Helsingborgs stad säkrar matens ursprung med blockkedjor

Torskprojektet i Helsingborg kan komma att få stora effekter på hur kommuner upphandlar och följer upp sina matinköp de kommande åren.

Aldrig tidigare har en kommun i Norden, eller kanske rent av i hela världen, dragit fördel av blockkedjeteknik för att säkerställa att alla krav på omsorg för miljö, djur och arbetsförhållanden verkligen uppfylls. Men nu har Helsingborg stad anslutit sig till Atea Globe Track, en blockkedjelösning för livsmedelsindustrin i Norden. Den bygger på IBM:s Food Trust-tjänst som involverar fler än 300 aktörer i matbranschen, internationellt.

– När internet gjorde entré undrade många: "Vad ska vi ha det till?"  Så är det lite med blockkedjor också. Men nu när jag har provat tekniken kan jag inte längre se hur jag skulle kunna gå tillbaka. Makten över maten kommer tillbaka till oss konsumenter och gynnar seriösa aktörer, säger Linda Bjarle.

Svårt att ha koll på livsmedlen

Linda Bjarle, livsmedelscontroller

Som livsmedelscontroller i Helsingborg upphandlar Linda Bjarle årligen tonvis med mat från olika grossister och aktörer – i en bransch som är fylld av mellanhänder och komplexitet. En uppsjö av olika märkningar och certifieringar lovar hållbara produkter, men det händer då och då att stora brister avslöjas. Frånvaron av insyn i leverantörskedjorna gör att Linda Bjarle haft svårt att helt och hållet lita på vad som utlovats.

– Man kan tycka att certifieringar borde räcka, men man måste gräva djupare, konstaterar hon.

Blockkedjetekniken gör stor skillnad

Den svenska regeringen kräver att regioner och kommuner ställer höga krav i sina livsmedelsupphandlingar.

– Maten ska inte bara smaka bra och vara av god kvalitet, den ska också ha producerats på ett ansvarsfullt sätt ur ett etiskt, ekologiskt och djuromsorgsperspektiv. För varje beställd vara har jag ett ansvar att den uppfyller kraven. Men det är en sak att ställa krav, något helt annat att faktiskt följa upp, säger Linda Bjarle.

Uppföljningarna blir långt ifrån tillräckliga.

– Vi frågar leverantörerna om produkterna uppfyller kraven och de svarar JA genom att bocka för en ruta. I stort sett är det så det ser ut. Djupare än så är svårt att gå. Vi har inte resurser att tolka och kontrollera alla dokument i leveranskedjan och vi gör endast ett fåtal stickprov. Att kolla upp allt skulle kräva oceaner av resurser. Många livsmedel kommer dessutom långt härifrån, bananer till exempel.

Med blockkedjetekniken sker i stället kontrollen kontinuerligt. Helsingborgs pilotprojekt visar tydligt vilken skillnad tekniken kan göra för hållbarheten i kommunernas matinköp.

Fiskas i Norge och fileas i Kina

Blockkedjeprojekt sattes i gång som ett led i Helsingborg stads strävan att ligga i framkant med digital teknik. Att tillämpa tekniken på just matinköp föll sig naturligt.

Maten står för 25-30 procent av alla utsläpp av växthusgaser i världen och Helsingborg stad serverar dagligen 22 000 portioner mat till sina skolbarn och äldre.

Torsken valdes ut som en konkret och avgränsad produkt att börja med. Inte den största miljöboven visserligen, men ansenliga 23 ton köps in per år. Fisken är importerad från grannlandet Norge och därmed relativt enkel att få överblick på. Eller nja, vid närmare eftertanke inte fullt så enkel:

– En stor del av fisket sker i Nordnorge, men filéandet sker i Kina. 80 procent av all fryst fisk som säljs i våra butiker gör det. Så fort fisken har fångats blir den nedfryst, körd i lastbil till ett fraktfartyg. Väl i Kina tinas fisken, fileas, fryses ner igen och transporteras sedan tillbaka.

Ny leverantörskedja gav transparens

Linda Bjarle såg tidigt möjligheten att använda blockkedjeprojektet på ett innovativt sätt.

