Hoppa till huvudinnehåll
2020-04-02

Distansundervisning är inte videokonferens

Ju mer man lär sig, desto mer förstår man att man inte vet, heter det. Och för oerhört många just nu är möten med videoteknik en fullständig nödvändighet för att företag och organisationer ska fortsätta att fungera. Men distansundervisning kan inte likställas med distansarbete och videokonferens!

Sveriges skolor är förberedda

Vår samlade bild är att Sveriges skolor klarar den nuvarande situationen oerhört väl. Det fanns i starten av utbrottet i Sverige en stor farhåga hur man skulle klara av att ställa om för distansundervisning. Snabbutredningar tillsattes och myndigheter undersökte inom skolväsende och branschorganisationer hur väl förberett skolsystemet är för en omläggning. Vi på Atea har ett stort kontaktnätverk och nås dagligen av idéer och tankar ifrån kollegor i branschen som vill erbjuda tjänster och produkter som kan hjälpa skolan i den uppkomna situationen.

Men, de produkter och tjänster som just nu ofta diskuteras och erbjuds är ofta sprungna ur behov som är framtagna för vuxna i yrkeslivet på kontor och fungerar väl för det då det handlar om att kunna fortsätta att mötas, presentera, informera och fatta beslut. Så fort vi adderar mer komplexa arbetsmoment som exempelvis kreativt skapande, problemlösning, fysisk rörelse, konceptuella idéer och detaljerad bedömning av en uppgift så ser vi ofta att ett eller flera verktyg knappt räcker till eller blir väldigt trubbiga.

Digital undervisning

Ett digitalt sätt att undervisa krävde redan innan denna situation nya sätt att planera och utföra lektioner, det som fungerar för en digitalt baserad  lektion i svenska kan ha helt andra utmaningar i matematik. Det som kan vara ett bra sätt att hantera en lektion i samhällskunskap har helt andra utmaningar för en lektion i idrott eller träslöjd. Det som kan fungera utmärkt för en elev på gymnasium eller högskola har helt andra utmaningar för en elev i 10-års åldern. Om vi sen vet att alla barn är olika och någon har dyslexi, ett annat barn har särskilda behov så ska elevens arbete fortsatt följa läroplanen och dessutom ska undervisningen individanpassas, stödjas och bedömas – varje dag!

Distansundervisningens utmaningar

Den stora utmaningen i att undervisa på distans hittar vi i vad som skulle kunna beskrivas som gränslandet mellan teknik och pedagogik. Varje huvudman som nu ställs inför frågan om hur detta ska hanteras bör utgå från fyra övergripande punkter:

  1. Lyssna på proffsen. I detta fall avses de pedagoger som ska jobba med detta i vardagen. Vad är det de faktiskt behöver göra?
  2. Säkerställ att det finns rätt plattform, system och stöd för att utföra arbetet samt att kapaciteten i dessa är tillräckligt hög.
  3. Höj kompetensen hos de som behöver. Det finns goda exempel både inom och utanför den egna organisationen. Det finns också privata aktörer, som vi, som är specialiserade på just detta, att på bästa sätt nyttja teknikens möjligheter i det pedagogiska arbetet.
  4. Utvärdera och följ upp de utmaningar som uppkommer, dela de goda exemplen genom kollegialt lärande. Gör arbetet som en naturlig del av det systematiska kvalitetsarbetet.

Läs gärna mer om Skolverkets rapport för Sveriges skolor här.

Daniel är konsultchef på Atea och ansvarar för verksamhetsutvecklare inom affärsområdet Skola, där medarbetarna själva kommer ifrån skolans värld och är utbildade lärare och rektorer. Daniel har tidigare i sin yrkeskarriär varit produktchef för video- och konferensmötesteknik och är varm förespråkare för tjänsternas möjligheter.