En ny digitaliseringsstrategi för skolan - vad, hur och varför måste belysas
För snart fem år sedan fattades beslut om en nationell digitaliseringsstrategi för den svenska skolan. Nu löper denna strategi ut 2022 och debatten kring en ny har börjat, speciellt under de senaste skolledareventen. Vad ska den nya strategin innehålla och vem är den till för? Forskningen och skolledarna svarar lika – mer fokus måste ligga på digitalisering som en möjliggörare för utveckling.
Verksamhetsutvecklare
Under våren samlades ett hundratal skolledare på Nordiska Skolledarkongressen. Där lyfte de många relevanta frågeställningar och önskemål under seminariet ”En ny digitaliseringsstrategi, för vem och varför”. En panel med representanter från bland andra RISE och SKR deltog och besvarade frågor. Deltagarna anser att en ny strategi kan vara en möjliggörare om den, under genomförandet, synliggör goda exempel där digitaliserade skolor visar att digitalisering bidrar till ökade kunskapsresultat och förbättrad inlärning.
Skillnader i lärares och elevers kompetens
I Skolverkets uppföljning av den nationella digitaliseringsstrategin konstateras att skolan kommit en bra bit på väg. Det fastslås samtidigt att arbete kvarstår för att nå de uppsatta målen. Fortfarande råder skillnader i elevers och lärares digitala kompetens och på många håll saknas även tillgång till digitala verktyg.
Didaktiska frågor måste lyftas
Konkreta exempel på hur man lyckas
Svar på hur man arbetar med systematik genom hela styrkedjan
Goda exempel på hur digitalisering bidrar till ökade kunskapsresultat
Nätverk för att ta del av andras digitaliseringsplaner
Enligt Sylvana Sofkova Hashemi, docent i utbildningsvetenskap inriktning lärande och IT vid Göteborgs universitet, har den didaktiska komponenten inom digital kompetens varit en utmaning för skolan. Detta beror, enligt Sofkova Hashemi, till största delen på att fortbildning inom digital kompetens historiskt behandlat hantering av verktyg snarare än de didaktiska frågorna; vad, hur och varför. Saknas förståelse för didaktiska konsekvenser av IKT i undervisningen, uteblir resultat och verktygen riskerar i stället att störa lärandet.
Utveckling för kompetenshöjning behövs
När skolledarna på Nordiska skolledarkongressen definierar skolans behov i relation till nyttjandet av digitaliseringens möjligheter, framträder samma bild som Skolverket fastslagit - nämligen behovet av kompetensutveckling genom hela styrkedjan. Bland annat efterfrågas kompetenshöjande aktiviteter där stöd utgår från att leda digitalisering för en utvecklad undervisning.
”Framtiden kan ingen förutspå, men det vi ser är att utvecklingen troligtvis aldrig kommer gå så långsamt som den gör nu.”
Flertalet skolledare anser också att skolan ännu inte är digitaliserad utan snarare digitiserad. I praktiken betyder detta att dagens skola tillämpar enklare användning av teknik, i stället för att tekniken används som en katalysator för utvecklad undervisning och lärande. För att skolan ska förflytta sig mot målet anser samma grupp skolledare att de är i behov av infrastruktur, resurser samt kollegiala nätverk för erfarenhetsutbyte.
Digital kompetens är en demokratifråga
Majoriteteten av tillfrågade skolledare på Nordiska skolledarkongressen önskar en ny nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet, då digital kompetens i grunden är en demokratifråga. Framtiden kan ingen förutspå, men det vi ser är att utvecklingen troligtvis aldrig kommer gå så långsamt som den gör nu. Därför behöver barn och elever under skoltiden rustas med god digital kompetens för att skapa goda förutsättningar till fortsatta studier, kommande arbete, tillgång till samhället för att ha möjligheter att medverka till ett fortsatt demokratiskt samhälle.
