2022-06-21

3 trygghetsfällor som uppstår i skolan när lärarna saknar tjänstemobil

Många lärare använder sina privata mobiltelefoner på jobbet – i första hand för snabb kontakt med vårdnadshavare, elever och kolleger vid behov. Men ytterst få av dem får tjänstemobiler av sina arbetsgivare. – Utan tjänstemobiler till lärarna äventyras tryggheten för elever, lärare och vårdnadshavare, säger Örjan Johansson, nationell affärsenhetschef för Atea skola, inför Almedalsveckan där tryggheten i skolan ska diskuteras.

Trygghetsfällorna du bör ha i åtanke

Det faktum att nästan inga lärare förses med tjänstemobiler är problematiskt på många olika fronter.

1. Risken för hot och våld

Först och främst är mobilerna en säkerhetsfråga.

– Är det rimligt att lärare ska behöva lämna ut sina privata telefonnummer om de vill kunna erbjuda telefonkontakt med vårdnadshavare och elever?, undrar Örjan Johansson.

– Hur meddelar skolan samtlig personal i händelse av kris, exempelvis i hotfulla situationer när det kan bli aktuellt med inrymning?, frågar sig Örjan Johansson.

– Det är inte ovanligt att det finns SMS-listor över lärares privata mobilnummer som är tänkta att använda i dylika situationer. Men rutinerna bygger ofta på att lärare har med sig sin privata mobil till skolan – och har den påslagen.

Bara några få skolor har kvar de högtalarsystem eller interntelefoner som traditionellt fanns på i princip alla skolor.

– Är det verkligen rimligt att skolors säkerhetsrutiner bygger på att lärare har sin privata mobil i skolan?

2. Risken för att känsliga uppgifter sprids

När lärare använder privata mobiltelefoner i stället för anpassade tjänstemobiler i sina jobb uppstår även integritetsbrister. Vad händer exempelvis om telefonen hamnar i orätta händer?

– Med privata mobiler har skolan ingen möjlighet att radera innehållet på distans om de försvinner eller blir stulna. Dessutom ska personuppgifter hanteras enligt GDPR, för att skydda individers integritet. Hur ska en laglig hantering kunna säkerställas när lärare använder privata mobiler i tjänsten?

”Tjänstemobiler möjliggör exempelvis ömsesidig kommunikation i nödsituationer, där lärarna får larm om något händer, eller själva slå larm, och lätt dela med sig sin position i hotfulla situationer.”

I telefonerna finns ofta kontaktlistor till både elever och vårdnadshavare. I vissa fall lever dessa med skyddad identitet, med hemliga telefonnummer. Den som får tillgång till telefonen kan inte bara kopiera denna information, utan kan även läsa sms-konversationer från flera år tillbaka, och ibland även noteringar som inte bör komma ut.

– Med privata mobiltelefoner har man ingen kontroll över den digitala säkerheten. Vems blir ansvaret om lärare får in ransomware i sina privata telefoner, där utpressare kräver en lösesumma för att inte sprida uppgifter om elever, vårdnadshavare och kolleger på nätet? Det är ohållbart att låta det här fortgå.

3. Lärarnas trygghet, integritet och arbetsmiljö

Mobiltelefonerna handlar även om integritet och trygghet för lärarna.

– Är det rimligt att lärare ska behöva lämna ut sina privata telefonnummer om de vill kunna erbjuda telefonkontakt med vårdnadshavare och elever?

Utan tjänstemobil blir det dessutom svårare att göra gränsdragningar mellan jobb och fritid.

– Tjänstemobil har fördelen att lärarna själva kan välja när de vill hantera sms eller samtal från vårdnadshavare och elever. En del vill bara göra det i anslutning till arbetet, medan andra lärare inte har något emot att vara mer tillgängliga.

De flesta lärare vill ha tjänstemobil, men får det inte

I en undersökning som Atea lät göra i november 2020, svarade 90 procent av mer än 400 tillfrågade lärare att de ”instämmer helt” i påståendet att fler borde ha tillgång till mobiltelefon, ”som arbetsgivaren förser dem med”, om de behöver det i tjänsten. Och att de behövs råder det inga tvivel om. 91 procent har kontakt med vårdnadshavare den vägen, 85 procent med kollegerna, och 45 procent med elever. Dessutom menade 96 procent att mobilen ”helt eller delvis" underlättar deras jobb. Ändå var det bara 5 procent av lärarna i grundskolan, och 42 procent på gymnasiet, som hade tjänstemobil när undersökningen gjordes. Rektorerna hänvisar ofta till kostnaden. Att det kostar för mycket.

– En del överväger att i stället installera andra typer av inrymningslarm, men det kostar ju också. Och kostnaden måste vägas mot ökad trygghet. Vad är ökad trygghet värd?

Hur tjänstemobiler skapar mer trygghet

Med tjänstemobiler blir det mycket lättare att skapa mer trygghet för elever, lärare och vårdnadshavare.

– Tjänstemobiler möjliggör exempelvis ömsesidig kommunikation i nödsituationer, där lärarna får larm om något händer, eller själva slå larm, och lätt dela med sig sin position i hotfulla situationer. Man kan också ha konversationer med kolleger och vårdnadshavare på ett säkert sätt, och försäkra sig om att inga obehöriga kommer in och kan läsa. Säkerhetsuppdateringar kan tryckas ut till alla lärares mobiltelefoner så att de alltid är skyddade. Och om en lärare slutar på skolan, eller byter mobiltelefon, så kan man vara trygg i att inga personuppgifter finns kvar i telefonerna.

Trygghet i skolan diskuteras i Almedalen 💡

Du som är intresserad av trygghetsfrågorna i skolan är varmt välkommen till Ateas seminarium ”Trygghet i skolan - en växande fråga med digitala svar” den 4 juli på Restaurang Bolaget i Visby.

Där kommer vi att diskutera trygghetsfrågan i ett större perspektiv med inbjudna gäster. Så här lyder beskrivningen av passet:

”Vilka trygghetsutmaningar finns i skolan och hur kan du som huvudman eller skolledare arbeta för en tryggare och säkrare skolmiljö? Har vi tillgång till nödvändiga verktyg för att kommunicera, sprida information och varna vid allvarliga händelser?
Riksdagen har beslutat om skolans trygghet och arbetsro. Vilka konsekvenser får det? Finns svaren i den pågående digitaliseringen? Vi får ta del av erfarenheter från huvudmän och skolledare som redan tagit stegen och ligger i framkant.”

Atea har en lång rad olika seminarier under Almedalsveckan kring skola, om alltifrån mobiltelefonförbud inom skolan och hybridundervisning, till statusen inför de digitala nationella proven och digitalt stöd för förbättrad psykisk elevhälsa.

Hela programmet hittar du här