Hoppa till huvudinnehåll
2022-04-20

Spaningar från Atea Insikt – så driver du digital transformation 

Årets Atea Insikt bubblade av tankar och spaningar om hur vi kan accelerera och skapa effekt i den digitala transformationen. Ledare från vitt skilda verksamheter i hela landet delade med sig av erfarenheter, medan expertpanelen gick på djupet med allt från informationssäkerhet till ledarskap. Hela tiden med människan i centrum. 

Det livesända eventet Atea Insikt har blivit en given inspirationsdag för organisationer som vill utvecklas och ta del av alla möjligheter som digitaliseringen ger. Grundtanken är att utbyta erfarenheter och lära av varandra.

Det är också en dag för reflektion: Hur uppnår vi resultat på bästa sätt och, inte minst, hur skapar vi engagemang hos medarbetarna?

Årets arrangemang hölls den sjunde april och bjöd på en späckad halvdag. Representanter för 13 företag och organisationer, i vissa fall tillsammans med samarbetspartners, delade erfarenheter och initiativ utifrån årets tema ”Accelerera och skapa effekt”. 

Febril jakt på ”silver bullet”

Dagens moderatorer Gabriella Norberg, platschef på Atea i Sundsvall, och Stefan Fasth, innovationsledare på Atea, inledde genom att vrida och vända på begreppet digitalisering. Vad är det egentligen?

De landade i slutsatsen att digitalisering går utöver att bara överföra analoga moment till den digitala världen. Det måste även leda till någon form av beteendeutveckling.

Dessutom ändrar digitaliseringen informationsflödets riktning och ökar därmed även informationsmängden. I stället för att informationen enbart går från producent till konsument strömmar den numera även tillbaka. 

Stefan Fasth lyfte också fram den febrila jakten på en ”Silver bullet”, universallösningen för all digitalisering, och att det finns stor oenigheten kring vad lösningen är. Här slog Gabriella Norberg fast tesen: Kanske är vi människor ”The Silver bullet”?

– När vi är mitt uppe i digitaliseringen är det lätt att glömma för vems skull vi driver på utvecklingen och vem som ska utföra nästa steg. Vi får en situation där vi måste göra allt det nya plus allt vi gjorde tidigare. Utan att vi kanske direkt ser en synbar förbättring, sa Gabriella och fortsatte:

– Här har våra ledare ett jättejobb att öppna upp för nya idéer, innovation och se till att människor som brinner för digitalisering får vara med och bidra. Men de måste också ta hand om dem som vågar testa och kanske misslyckas, för det kommer också att hända.

Expertpanel gav värdefulla perspektiv

I inslaget Sverigekollen återvände Atea Insikt till några av fjolårets medverkande för att höra om det har hänt något hos dem sedan dess. Läs om deras erfarenheter nedan.

Därefter var det dags för det första av fyra inspirerande seminariepass, som samtliga bestod av tre parallella spår: Intern effektivisering, Ta organisationen till nya höjder samt Samarbete och ekosystem.
Nedan kan du också läsa sammanfattningar av tre av föreläsningarna.

Men dagens huvudpersoner var förstås den initierade expertpanelen, som återkom med jämna mellanrum under eventet.

I samtal med moderatorerna gav Ingrid Höög, koncernchef på Wise Group, Linda Rothan Cederberg, Analytics & Data Manager på Electrolux, Caroline di Paolo, HR-chef på Norrenergi och Roger Orr, Chief Information Security Officer på Nacka kommun sina perspektiv på många frågor kopplade till dagens huvudtema. 

De bidrog med många intressanta perspektiv på angelägna ämnen som informationssäkerhet, dataanalys, ledarskap samt verksamhets- och kompetensutveckling. 

Informationssäkerheten berör alla

Samtalet mellan Roger Orr och Linda Rothan Cederberg spände över många områden. De diskuterade bland annat de steg som krävs för att bli en datadriven organisation.

Linda Rothan Cederberg beskrev utvecklingen som en resa, från att i princip inte ha någon dataanalys alls, utom möjligen några Exceldokument, till riktigt avancerade nivåer med AI och maskininlärning.

– Högst upp på värdekurvan har man den preskriptiva analysen, där man tittar framåt för att se olika scenarier. På den nivån får du också automatiska förslag på vilket som är det optimala sättet att hantera en situation, sade hon och tillade:

– Allt sker inte linjärt inom en organisation. I vissa delar har man kanske väldigt mycket Excel och Access och samtidigt några få avancerade saker. Men för att kunna komma till den riktiga transformationen behöver hela organisationen gå igenom hela resan.

