Så kan kommunen styra den smarta staden

Reportage 2017-11-27
Med IoT får kommuner överblick, kontroll och kan automatisera och effektivisera flöden för bland annat vatten, el, belysning och avfall. Vinsterna är många – minskade utsläpp samt ökad trivsel och säkerhet är några. Välkommen till den uppkopplade staden.

Kommunhuset, vi ser en person som via panelen får signaler från sensorerna.

Från en portal får ansvariga personer på kommunen överblick över stadens belysning, parkeringsplatser, trafikflöden, vatten, avlopp och avfallshantering. Med hjälp av sammankopplade sensorer och dataflöden är det redan idag möjligt att proaktivt optimera stadens flöden.

Delar av staden i mörker, ljus. Ngn joggar (eller går) förbi.

Gatubelysningens armaturer har försetts med sensorer som känner av när en människa går eller joggar förbi, då slår belysningen på med full effekt. Uppkopplad belysning innebär också att kommunen kan inventera, felsöka, ändra dimprofil och beställa reservdelar med några knapptryck. Att byta till LED-armaturer ger en el-besparing på cirka 60-70 procent.

Trafikflöden, någon parkerar. Kameraövervakad parkering, app.

Vi lägger upp till 30 procent av vår tid på att leta efter parkeringsplats i storstäder* – samtidigt som många parkeringshus har lediga platser. I den smarta staden har p-platserna försetts med sensorer. Medborgarna ser i en app var det finns lediga platser på gator och i garage. Miljövinsterna kan bli stora när vi slipper åka runt och leta – och sannolikt mår människor bättre av att smidigt hitta en p-plats.

Avfallshantering. Sopkärl utanför kontorsfastighet, koppling till kommunens sopkärl.

Samtliga sopkärl har utrustats med sensorer som känner av fyllnadsgraden, därför töms kärlen först när de är fulla – och när sopbilarnas rutter optimeras minskar utsläppen. Kommunen ser dessutom direkt om det är något område som inte fått sina sopor hämtade. Det är också möjligt att sätta upp enkla tryck-knappar vid återvinningsstationerna, så att kommunen får snabb återkoppling om kärlen är fulla eller om stationen är skräpig.

Bostadshus med sensorer placerade nära huset som mäter vattnets kvalité.

Vatten är en bristvara på allt fler platser. I den smarta staden finns sensorer inuti alla vattenledningar vilket har två fördelar. Kommunen får ett larm (i realtid) om vattnet blivit förorenat – ett larm utlöses också om en läcka uppstår. I EU pågår diskussioner om vattenförbrukningen ska mätas och bekostas per lägenhet i fastigheter, vilket är möjligt att genomföra med den nya tekniken.

*Trettio procent av all trafik i storstäder är cirkulationstrafik, bilister som letar parkeringsplats, enligt en undersökning från Opeepl. Antalet respondenter var 1 000, varav 321 från Storstockholm.

Internet of things

Atea hjälper dig att addera verksamhetskonsulter som genomlyser era nuvarande processer för att se var den positiva effekten kan bli störst. Påbörja arbetet, prata med oss om den workshop som är framtagen för att ge verksamheten kunskap och inspiration till att påbörja arbetet med IoT.

Jag vill veta mer

Vill du veta mer om IoT för kommuner och städer?
Daniel Ehnhage
Head of IoT
Atea.se upplevs bättre om du uppdaterar din webbläsare. Här hittar du en ny version av internet explorer