Bana väg för mer hållbara leveranskedjor
Vad händer när globala ledare inom it och elektronik samlas för att diskutera hållbara leveranskedjor? Vid det senaste RBA-mötet i Bryssel, som samorganiserades med Initiative for Global Solidarity (IGS) och Tysklands GIZ, var budskapet tydligt: regleringsförberedelse är avgörande för företag men svårt att navigera, och transparens och samarbete är nyckeln till verkliga framsteg.
Acting Head of Value Chain Due Diligence
Det står också klart att när framtiden för lagstiftning om due diligence blir osäker, finns en risk att momentum stannar av – just när framstegen inom företag och leverantörskedjor börjar ta fart.
Jag hade möjligheten att delta i två paneler – en om miljömässig due diligence tillsammans med branschkollegor, och en om lagstiftning tillsammans med regeringsrepresentanter. I den här bloggen reflekterar jag över diskussionerna och lärdomarna från dessa dagar, och delar med mig av mina insikter.
Ökad transparens djupare in i leverantörskedjan
Ett återkommande tema under konferensen handlade om bristerna av transparens i leverantörskedjan – särskilt när det gäller flera steg bakåt i leveranskedjan. Bättre insyn i förhållandena längre bak i kedjan kan hjälpa till att identifiera risker för negativa konsekvenser för både människor och miljö – och möjliggör gemensamma insatser för att minska dessa risker. Ökad transparens i leverantörskedjan är något som Atea har drivit i många år, och som fortsatt är en högt prioriterad fråga för våra kunder. Faktum är att den allra första Atea Sustainability Focus (ASF)-rapporten handlade just om detta ämne, och även om förändring tar tid är vi glada att se att det sker förbättringar.
The Responsible Business Alliance (RBA) arbetar för närvarande med flera spännande verktyg och projekt för att stödja denna förändring och hjälpa sina medlemmar att få bättre insyn i sina leveranskedjor - inklusive insatser för standardiserad datadelning mellan branscher. Det inkluderar digitala register och intyg – som täcker allt från växthusgasutsläpp till inköp och arbetsvillkor – som kan användas för att verifiera påståenden kopplade till specifika fabriker och i slutändan produktleveranser. Med tiden kan detta förbättra spårbarheten och efterlevnaden i hela leveranskedjan och möjliggöra delning av verifierad information med slutanvändare.
Levnadslönens roll i hållbara leveranskedjor
ASF:s Advisory Board identifierade levnadslön (tillsammans med det bredare ämnet om människorna i våra leveranskedjor), som fokus för årets ASF-rapport. Detta var dessutom ämnet under våra ASF Forum som hölls i alla nordiska länder i mars i år, där representanter från industrin tillsammans med nordiska it-köpare deltog.
Levnadslöner har även fått ökad uppmärksamhet på bredare front, och konferensen i Bryssel var inget undantag. RBA:s pågående arbete med att utveckla globala riktlinjer sker i nära dialog med Internationella arbetsorganisationen (ILO), som nådde en viktig överenskommelse i frågan förra året och fastställde en standard för hur en levnadslön ska beräknas. De kommande frivilliga riktlinjerna kommer att behandla hur man uppskattar gapen i levnadslön inom leverantörskedjan samt praktiska åtgärder för att minska dem. En pilotdatabas för levnadslöner diskuteras också med ILO, med målet att tillhandahålla riktmärken i nyckelregioner - något som blir ett viktigt stöd för företag som arbetar för att täppa till löneklyftorna.
Flera företag talade öppet om olika utmaningar, såsom avsaknaden av en enhetlig standard, skillnader i riktmärken även inom samma regioner och städer samt motstånd från leverantörer. Men det rådde enighet om att levnadslöner diskuteras i många olika former, och att företag kommer att behöva anpassa sig till nya regelverk och ökad press från intressenter. Atea identifierade även ämnet som väsentligt i vår första dubbel väsentlighetsanalys förra året, så det är glädjande att se att diskussionerna och framstegen fortsätter.
Varför CSDDD är viktigt – och varför vi hoppas att det förblir kvar
CSDDD-direktivet (The Corporate Sustainability Due Diligence Directive) befinner sig just nu vid ett vägskäl inom EU, där politisk osäkerhet skapar oklarhet kring dess framtida utformning. Atea stöder direktivet starkt, och vi hoppas att dess ambition bevaras. Under ett panelsamtal med representanter från EU, Tyskland och Thailand delade jag med mig av insikter från Norges åpenhetsloven (”öppenhetslagen”). Jag framförde vår ståndpunkt samt erfarenheter från implementeringen av den norska lagen som kan vara värdefulla att beakta i arbetet med en bredare due diligence-lagstiftning.
Ett gemensamt ramverk och förståelse är avgörande för att sätta en grundnivå för företagens ansvar och bidrar till att skapa lika spelregler mellan branscher. Att försvaga eller ta bort det skulle riskera att leda till fragmenterade tillvägagångssätt, vilket gör det svårare både för större etablerade och mindre leverantörer att förstå och möta förväntningarna. Än viktigare är att det skulle bromsa den rörelse som vuxit fram inom vår bransch - och många andra branscher - mot systemisk förändring, just när den är som mest nödvändig.
För företag som redan arbetar med etablerade verktyg och standarder, som OECD:s riktlinjer och FN:s vägledande principer, innebär en sådan harmonisering ett försprång. Men även i dessa fall krävs att ambitiösa regleringar åtföljs av tydlighet, konsekvens och vägledning för de organisationer som berörs. Annars riskerar man att skapa mer förvirring och administrativ belastning, men med begränsad faktisk effekt.
En citat från konferensen som fastnade hos mig: "Det vi försöker göra är väldigt svårt – det handlar om att förändra en hel bransch."
Den goda nyheten är att ingen gör detta ensam. Genom gemensamma verktyg, lärande av varandra och ett gemensamt tryck fortsätter gemenskapen inom RBA att driva på för framsteg. Jag lämnade konferensen med nya idéer, förnyad motivation och en stark känsla av att även om vägen framåt är komplex, så rör vi oss i rätt riktning – tillsammans.
