6 dagar sedan

Guldet blev till skräp

Svenska företag är fulla av guld. Det är dags att gå på jakt.

Camilla Cederquist
Camilla Cederquist Project Manager Sustainability
Guldklimp

Jag är inte vidare förtjust i sällskapsspel men ett har jag alltid älskat att spela, både som barn och vuxen, nämligen Den försvunna diamanten. Spelet går i korthet ut på att ta sig runt Afrika i jakt på en eftertraktad ädelsten. Andra ädelstenar kan finansiera din resa, men på vägen finns såklart även skurkar och andra hinder.

Jag kom att tänka på det här spelet för ett tag sedan när någon för tusende gången påpekade hur komplexa leverantörskedjorna för it-produkter är. Det kan till exempel vara så många som 400 företag inblandade i tillverkningen av en mobiltelefon, något som ofta används som förklaring till varför insynen och överblicken inte är den bästa.

Men anledningen till att leverantörskedjorna är komplexa är att IT-PRODUKTER ÄR KOMPLEXA. Halva periodiska systemet finns inbyggt i den mobiltelefon (cirka 75 grundämnen varav många endast finns i liten kvantitet i naturen). Alla dessa ska brytas någonstans och leta sig vidare i kedjan in i en komponent som i sin tur ska leta sig vidare in i den färdiga produkten. På vägen lämnar de efter sig tonvis av avfall. En laptop som väger omkring 1,5 kilo ger upphov till 1,2 ton (!) metall- och gruvavfall.

25 miljoner oanvända mobiler

Det betyder också att det finns stora värden inkapslade i den färdiga produkten. Trots detta behandlar vi it-produkter lite som slit- och slängvaror som efter två–tre år betraktas som värdelösa föredettingar. Att världen förra året genererade 54 miljoner ton elektronikavfall talar sitt tydliga språk, liksom en studie som nyligen slog fast att det finns omkring 25 miljoner oanvända mobiler i svenska hem. Men it-produkter är inte slit- och slängvaror. De är ädelstenar (även rent bokstavligt) och ingen skulle ju komma på tanken att kasta bort en diamant.

Nummer ett är att se till att det värde som byggts in i produkterna inte går till spillo genom att de ”försvinner” efter användning. I stället måste vi hjälpas åt att se till att de hittar till en ny användare och att materialet sedermera kan återvinnas. Den sämsta produkten är den som inte används! 

Så här tar du hand om guldklimparna!

Köp = återtag

Se till att redan vid köptillfället ha en plan för vad som ska hända med produkterna när de inte längre används.

A och P är A och O

Som med så mycket annat handlar det om Ansvar och Processer. Denna fråga kan inte drivas av en eller flera eldsjälar på företaget. Det måste finnas tydlig ansvarsfördelning och tydliga processer för hur återtaget ska gå till. Vår erfarenhet på Atea är att det ofta är det här som saknas, inte engagemang eller vilja, utan en bra infrastruktur kring återtaget.

Gå med i 100 %-klubben

Här finns råd och stöd för hur en organisation når ett hundraprocentigt återtag. För vad är egentligen alternativet? Jakten börjar här. 

Så nästa gång du håller din mobil i handen eller sitter framför en dator (vilket förmodligen är nu) tänk dig att du hittat den där diamanten i spelet, den allra dyrbaraste av ädelstenar. För det har du.