Foto: Nordforsk/Terjeheiestad

Nano-(r)evolutionen

Reportage 2016-05-23
Med nanoteknik kan vi skicka cellgifter ända fram till tumören, rena arsenikförgiftade brunnar och ladda miljövänliga batterier på några sekunder. Maria Strømme, professor i nanoteknologi, förklarar hur små partiklar kan göra stor skillnad.
Ulrika Nybäck
Journalist

Vilka tillämpningsområden för nanoforskningen uppskattar du mest så här långt?

– Världens befolkning blir allt äldre och färre ska försörja fler. Nanoteknik tillsammans med bioteknik gör det möjligt att förnya höftleder, muskler, senor och nerv-trådar. Forskare har i tester på människor redan visat att det är möjligt att behandla cancertumörer genom att injicera bollformade guldnanoskal i blodet. Skalen hopar sig där tumörerna finns och läkaren kan med laserljus bränna bort tumören. Skalen kan även fyllas med starka cellgifter för en träffsäker behandling.

Din forskargrupp har utvecklat ett batteri med cellulosa från grönalgen Cladophora. Vilka har nytta av det?

– Vi kombinerade algcellulosa med polymer och ett saltvattenindränkt filterpapper och skapade ett miljövänligt batteri som går snabbt att ladda. Nu letar vi efter industriella partners som vill ta fram en produkt där batteriet ingår. Det kan vara en smart förpackning eller ett diagnostiskt test. Batterier i förpackningar skulle kunna tala om när mjölken eller juicen är otjänlig och på så sätt bidra till ett minskat matsvinn.

Hur kan människor som lever i utsatta miljöer ta del av framstegen?

– Redan idag används resultaten från nanoforskningen för att lösa problem i fattiga länder, bland annat renas arsenikförgiftade brunnar med nanopartiklar. Tekniken kan också göra behandlingsmetoder och energiförsörjning billigare, därför tror jag att även fattiga länder kommer att få ta del av framstegen.

Vilka risker finns med nanotekniken?

– All forskning kan användas för både goda och onda syften. Det här är en komplex fråga som handlar om att måna om demokrati och yttrandefrihet för att se till att forskningsresultaten används på ett sätt som bidrar till goda tillämpningar för människor och miljö.

Hur strukturerar du dina dagar för att hinna med det viktigaste?

– Jag har blivit en expert på att prioritera. Högst prioritet har det som för forskningen framåt, mina styrelseuppdrag och att få fler att förstå värdet av vår forskning. Jag har utvecklat min förmåga att kombinera aktiviteter, exempelvis kan jag köra ett pass på crosstrainern och samtidigt läsa forskningsrapporter eller förbereda ett föredrag.

Om du hade studerat it, vilken inriktning hade du valt då?

– Då hade jag blivit programmerare. Jag ägnade mig mycket åt detta när jag var yngre, då behärskade jag minst fyra programmeringsspråk.

MARIA STRØMME, Professor i nanoteknologi vid Uppsala universitet

För tolv år sedan utsågs Maria Strømme till Uppsala universitets första professor i nanoteknologi. Hennes arbete har hittills resulterat i 30 patent, hundratals internationella vetenskapsartiklar och en rad styrelseuppdrag i nationella och internationella forskningsråd.

Atea.se upplevs bättre om du uppdaterar din webbläsare. Här hittar du en ny version av internet explorer