AI förändrar allt – men det är lärandet som avgör

Superintelligens – en möjlig framtid

Begreppet superintelligens inom AI är långt ifrån nytt. Det syftar på den punkt där ett AI-system överträffar mänsklighetens samlade intelligens. Vi är inte där än - men vi rör oss snabbt i den riktningen. Forskare är oense, men en stor studie lägger mediangissningen på år 2047.

För att illustrera potentialen: ett AI-system med samma intelligens som en genomsnittlig forskargrupp skulle kunna utföra 20 000 års intellektuellt arbete på en vecka. Detta tack vare att elektroniska signaler färdas cirka en miljon gånger snabbare än de kemiska signalerna i vår hjärna. Ett sådant språng i teknologisk förmåga skulle synas omedelbart på internationell skala då det hade fått all tidigare teknisk utveckling att blekna i jämförelse. Bara ryktet om att en nation eller företag ens var i närheten av att nå denna gräns skulle kunna få enorma geopolitiska konsekvenser. Oavsett om eller när detta sker behöver vi redan nu förhålla oss till en extremt snabb teknikutveckling.

Men vad är AI, här och nu?

Är AI självkörande bilar? Tankestyrda gränssnitt? ChatGPT, Copilot och liknande verktyg som producerar text, bilder och musik? Svaret är allt detta – och mer.

AI är inte en enskild teknik, utan en samling förmågor:

• Se, höra, läsa och förstå
• Styra robotar och fysiska system
• Upptäcka mönster och förutsäga framtiden
• Skapa text, musik, bilder och video

AI är heller inte en teknik som står på egna ben, utan bygger på många lager av annan teknik. Men det finns en sak som skiljer AI från traditionell teknik - förmågan att lösa komplexa mål och utvinna värde ur data. Det är just denna förmåga som gör AI till en strategisk resurs och de organisationer som bäst lär sig att snabbt nyttja denna teknik kommer att sitta på en enorm konkurrensfördel i sin bransch. Det är upp till dig som beslutsfattare att se till att din organisation är redo.

Den största fallgropen – att försöka styra AI som traditionell teknik

En av de största fallgroparna du kan hamna i är att försöka styra AI som traditionell teknik. Det är ett vanligt beteende när ny teknik ska introduceras – att vilja skapa struktur och undvika överlapp mellan system samt se till att de inhandlas på rätt sätt till rätt pris. AI är något fundamentalt annorlunda – och det kräver ett annat angreppssätt.

Oavsett hur ambitiös er AI-strategi är så kommer ni sannolikt bara att producera en bråkdel av den AI-teknik som organisationen faktiskt använder på egen hand. Därför blir det avgörande att ha strukturer för att möjliggöra snabb adoption av nya lösningar – och lika snabbt fasa ut de som inte längre tillför något värde. I stället för att bromsa utvecklingen genom programråd eller andra långsamma processer, släpp lös kraften av innovation och kreativitet inom organisationen. Minska trösklarna för att testa och implementera ny teknik och skapa processer som gör det enkelt att snabbt implementera AI-lösningar utan långa godkännandeprocesser.  

Men det största misstaget vore att se AI enbart som en teknikfråga. Det spelar ingen roll hur mycket ni investerar i system och lösningar om ni missar det mest avgörande - förmågan att anpassa er. AI är inte en färdig lösning som implementeras en gång - det är en pågående process som kräver ständig anpassning. Det kommer inte vara tekniken i sig som avgör framtida konkurrensfördelar, utan hur snabbt och effektivt ni lär er att använda den.  

Framtidens vinnare – de lärande organisationerna

För att verkligen dra nytta av AIs potential krävs mer än investeringar i teknik. Det kräver en organisation som är rustad för ständig förändring.  En rapport från 2018 (McKinsey) visar att
92 % av alla Analytics-projekt misslyckas och att åtta av tio framgångsfaktorer i de lyckade projekten är kopplade till människor och processer - inte teknik och data. Det säger något om att det inte är verktygen som avgör, utan hur vi använder dem. När tekniken kombineras med människors vilja och förmåga att lära kan AI börja skapa värde på riktigt.

Det handlar om att bygga en kultur där lärande är en självklar och naturlig del av vardagen. Det räcker inte att erbjuda utbildningar eller införa nya system – det kräver ett medvetet arbete med att forma beteenden, värderingar och arbetssätt som stödjer kontinuerlig utveckling och anpassning.

En lärande kultur bygger på nyfikenhet, öppenhet och mod. Ledarskapet behöver inte bara tillåta, utan aktivt möjliggöra och uppmuntra experimenterande, kunskapsdelning och lärande - även från misstag. Det behöver också finnas strukturer på plats som gör det enkelt att fånga upp och sprida kunskap – till exempel genom tvärfunktionella samarbeten, gemensamma forum och arbetssätt utformade för reflektion och ständig förbättring. Men kanske viktigast av allt: det krävs tid och tillit. Tid för att hinna tänka, utforska och utvecklas – och tillit för att våga testa nytt utan rädsla för att misslyckas.

När dessa förutsättningar finns på plats kan lärandet bli en kraft som driver hela organisationen framåt och som gör det möjligt att inte bara hänga med i AI-utvecklingen – utan att ligga steget före.

Sammanfattning

AI förändrar redan nu hur vi arbetar, fattar beslut och skapar värde. Därför är frågan inte om ni ska använda AI – utan hur snabbt ni kan lära er att göra det bättre än andra.

AI är inte en färdig lösning som kan köpas in och implementeras enligt en fast plan – det är en resa som kräver ständig anpassning, nyfikenhet och mod att tänka nytt. För att ligga i framkant behöver din organisation snabbt kunna ta till sig ny teknik, omsätta den i värde och kontinuerligt utvecklas. Det handlar inte om att kontrollera tekniken, utan om att frigöra kraften hos människorna. Ju bättre ni blir på att lära - desto större blir er förmåga att omvandla AI:s potential till konkreta affärsresultat.