Skolutvecklingsresa till Estland – digitalisering, AI och stora kontraster
Estland beskrivs ofta som Europas digitala pionjär, med allt från myndighetskontakter och hälsodata till möjligheten att rösta digitalt. Landet har byggt ett av världens mest sammanhängande digitala ekosystem med en strategi för hela samhället. Det gör Estland till ett fascinerande land, särskilt för alla som arbetar med digital utveckling.
Försäljningschef, Education
Verksamhetsutvecklare
Syftet med resan till Estland
I mitten av oktober reste vi, Atea Education, till Estland tillsammans med ett femtiotal deltagare från hela Sverige, däribland förvaltningschefer, skolchefer, rektorer och digitaliseringsstrateger. Vårt besök hade som målsättning att se hur deras nationella digitala ambition tar sig uttryck i skolan och vilka lärdomar vi i Sverige kan dra.
Förväntningarna var höga. Vi visste att Estland har en långsiktig och ambitiös digital strategi för skolan, förankrad i landets bredare digitalisering. Under våra möten fick vi också en inblick i hur man arbetar för att bygga upp ett växande AI-ekosystem och hur digitala verktyg ses som en viktig del av att stärka undervisningen.
Insikter från möten och skolbesök
Under resan fick vi lyssna till ministrar som talade om både digitalisering och Estlands Pisa-resultat. Vi mötte representanter från E-Estonia som gav en bild av hur digitaliseringen genomsyrar hela samhället och vilka förändringar skolsystemet står inför. Estland har en långsiktig digital strategi där målet är att stärka elevers och lärares digitala kompetens och successivt integrera digitala lärresurser i undervisningen. En central del i detta är satsningen AI Leap, som ska bidra till ett mer sammanhållet digitalt ekosystem och ge elever jämlik tillgång till ett digitalt och AI-baserat lärande.
När vi besökte skolor i Tallinn blev kontrasten mellan ambition och praktik tydlig. Trots ambitiösa nationella strategier har skolorna ännu inte kommit så långt i den praktiska implementeringen. På en nybyggd gymnasieskola, visades bland annat en datasal upp och det berättades om bokningsbara datorer, snarare än en-till-en-lösningar. Digitaliseringen var närvarande, men inte fullt integrerad.
Reflektioner och lärdomar för Sverige
Det vi såg bekräftade att den politiska ambitionen och det dagliga arbetet i klassrummen inte alltid går helt hand i hand. Detta är inte unikt för Estland, men intressant eftersom landet i övrigt är så digitalt utvecklat. Det vi såg väcker frågor om implementering, om förutsättningar i skolor och om den tid det tar att omsätta nationella mål till verklighet i klassrummet.
Skillnaderna mellan Estlands och Sveriges skolsystem är stora; strukturellt, kulturellt och pedagogiskt. Estland har en central styrning, medan Sverige är betydligt mer decentraliserat. Det gör jämförelser svåra, men också värdefulla. Det påminner oss om att våra förväntningar inte alltid stämmer och att skolutveckling nästan alltid sker långsamt och stegvis, oavsett hur ambitiösa strategierna är.
Kanske behöver vi reflektera mer över syftet med undervisningen än över tekniken i sig. Det handlar om vad eleverna faktiskt ska få med sig från svensk skola och hur vi rustar dem för en värld präglad av digitalisering, AI och snabba förändringar. Samtidigt måste vi värna vårt demokratiuppdrag, där kritiskt tänkande och källkritik blir viktigare än någonsin.
Det råder inga tvivel om att Estland är ett föregångsland när det gäller ambition, riktning och handlingskraft. Deras tydliga målbild, samlade strategi och gemensamma färdriktning är inspirerande och något vi i Sverige kan lära av.
Resan till Estland gav oss inte bara insikter om ett annat skolsystem, utan också anledning att reflektera över vårt eget. Mötet med andra skolsystem gör att vi ser vår egen verksamhet tydligare. Därför behöver vi ställa oss frågan: Vad vill vi att svensk skola ska vara och vilka steg behöver vi ta för att komma dit?
