Laddar meny
Foto: Dino Soldin

Hög tid att utveckla det digitala ekosystemet

Reportage 2017-09-18
Det är inte nödvändigtvis svaghet som gör att vi backar från jobbiga beslut. Det är våra hjärnor som fungerar så. Men det går att påverka och hjärnforskaren Katarina Gospic vet hur.
Henrik Rådmark
Journalist

Du ser dig inte som en feg person, en som backar när det gäller. Ändå inser du att det finns en del beslut som du borde ha fattat men lät bli. För att det inte kändes bekvämt. Kanske intalade du dig att det inte var rätt tidpunkt för förändring. Fast du innerst inne visste att den där nya plattformen eller förändringen av en process skulle ha burit frukt.

Katarina Gospic är hjärnforskare och vet varför du inte fattade alla beslut som du i efterhand ser hade varit bra.

Hög tid att utveckla det digitala ekosystemet

När aktörer går samman och delar information med varandra kan stora saker hända. Det kallas digitala ekosystem och är ett oslagbart sätt att utvinna värde ur det växande informations-havet. Men en förutsättning är att någon vågar experimentera.

– När vi fattar beslut är vi programmerade att välja det som ger snabbast och störst belöning. Det styrs av ett område i hjärnan som kallas striatum och är också skälet till att vi gör saker vi vet är onyttiga, som att äta godis eller pommes frites och titta på mobilen 150 gånger om dagen.

Amygdala är en annan viktig nyckelspelare. Det är hjärnans primitiva känslostruktur som gör att vi gärna undviker det som är obehagligt och okänt.

För att kunna fatta långsiktiga bra beslut måste ett annat område i hjärnan släppas in i processen, frontalloben. Den står för strategiskt tänkande och kan, lite förenklat, reglera striatum och amygdala. Om vi använde den i högre utsträckning skulle vi helt enkelt fatta beslut som är bättre för oss på sikt. Trots att de skulle innebära krävande och jobbiga förändringar.

Katarina Gospic

Katarina Gospic driver neurodesign-företaget Grey Matters tillsammans med Isabelle Sjövall samt konsult-företaget Brainbow Labs.

Utbildning: Läkare, samt fil. mag. i fysiologi och medicine doktor.

Böcker: Välj rätt! En guide till bra beslut, Den sociala hjärnan, Neuroledarskap, Neurodesign, I huvudet på en banbrytare.

Övrigt: Utsågs 2016 av Veckans Affärer till Supertalang. Driver podcasten ”I huvudet på en banbrytare” tillsammans med Viggo Cavling.

KATARINA GOSPIC SÄGER att vi förvisso är programmerade att spontant prioritera det som ger snabb belöning och undvika obehag. Men hon menar att det går att öva upp förmågan att övervinna den förprogrammeringen.

Genom att ”flytta dig nära” det som tar emot och göra det så välbekant och enkelt som möjligt, minskar risken att du väljer den bekväma vägen.

– Om du skulle sova i träningskläder på gymmet är chansen större att du tränar på morgonen, än om kläderna ligger längst in i källarförrådet.

När det handlar om att införa en ny it-lösning blir motsvarande strategi att lära sig så mycket som möjligt om den. Prova lösningen om det går. Då kommer du inte bara att känna dig bekvämare, utan också utveckla en djupare förståelse för vilka fördelar den skulle innebära för verksamheten.

Om du skulle sova i träningskläder på gymmet är chansen större att du tränar på morgonen, än om kläderna ligger längst in i källarförrådet.

KATARINA GOSPIC
hjärnforskare, företagare och författare.

På så sätt flyttar du dig mentalt närmare själva beslutet och gör det enklare att ta steget, förklarar Katarina Gospic.

Hon är för övrigt själv ett slående exempel på att det går att påverka hjärnans naturliga mekanismer.

Vid 27 års ålder hade hon klarat av motsvarande 13 års akademiska studier och hennes forskarkarriär hade fått en flygande start. Trots det lämnade hon den akademiska världen och övergav sin tänkta karriär.

– Jag kände att det var nödvändigt för att jag skulle fortsätta utvecklas i den riktning som jag ville. Den akademiska världen var alldeles för hierarkisk och fyrkantig, berättar hon.

Inför det beslutet lär amygdala hos Katarina Gospic ha jobbat för högtryck för att få henne att stanna kvar i det välbekanta och kortsiktigt bekväma. Men hon lyckades uppenbarligen föra över tillräckligt mycket av processen till frontalloben för att komma till skott och bryta sig ur den akademiska världen.

Striatum påverkar oss för övrigt på ett annat sätt, påpekar hon. Det är nämligen den delen av hjärnan som får oss att plocka upp mobilen i tid och otid, kolla mejlen, Facebook eller Instagram, när vi egentligen borde göra något annat. Det i sin tur är ett beteende som orsakar mycket stress.

3 sätt att lära sig gilla förändring

Öva

Ju mer du utmanar dig själv desto enklare blir det att möta förändringar.

Tänk tvärtom

Istället för att följa din första impuls att svara på ett mejl och skjuta på arbetet med 5-årsplanen – gör tvärtom.

Svårast först

Gör den svåraste och mest krävande uppgiften direkt när du kommer in på morgonen.

– Det tar upp till 25 minuter att återfå fokus på en arbetsuppgift efter ett avbrott. Och studier visar att vi blir avbrutna ungefär var elfte minut.

Genom att gå emot vårt spontana beteende och istället använda ”teknik med intention”, alltså bara nyttja den i ett specifikt syfte, får vi mer gjort och blir mindre stressade. Därmed ökar också vår förmåga att ta till oss förändringar.

Atea.se upplevs bättre om du uppdaterar din webbläsare. Här hittar du en ny version av internet explorer