Vägen till förändring ligger öppen – om vi har modet att satsa

En uppskattad tradition på Atea Bootcamp är de kärnfulla peptalks som Ateas partners bjuder på under evenemangets andra dag. Samtidigt som talarna lyfter fram sina egna tjänster och erbjudanden ger de en värdefull inblick i rådande it-trender.

Många små idéer leder till innovation

Först ut var Annika Grönström och Thomas Weimer, försäljningsdirektör för datacenter respektive försäljningschef på Dell Technologies, som kastade sig rakt ut i ett pep-talk om de hisnande möjligheter som tekniken kan erbjuda.

Det är lätt att se innovation som ett slags uppfinningsverkstad, där ett gäng smarta människor låser in sig i ett rum och sedan vandrar ut med en omvälvande idé till en ny produkt eller tjänst.

– Men så går det sällan till i verkligheten, slog Thomas Weimer fast och erbjöd en annan definition: innovation är summan av många små, kloka idéer som verksamheten har, där man ser möjlighet till förändring.

Det finns ett talesätt som säger att den som är mest sannolik att överleva är den som bäst anpassar sig till förändring. Men är anpassning och överlevnad verkligen de främsta målen? Borde man inte snarare sikta på att driva utvecklingen framåt och ligga i framkant? undrade Thomas Weimer retoriskt och fortsatte:

– Man kanske inte bara ska fundera på vad som är vår nästa coola produkt, utan tillsammans med verksamheten fråga sig vilken strategi vår organisation har att omvandla idé till innovation. Förmåga att omvandla många små idéer till praktisk innovation är det som över tid säkerställer att ni inte bara är här för att överleva, utan för att blomstra.

Företag kan bli hållbarhetspionjärer

Maria Collin, nordisk hållbarhetschef på HP Inc, tog sig an det tema som ligger henne närmast om hjärtat: den pågående klimatkrisen. Klockan är bokstavligen fem i tolv, underströk hon och berättade att inom mindre än 30 år kommer 36 procent av världens städer att stå inför en vattenkris, som kan tvinga 150 miljoner människor att flytta.

År 2050 kommer vi att behöva 2,3 jordklot varje år, om vi fortsätter leva som i dag, framhöll hon och riktade åhörarnas uppmärksamhet mot havet och stranden rakt utanför kongresshallen på hotell Tylösand. Hur ser det ut här om 30 år? Finns hotellet kvar? Finns ens Tylösand kvar?

– Det här är frågor som vi måste ställa oss. När man ser det så här nära blir det rätt tydligt: vi kan inte fortsätta som vi gör, sa Maria Collin.

Det blir allt svårare att göra affärer om företagen inte kan visa hur de jobbar med miljö, klimat samt sociala och mänskliga rättigheter. Men räds inte när kunderna ställer krav på hållbarhet, menade Maria Collin – omfamna det. Offentliga verksamheter har också en otrolig möjlighet att påverka genom att ställa hållbarhetskrav i upphandlingar.

– Då blir det lättare för mig att gå till min vd och ledningsgrupp och säga: ”Vet ni vad? Våra kunder vill ha det här.” Därför är det jätteviktigt att ni är tydliga i era upphandlingar hur centralt det är med hållbarhet, att det inte bara är priset som styr. Så snälla, fortsätt ställa krav på oss!

Digitaliseringen är en möjliggörare

Jennica Andersson, affärsansvarig för Microsofts verksamhet för offentlig sektor i Sverige, plockade upp tråden från föregående peptalks, när hon konstaterade att det är landets samlade it-beslutsfattare som måste ha modet att leda Sverige mot att bli hållbart, säkert och innovativt.

– När vi går härifrån i dag har vi en ökad beslutsamhet att öka accelerationskraften för att skapa ett annorlunda Sverige än vi har i dag, sade hon, både som ett löfte och en uppmaning.

En spontan applåd utbröt när Jennica Andersson nämnde att Sverige är det näst mest innovativa landet i världen enligt FN:s globala innovationsmätning. Hon radade sedan upp exempel på historiska, banbrytande uppfinningar som dragkedjan, pacemakern och trepunktsbältet. Men det går inte att luta sig mot gamla framgångar längre.

På OECD:s Digital Government Index hamnar Sverige på plats 29. Det betyder att ganska många länder är betydligt bättre på digitalisering inom offentlig sektor. Trots att Sverige är ett av fem länder i Europa som spenderar mest pengar i vården, 580 miljarder per år, ökar ändå överbeläggningar och vårdköer. Den svenska vården anses inte längre vara i världsklass.

Samtidigt ligger Sverige på 44:e plats på National Security Index, när det gäller beredskap för och hantering av cyberattacker.

– Så vi har lite att göra. Hur hittar vi tillbaka till det mod som fick folk att vallfärda hit för att bygga sina företag, fast på ett nytt sätt? sade Jennica Andersson.

Hennes budskap var tydligt: den stora möjliggöraren är digitaliseringen, det vill säga teknik i kombination med data som strategisk resurs.

– Offentlig sektor behöver införa smartare och nya arbetssätt, medan företagen behöver implementera något nytt för att öka sin konkurrenskraft.

