom även in på olika typer av digital kompetens, allt från generell kompetens som alla måste ha, som att kunna skicka e-post, till mer specifika kunskaper.

Deltagarna talade också om vad som kan anses vara adekvat kompetens inom förskolan och skolans olika stadier. Vilken kunskap förmedlas var och på vilket sätt? Det behövs en röd tråd och progression genom hela skolgången.

– Vi fastnade särskilt för begreppet didaktisk digital kompetens, för där börjar vi närma oss kärnan i det vi vill uppnå. Om jag har en idé kring vad jag vill skapa, finns det då något digitalt verktyg som kan hjälpa mig att åstadkomma detta på ett sätt som inte tidigare var möjligt? Och hur gör jag för att hitta detta verktyg? säger Josefina Bowin Andersson.

Carina Andersson betonar att digitalisering inte är ett självändamål, utan ett verktyg bland många. Inte desto mindre är den viktig.

– Det är faktiskt demokratiska världsmedborgare som vi ska utbilda. De kommer att leva i ett snabbt flöde, där förändringar sker hela tiden. Om du ska kunna vara med och påverka samhället måste du vara inne i digitaliseringsprocessen. Du kan inte stå utanför.

Ronneby kommun listar

5 fördelar med att stärka den digitala kompetensen inom förskolan och skolan:

  1. Tillgänglighet: Vi lär oss på olika sätt och behöver olika stöd och verktyg. Digitala hjälpmedel och läromedel bidrar till att skapa en bra lärmiljö för alla. Eleverna får fler möjligheter att ta till sig och redovisa kunskaper, vilket skapar en mer inkluderande undervisning och en mer likvärdig utbildning.
  2. Effektivisering: Om du gör rätt saker vid rätt tillfällen blir din verksamhet effektivare. Här är digitaliseringen till stor hjälp genom att erbjuda verktyg och applikationer som underlättar ditt arbete och din vardag.
  3. Framtidsfaktor: Med digitaliseringen blir lärandet en del av den verklighet som barnen lever i här och nu och den utveckling av samhället som väntas ske framöver. En skoldag får inte vara som en långtidsflygning, där du måste stänga av ditt wifi och alla dina enheter. De digitala verktygen ska vara en naturlig del av din vardag, även i skolan.
  4. Vidgade vyer: Via iPads och datorer kan du upptäcka och utforska världen utanför förskolan och skolan på ett enkelt sätt. Det fördjupar dina kunskaper om samhället och andra människors livsvillkor.
  5. Entreprenörskap: Med digitaliseringen kan vi ge eleverna nya verktyg, som sporrar till kreativitet och nya idéer. Digital kompetens gör att du kan lösa problem och omsätta idéer i handling. Det kan lägga grunden till nya lösningar och nya företag, som utvecklar samhället och världen.

 

**************************

Text: Johan Bentzel
Foto: Jonas Ljungdahl

**************************

Tillbaka till Digitalisering i skolan