– Jag tyckte att fisk som serveras till våra skolbarn och äldre inte ska behöva färdas 4 400 mil till och från Kina i 80 dagar. Vi har dessutom ingen koll på arbetsförhållandena där, och är det ens samma fisk som kommer tillbaka? 30 procent av all fisk är felmärkt, enligt världsomfattande studier, säger Linda Bjarle.

En ny leverantörskedja skapades med leverantörer som gärna ville spela med öppna kort och vara transparenta med vad som sker i processen. Blockkedjor bygger på att alla involverade aktörer har tillgång till samma digitala ”bok” – ledger, på blockkedjespråk). Den ger alla parter full insyn i vad som händer i varje enskilt steg – allt som man i förväg har kommit överens om ska vara synligt.

Resultatet?

Idag ser alla aktörer i blockkedjan hela torskens resa. De kan garantera att fisken på tallriken faktiskt är både fiskad och filead i Norge, att den inte har varit dubbelfryst, att arbetsvillkoren varit schyssta och vilken väg transporterna tar.

”Har gjort oss hållbara på riktigt”

Linda Bjarle ser blockkedjetekniken som värdefull inte bara för henne, utan även för leverantörerna:

– Med blockkedjetekniken får leverantörerna koll på sina egna processer och på sina partners. Att vara hållbar på riktigt blir en del av deras storytelling, betydligt bättre än den greenwashing som finns på marknaden idag, där mycket handlar om buzzwords och att visa att man använder sugrör i papper, eller påstå att man jobbar cirkulärt.  Jag är så trött på alla plattityder. Med blockkedjetekniken måste leverantörer visa med data, svart på vitt, att de är hållbara på riktigt, annars faller de bort.

Tuffare krav i framtida upphandlingar

Linda Bjarle ser framför sig att Helsingborgs stad på sikt kommer att kräva av sina leverantörer att de går med i blockkedjor. Just för att kunna garantera transparens hela vägen.

– Upphandlingsmässigt ska jag inte ställa krav som jag inte kan följa upp. Kan jag bara motivera varför produkter inte ska skickas via Kina, och att våra leverantörer därför måste kunna verifiera med data att så inte sker, så ser jag inga hinder att begära av leverantörerna att blockkedja ska användas. Om vi i alla kommuner ställer den här typen av krav kan vi tillsammans göra en enorm skillnad.

På sikt ser Linda Bjarle även framför sig ett stort nätverk av livsmedelsaktörer som är ”påkopplade”, alltså anslutna till kedjan. Och att det blir enkelt att granska leverantörer i samband med upphandlingar.

– Jag tänker mig att jag och andra i min roll kan få tillgång till rådata som visar hur de jobbar med bara ett par knapptryckningar – i stället för att, som idag, vara hänvisad till deras välpolerade marknadskommunikation.

Men det ligger längre fram i tiden.

Vad händer härnäst?

Fler produkter kan kopplas på

– Vi får se vad nästa steg blir. Med Atea Globe Track har vi ju nu en egen blockkedja på plats där även andra leverantörer och produkter kan kopplas på. Kyckling har varit på tapeten som nästa råvara, då vi köper in betydligt mycket mer kyckling än fisk. Kyckling är även ett livsmedel som varit i blåsväder på sistone, inte minst efter att Världsnaturfonden nyligen gav svensk kyckling rött ljus.

Först ska resultatet av torsk-pilotprojektet redovisas på Helsingborgs stadsmässa H22 under försommaren 2022. Och förstås:

13 ton nyttig och hållbar torsk från den första blockkedjeleveransen ska ätas upp när första leveransen kommer ut till köken nu i december. Transporten har gått med tåg från Norge till Stockholm, och därifrån vidare via Helsingborgs stads livsmedelsgrossist Menigo.

Fiskmåltiderna kan avnjutas med gott samvete. Det vågar Linda Bjarle nu garantera.

Har du frågor om Blockchain?

Kontakta Mats Hälldahl eller läs mer om Blockchain här

Skicka e-post