Så skapar du en resurssmart digitalisering
Cirkulär it-ekonomi handlar om att vara rädd om sina produkter och se till att de får ett andra liv när du själv inte längre behöver dem. Det är bra för både miljön och plånboken. Även om det låter självklart är det inte alltid så lätt att åstadkomma i praktiken. Det gäller att hitta rätt incitament och drivkrafter.

Joel Lindquist, erbjudandechef Atea Hardware Services, inleder passet ”Cirkulär ekonomi – en konkret guide till dig” under årets Bootcamp med att definiera begreppet hållbarhet. Som han ser det är en hållbar vardag ett slutmål, såväl ur ett ekologiskt som socialt och ekonomiskt perspektiv. Vi människor ska kunna leva och frodas i ett ekosystem med biologisk mångfald, samtidigt som vi har tillväxt och en lönsam samvaro.

Joel Lindquist, erbjudandechef Atea Hardware Services
– När vi har det här fantastiska framtida läget, där alla resurser jobbar tillsammans, då har vi skapat det vi kallar ett hållbart läge. Cirkulär ekonomi är ett verktyg som kan ta oss mot det målet, säger Joel Lindquist.
Resurserna ska tillbaka i systemet
Grundfundamentet i den cirkulära ekonomin är att se till att de produkter som köps in i slutändan inte blir liggande oanvända, utan att de lämnas tillbaka för återanvändning.
– Cirkularitet säkerställer att våra resurser behåller ett högt värde så länge som möjligt för varje tidsintervall som går, att vi är rädda om ursprungsresursen och ser till att den inte faller sönder. Så om man ska fokusera på någonting är det att få tillbaka resurserna in i systemet. Det är mycket viktigare än att fundera på exakt vad du ska köpa in, säger Joel Lindquist.
Stefan Ljung, specialist hållbar it på Atea, jobbar nära kunderna för att hjälpa dem att hitta rätt strategier och planera för en mer hållbar it-hantering. I grunden handlar det om att förändra beteenden, förklarar han.
– Vi gör saker utan att tänka på att det är dåligt. Mycket handlar om att skapa en insikt.
Ett mål om 100 procent cirkularitet
Ett gott exempel, som lyfts fram under seminariet, är Ateas samarbete med Region Värmland, vars it-controller Erland Wernersson delar med sig av sina erfarenheter.
Regionen jobbar i huvudsak med sjukvård och har cirka 8 500 anställda samt cirka 10 000 datorer. All verksamhet ska utgå från de globala målen i Agenda 2030. För it-avdelningen är återtag av it-utrustning ett tydligt sätt att förhålla sig till denna övergripande målsättning.
Målet är 100 procent cirkularitet. När returerna väl fungerar är det minst lika viktigt att skapa medvetenhet kring vikten av att värna om skicket på utrustningen, så att den är tillräckligt välbehållen för att återanvändas. Arbetet följs regelbundet upp, vilket är en förutsättning för att skapa engagemang och se till att arbetet upprätthålls.
– Vi mäter på flera sätt. Den ena parametern är hur stor andel av it-utrustningen som återlämnas för återbruk. Den andra parametern är hur stor del av de återtagna enheterna som verkligen kan återanvändas. En bieffekt är att vi får en ekonomisk återkoppling på det här, alltså även en intäkt, och den mäter vi också, säger Erland Wernersson.
En dator ut innebär en dator in
En dator per medarbetare är grundpolicyn i Region Värmland. Tanken är också att alla ska känna till att en dator ut i normalfallet innebär en dator in. Det kan tyckas självklart, men alla har ändå inte uppfattat det så, vilket har krävt ett rätt intensivt informationsarbete i olika kanaler.
Vissa medarbetare har mer än en dator och it-avdelningen jobbar hårt för att fånga upp dem. När teknikerna är ute och byter eller servar en dator är de uppmärksamma på datorer som eventuellt står oanvända i en hylla. I så fall tar de med sig dem och informerar om policyn.
Vid eventuella dispyter, om någon vägrar lämna ifrån sig en dator, tar de hjälp av ansvarig chef på avdelningen och initierar en dialog för att lösa frågan.
– För två år sedan började vi även med återtagskampanjer, lite som de vapenamnestier som polisen ibland har. Även om man har flera datorer liggandes i hyllan på en avdelning behöver man inte skämmas, bara man lämnar in dem till oss. Det har betytt mycket. Senast fick vi in ungefär 400 datorer på det sättet, säger Erland Wernersson, som understryker att det ska vara lätt att göra rätt.
Viktigt att värna om skicket
Region Värmland har gått från ursprungligen 60 procent återtag till 121 procent förra året. Att andelen överstiger 100 procent kan se märkligt ut, men det är just för att många medarbetare har haft två, tre datorer liggande. Således har det kommit in fler än det har delats ut.
Mycket har handlat om att hitta rätt incitament, förklarar Erland Wernersson. För medarbetarna på it-avdelningen har säkerheten varit ett starkt argument, att äldre datorer riskerar att sakna de senaste uppdateringarna. För andra delar av personalen har annat vägt tyngre. För ledningen är miljöansvaret en viktig drivkraft, medan verksamheten ser möjligheter till besparingar som kan ge ett ekonomiskt tillskott inom andra områden.
– De senaste två åren har regionen haft en väldigt utmanande ekonomi. Ekonomiska drivkrafter har då gjort att medarbetarna känner att de vill bidra. Om vi minskar kostnaderna för it kan vi lägga pengarna på vården istället, säger Erland Wernersson.
Samtidigt gäller det att vara uppmärksam på att den cirkulära hanteringen inte genererar för mycket pengar, betonar han, för det kan vara ett tecken på att datorerna lämnas tillbaka för tidigt. Det går i så fall stick i stäv med miljöambitionerna. Det gäller att hitta rätt balans.
- Vidarebefordran. Glöm inte att lämna vidare de produkter som du inte längre använder, så att de kan återanvändas eller återvinnas.
- Försiktig hantering. Ta hand om de produkter som du införskaffar och hantera dem varsamt. Då ökar chansen till att de får ett andra liv.
- Rätt inköp. Var restriktiv med vad du köper. Se till att produkterna fyller verkliga behov.