Släpp loss kreativiteten hos medarbetarna

Kreativitet, det vill säga förmågan att lösa problem genom nya idéer, är en av de mest efterfrågade egenskaperna i arbetslivet. Det berättade Fredrik Häggblom som representerade Apple. Men han betonade också att kreativitet och innovation inte är samma sak, även om det är två sidor av samma mynt. Innovation är kreativitet som har omsatts i praktiken.

I en aktuell undersökning från konsultbolaget McKinsey, baserad på intervjuer med ledare i 183 bolag, anger 8o procent att kreativitet hör till verksamhetens tre främsta prioriteringar. Men samma undersökning visar att bara tio procent är nöjda med sin organisations innovationsförmåga. Hur kan det komma sig?

Fredrik Häggblom tror att förklaringen ofta går att hitta i organisationen själv. Hans bestämda slutsats är att kreativitet på arbetsplatsen främjas av att medarbetarna får tillåtelse att utforska och testa nya vägar.

– Men en av de främsta drivkrafterna som finns i organisationer är att undvika skuld. Det gör att man inte premierar risk och innovation, utan hellre satsar på det säkra.

Det kan finnas en otrolig kraft i att gå emot vedertagna sanningar, såsom att investeringar måste vara mätbara för att betraktas som framgångsrika. En innovativ succé följer inte alltid traditionella mönster, menade Fredrik Häggblom och tog iPhone som exempel.

När den lanserades var alla mobiltelefontillverkare fixerade vid att göra telefonerna mindre, batteritiden längre och kamerorna bättre, men iPhone var inte ledande i någon av dessa kategorier. I stället skapade Apple en helt ny kategori. Det handlade inte längre om vad mobiltelefonen kunde göra, utan hur det kändes när man gjorde det.

Fördelen initialt var inte teknologisk, utan psykologisk. Privatkonsumenterna fattade grejen direkt, men organisationerna tvekade.

– Varför då? Jo, för att psykologiska mervärden inte passar in i en Excelfil. Det går inte att försvara inför ekonomichefen. Det har hänt mycket sedan dess. I dag använder många amerikanska och engelska organisationer Apple i mycket större utsträckning. Jag tror att de har förstått att det här mervärdet, trots att det inte är helt lätt att mäta, vida överstiger investeringen, sade Fredrik Häggblom.

Hybrid strategi är vägen framåt för många

Den hybrida världen är här för att stanna. Det budskapet gav Linda Swärd, vd HPE Sverige. Om det för några år sedan fanns en trend mot att flytta allt till molnet, går trenden i dag nästan i motsatt riktning.

En studie från IDG visar att en dryg tredjedel av alla organisationer föredrar att hantera sin data på egen hand, för att behålla kontrollen i en alltmer osäker värld. Men de allra flesta organisationer försöker hitta balansen mellan vad som kan finnas i molnet och vad som bör behållas i det egna datacentret.

– Vi ser att många lämnar sin Cloud First-strategi för att i stället skapa en hybrid strategi. Många workloads är inte riktigt anpassade för en publik molntjänst. Samtidigt är molnet en viktig del i många av våra kunders infrastruktur och fortsätter också att växa, sade Linda Swärd.

Det har nästan gått ett decennium sedan digital transformation blev ett begrepp på allas läppar. En del har lyckats ganska bra, andra har haft det kämpigare. Enligt Linda Swärd finns det ett antal faktorer som är gemensamma för dem som har haft framgång.

– Det handlar om att ha en tydlig strategi och om att bygga kompetens i sin organisation. Man måste faktiskt investera tid i att lära sig att skapa rätt förutsättningar för organisationen att lyckas med det här. Till syvende och sist handlar det om kultur och människor. Digitalisering är ett megastort förändringsprojekt, där man behöver satsa på att bygga en kultur som faktiskt främjar innovation och samarbete.

Från molnkaos till molnsmart

Moln- och digitaliseringstemat fortsatte när Ylva Fonselius, systemingenjör på VMware, tog över scenen.

– Det vi alla här i rummet har gemensamt är att vi vill bli så digitalt smarta som möjligt. Vi vill hela tiden nå nya generationer snabbare, bättre och säkrare. Statistik visar att 80 procent av alla it-chefer har som strategi att investera mer i it och digitalisering. Kanske är det inte något som är nytt under solen, men tittar vi historiskt på vad som har hänt de senaste åren har det aldrig gått så här fort.

För 15 år sedan betraktade många molnet – i singular – som en magisk och strukturerad plats, som skulle lösa alla problem smidigt och enkelt. Men snart stod många inför vad Ylva Fonselius kategoriserar som ett molnkaos med ännu fler saker att hantera.

En del applikationer körs i moln (dessutom inte alltid i samma moln), andra on prem och några på edge (molnets gränssnitt mot den fysiska världen, det vill säga datainsamling i molnets ytterkant). Vad har vi egentligen hamnat i?

Här talade sig Ylva Fonselius varm för begreppet ”molnsmart”. Det betyder inte att allt läggs i molnet. Däremot ska applikationerna placeras på rätt ställen, i molnet eller on prem, utifrån välgenomtänkta, aktiva val – och framför allt bör allt hanteras med ett och samma verktyg.

– Hela poängen med det här är att det inte är något fel med cloud, men vi måste göra det på ett smart, tydligt och enkelt sätt.