Roger Orr fick ge sin syn på informationssäkerhetens roll i digitaliseringsresan och framhöll att det ofta kan vara svårt att förutse riskerna i ivern att integrera alla nya möjligheter:

– Det viktigaste för min del är att jobba bort mig själv och integrera min roll i andra mer verksamhetsnära processer, att få in informationssäkerhet i projekt, inköpsmodeller, systemförvaltning och ledningens olika processer. Alla måste bidra utifrån sina specifika roller.

HR spelar för roll för digitaliseringen

Ingrid Höög och Caroline di Paolo tog bland annat upp tråden om hur digitalisering ska definieras. De digitaliserade arbetssätten under corona, att jobba på distans via skärm, kan vara en definition, framhöll Ingrid Höög och fortsatte:

– Tittar vi på digitaliseringen i ett större perspektiv och ser den som en del av verksamhets- och organisationsutvecklingen, där är jag imponerad av svensk industri som har kommit mycket långt. Man har använt automation som ett sätt att få mer tid över till andra saker och jag tror att det även är på väg in i kunskapsarbetet. Det handlar om hur vi använder teknik för att arbeta mer hållbart och hur vi kan skapa god kvalitet för människor och för de tjänster som vi producerar.

När Stefan Fasth frågade Caroline di Paolo om HR får det utrymme och den roll som funktionen förtjänar i den digitala transformationen överraskade hon med att vända frågan tillbaka till moderatorerna.

– Spännande! Nu får vi vara en del av panelen också. Jag tycker att HR ska ha en väldigt framträdande roll, för det är så mycket som handlar om människor och HR är ju den funktion som är experter på människor, beteenden och ledarskap, sade Stefan Fasth.

Caroline di Paolo instämde i analysen och betonade vikten av att HR är en integrerad del av verksamheten och inte en funktion vid sidan av. Den digitala utvecklingen har också bidragit till en förändring av rollen, betonade hon:

– Med åren har jag fått möjlighet att jobba betydligt mer värdeskapande och med mer kvalitet i rekryteringsprocesserna, i stället för att bara svara hundratals sökanden manuellt. I och med pandemin tog den digitala utvecklingen också ett extra kliv, till exempel med digital signering av avtal. Det är ganska lustigt, för det har vi på Norrenergi jobbat med länge på kundsidan, men på medarbetarsidan har vi tidigare tänkt att det bara var något för stora bolag.

Expertpanel

Kompetenser som skapar effekt

Inför Atea Insikt ombads deltagarna att dela med sig av sina bästa tips om hur man skapar effekt i sin digitalisering. Efter dagens tredje valbara pass gick moderatorerna igenom de tips som kommit in och det vanligaste rådet var att tajta ihop samarbetet mellan it och verksamheten.

Därefter var expertpanelen tillbaka, nu med alla fyra på plats. Den första frågan handlade om vilken kompetens eller förmåga som är avgörande för att klara av att accelerera och skapa effekt av digitaliseringen. Panelen räknade upp allt från samarbetsförmåga, kreativitet och mod att testa nytt till förändringsbenägenhet, nyfikenhet och uthållighet.

Det ledde vidare till en bredare diskussion om kompetens, rekrytering och behovet av både teknisk kunskap och mer mjuka värden.

Perspektiv på den unga generationen

För unga människor på väg ut i arbetslivet är verkligheten främst digital, framhöll Stefan Fasth och undrade om det gör dem till en accelererande kraft för digitaliseringen eller om det till och med kan få en hämmande effekt.

Det hör till att varje generation projicerar mycket bilder på varandra, menade Ingrid Höög, men i grund och botten tror hon att människor anpassar sig.

Arbete handlar om så mycket mer än hur man arbetar och vilka verktyg man har. Det finns också en social dimension, att bli en del av något och skapa resultat ihop, framhöll Ingrid Höög. Hennes upplevelse är att yngre människor vill vara del av ett sammanhang och att de vill lära sig. Dessutom kan de yngre ha en hel del att lära ut till de äldre.

Roger Orr var inte övertygad om att den till synes mer tekniskt kunniga yngre generationen förstår mer om informationssäkerhet eller har ett mer källkritiskt tänkande än sina äldre kollegor.

– Yngre människor har kanske en bättre förståelse för vad som händer i sociala medier. Men det kan vara bra att vara gammal och trög också, så man inte lägger ut vad som helst, sade han.

