Därför måste svensk AI-infrastruktur bygga på allianser
AI-expansionen har intensifierat debatten om infrastruktur, datacenter och digital suveränitet. Men svenska analyser behöver ske på flera plan, och vi kan inte rädas globala samarbeten. Tvärtom är det nu vi ska bygga rätt allianser för framtiden, anser Mattias Bruhn, Erbjudandechef och Jonas Emilsson, Lead Architect, Atea Sverige.
Experter från Atea svarar på frågor om det amerikanska it-inflytandet
Hur bör vi se på amerikanska AI-investeringar i Europa och på amerikanskt ägande av europeiska data?
– Man ska vara medveten om att de amerikanska verktygen har en kapacitet som europeiska och nordiska alternativ inte kommer i närheten av. Att samtidigt som man förespråkar egna alternativ vända världsledande bolag ryggen är att aktivt ta ett kliv tillbaka. Den kapplöpningen kan vi inte vinna. Snarare bör vi välkomna amerikanska AI-investeringar i Europa och fundera på hur de kan vara till nytta för oss. Parallellt ska vi upprusta vår egen digitala suveränitet så att vi får ökad kontroll över våra egna data. Amerikanska lösningar ska inte utgöra hela vår it-palett, men det behöver inte vara antingen eller, säger Mattias.
Varför blir debatten så ofta ett vi mot dem över Atlanten?
Ja, det är olyckligt så. Vi hamnar oroväckande snabbt i ett slags vi mot dem, våra lösningar eller deras. Men Sverige kan bättre än så, och styrkan ligger inte i att välja sida utan i att kombinera egna styrkor med rätt partnerskap, fortsätter Mattias.
Vad vinner vi på att kombinera amerikanska lösningar, suveräna AI-moln och on prem?
– Vi vinner kapacitet, suveränitet, kontroll, flexibilitet och långsiktighet. Det är verklig handlingsfrihet. Amerikanska lösningar har på många områden kommit längre, medan suveräna AI-moln i Sverige och lagring on prem ger större rådighet över data och bättre möjligheter att hantera information utifrån dess skyddsvärde. Det gör det också möjligt att bygga vidare på redan gjorda investeringar i stället för att börja om. Det är just därför vi behöver en hybridstrategi där amerikanska publika moln kompletterar – inte ersätter – de egna, menar Jonas.
Hur utvecklar vi en svensk hybrid AI-infrastruktur som håller för framtiden?
– Det hybrida infrastrukturpusslet är på många håll i Sverige inte lagt, eller illa uppdaterat. Hur vi ser på vår information – vad som är särskilt skyddsvärt och vad vi är villiga att dela med oss av för att innovera snabbare – behöver uppdateras efter hur omvärlden ser ut i dag. Vi behöver börja där, inte i tekniken. Utan en tydlig bild av informationens skyddsvärde blir både teknikval, molnstrategi och exitplaner lätt gissningar, förtydligar Jonas.
Vilka geopolitiska risker finns i att bara fokusera på inhemska alternativ?
– Risken är att analysen blir för smal, och att vi missar att ta höjd för att omvärlden är i ständig rörelse. Digital suveränitet handlar inte bara om geografisk närhet eller inhemskt ägande, utan om att stå stadigt när det blåser. Då krävs hög flexibilitet, geografisk spridning och starka allianspartners. Om vi konsekvent tackar nej till tekniska framsteg på andra håll i världen, riskerar vi att skapa nya sårbarheter i stället för att minska dem, förklarar Mattias.
Under iranska hämndattacker användes datacenter som en av flera måltavlor. Bör hot mot datacenter påverka hur och var vi placerar data?
– Ja. Vi ser hur datacenter blir måltavlor, precis som när energiförsörjningen attackeras. Vi måste fundera över vilka konsekvenser våra vägval får om vi inte säkerställer geografisk spridning med hög flexibilitet. Hur många ägg har vi i samma korg när det gäller data och tjänster, och hur lätt kan de flyttas? Organisationer behöver kunna skala upp, flytta och justera sina it-tjänster snabbt om förutsättningarna förändras. Det gör oss också stresståligare mot nya regelverk och andra förändringar, säger Mattias.
Vad lär kriget i Ukraina oss om värdet av allianser?
– Att ensam inte är stark. Ukrainas ekonomiska och mänskliga förluster hade varit än mer förödande om deras miljö inte hade blivit återuppbyggd med hjälp av samma amerikanska tillverkare som ofta kritiseras i media. Det är en påminnelse om att digital suveränitet inte är detsamma som att stå ensam, utan att ha styrkan att både bygga eget och samtidigt luta sig mot rätt allianser när det behövs, kompletterar Jonas.
Vilka partnerskap krävs för att Sverige ska ta en stark roll i den gröna och digitala omställningen?
– Sverige har riktigt bra byggstenar i kompetens och suveräna lösningar. Svenska moln som körs i svenska datacenter är inte nytt för oss, och här finns expertis att kapitalisera på. Vi har också unika förutsättningar att ta position som prioriterad global partner inom den gröna och digitala omställningen. Nyckelordet är partner. Det är en roll som bara kan tas genom avtalade samarbeten och noga valda allianser, förstärker Jonas.
Kan Sverige leda AI-utvecklingen utan utländska investeringar och partnerskap över Atlanten?
– Det är svårt att se. Att ta täten genom att ställa sig vid sidan av de partnerskap och investeringar som driver utvecklingen framåt är inte realistiskt. För att nå målbilden behöver vi en hög innovationstakt och robust infrastruktur, vilket förutsätter att vi kombinerar starka externa lösningar med rådighet över känslig information och de mest kritiska tjänsterna, inflikar Mattias.
Hur drar vi nytta av den nordiska talangpoolen och lär av USA?
– Vi har riktigt bra byggstenar i Sverige och Norden när det gäller kompetens och suveräna lösningar. Här finns expertis att kapitalisera på. Samtidigt ska vi inte tacka nej till tekniska framsteg på andra håll i världen. För att garantera säkerhet och utveckling i Sverige är certifieringar och kunskap kring ledande teknik på global nivå en tillgång. Styrkan ligger i att bygga vidare på det egna, dra nytta av lösningar som kommit längre och samtidigt bygga rätt allianser för framtiden, summerar Jonas.