Gamifiering och visualisering av data på nya sätt är självklart något som driver på utvecklingen, ansåg Linda Rothan Cederberg:

– Men långsiktigheten och det som behöver göras i botten för att få det att fungera, förståelsen av hur allt hänger ihop, laggar nog efter lite hos de yngre. Därför är det viktigt att man har väl sammansatta team med olika kompetenser och olika åldersspann, så man får både de här snabba, coola front-end-grejorna och något som hänger ihop säkerhets- och databasmässigt.

Så skapas långsiktiga beteendeförändringar

Samtalet med panelen återupptogs en sista gång efter den avslutande rundan med valbara pass. Den här gången handlade det framför allt om ledarskap och de nödvändiga beteendeförändringar som behövs för att driva utvecklingen framåt.

– Om beteendeförändringar ska bli långvariga måste de bygga på konsekvens, att det händer något när vi gör rätt. Som ledare måste man vara medveten om att det är så det fungerar. Korrigering är det mest effektiva om du direkt måste rätta till något som har blivit fel, men för att få mer beständiga förändringar måste man jobba med positiv förstärkning över tid, sade Ingrid Höög.

”Låt mig spinna vidare på det och nämna det här med fem gånger mer kärlek. Efter ett korrigerande samtal behöver du fem tillfällen av positiv feedback tillbaka. Du förstärker det negativa beteendet genom att uppmärksamma det.”

— Caroline di Paolo

Gabriella Norberg tog vid med en fråga om hur man ska bemöta det motstånd som ibland finns mot digital transformation, oftast på grund av rädsla för det okända:

– Hur kan ledare jobba med de här frågorna så vi tryggar våra medarbetare i den här förflyttningen?

– Nummer ett är att beskriva varför man behöver göra förändringen. Ovisshet skapar oro och stress. Sedan är det också viktigt att visa att man vill kompetensutveckla och tror på individerna, att man inte bara byter ut sina medarbetare, svarade Caroline di Paolo.

Nytt ledarskap för en ny tid

Linda Rothan Cederberg framhöll att information är makt och att den traditionellt sett har funnits samlad hos vissa specifika avdelningar eller team inom en organisation, vilket har gjort dem väldigt viktiga för verksamheten.

– Om man säger att man demokratiserar data tror man på riktigt att alla kan bidra, komma med insikter och ha en viktig input. Då blir det en helt annan organisation än vad vi är vana vid. Då har man inte längre de här hierarkierna och det blir en ganska snabb och agil organisation. Det kräver också ett annat, mer coachande ledarskap, där man tar bort barriärer, så att teamet kan springa snabbt mot en tydlig vision. Det går inte att detaljstyra allt. Man måste ha tillit till sina medarbetare.

Någonstans där bekräftade panelen också den tes som gått likt en röd tråd genom hela Atea Insikt: att människan nog faktiskt är digitaliseringens ”silver bullet”.

”Det är inte ytterst it och teknik som kommer att göra oss framgångsrika om vi vill accelerera vår digitala utveckling. Det handlar om att ge människor rätt förutsättningar, att få dem att brinna, växa, testa och misslyckas och sedan dessutom få dem att testa igen.”

— Stefan Fasth

 

Text: Johan Bentzel
Foto: Emil Andersson

Sverigekollen - så driver vi på digitaliseringen

I förinspelade filmer berättade Christer Wendelfors från Gislaveds kommun, Malin Nyström från Örebro Bostäder AB, Sofia Nagander från LKAB, Gisela Bosco från MKB Fastighets AB och Erika Sjödin från Bolagsverket om hur deras digitaliseringsresor har sett ut under det senaste året.

  • Gislaveds kommun har genom att anställa en systemutvecklare växlat upp sitt utvecklingsarbete och erbjuder nu bättre tjänster till medborgarna.
  • Örebro Bostäder AB har lanserat en ny plattform för att samla och tillgängliggöra sina data. Via plattformen har de även byggt nya tjänster, däribland ett effektivt rapportverktyg för sina energicontrollers och en hyresgästapp.
  • LKAB har etablerat ett Digital Management Office. Det säkerställer att bolaget gör rätt prioriteringar, använder rätt metodik och ger rätt verktygsstöd i den fortsatta digitala utvecklingen, som alltid sker med hela koncernens bästa för ögonen.
  • MKB Fastighets AB har bland mycket annat infört digital signering av hyreskontrakt med tillhörande automatiserad information till hyresgästen. Det innebär att kontraktsskrivningen tar tio minuter i stället för en timme, vilket sparar mycket tid för uthyrarna med tanke på att MKB skriver cirka 4 000 kontrakt per år.
  • Bolagsverket har infört kvartalsvisa innovationsveckor för att främja nya idéer inför framtiden. Senast var temat digital hållbarhet.