Datalitteracitet – mer än bara ett trendigt begrepp

I grundskolan i Enköpings kommun har man arbetat datadrivet under en längre tid. Nina Hagen, it-samordnare i Enköpings kommun, har spelat en central roll i att utforma det nya, mer datadrivna sättet att arbeta och att ta fram rapporter. Atea har tillhandahållit tekniska verktyg och lösningar samt stöttat kommunen med teknisk rådgivning och implementering av beslutsstödsystem. När Sofie Friberg började som verksamhetschef för grundskolan i Enköpings kommun såg hon en möjlighet att bygga vidare på det datadrivna arbetssättet och addera sitt eget ledarskap i arbetet framåt.

Utgångsläget var att inte hela rektorsgruppen hade kunskap om rapporterna och användningen varierade.

För att öka rektorernas datalitteracitet med särskild inriktning på det beslutstödssystem och de rapporter som används genomförde vi ett kortare program 'Datalitteracitet för ledare' med några halvdagsworkshoppar. Vi valde att fokusera på tre aspekter av datalitteracitet:

• Öka deltagarnas kunskap om verktyget, teknisk kompetens.
• Förbättra förmågan att analysera och tolka data.
• Fördjupa förståelsen och användningen rapporterna i verksamheten.

För att skapa engagemang och relevant lärande valde vi bort traditionella instruktioner och tekniska genomgångar. I stället byggde vi workshopparna kring praktiska övningar där deltagarna själva fick använda beslutsstödet för att besvara frågor hämtade från den egna verksamheten. Fokus låg på att göra data begriplig och användbar samt att göra processen av datautforskning rolig. Från att förstå hur insikter uppstår till att kunna omsätta dem i konkreta beslut.

Några viktiga begrepp såsom kritisk tänkande, kommunikation med data exemplifierades och begreppet insikt blev centralt. Här handlar det om att upptäcka mönster eller samband i data som tidigare varit otydliga och koppla dessa till den egna verksamheten. Det är tydligt hur värdefullt det är när rektorer själva kan identifiera sådana insikter för att utveckla undervisning, elevhälsa eller resursanvändning på sin skola.

Under den andra workshoppen fick deltagarna också möjlighet att dela erfarenheter med varandra. En viktig del i att befästa lärandet och skapa en gemensam förståelse för hur verktyget kan användas i praktiken. Vår förhoppning är att det kan bidra till att bygga en starkare kultur kring datadrivet arbete och lägga grunden för att rektorerna nu medvetet kan arbeta vidare med insikter som ett verktyg i sitt pedagogiska ledarskap.

Resultat

En av de mest konkreta effekterna efter workshopparna var att samtliga rektorer hade loggat in i systemet och visste hur de skulle hitta och använda rapporterna. Det markerar ett viktigt steg från ojämlik användning till en gemensam grundläggande förståelse för verktyget.

Vi ställde också frågor om deltagarnas upplevda kunskap inom de tre områdena inför och efter workshopparna. Efteråt kunde vi se tydliga förbättringar i deltagarnas tekniska kompetens och användning av rapporterna.
 

Teknik: Som ni ser i bilden har det gröna området ökat markant, medan det röda har minskat. Det visar att deltagarna efter workshoppen skattar sig själva som betydligt mer kunniga.

Verksamhet: Även användningen i verksamheten har förbättrats. De som tidigare inte alls kände till rapporterna har nu fått idéer och finns inte längre kvar som en egen kategori, det röda har försvunnit. Det gröna området har ökat, vilket visar att fler känner sig trygga i användningen. Samtidigt uppger 47 % att de fortfarande känner sig delvis säkra.

Statistik: Resultatet för deltagarnas förmåga att läsa grafer förvånade oss först. Färre uppger att de är helt säkra och fler ser sig som delvis trygga. Det kan vid första anblick se ut som att osäkerheten ökat, men vi tolkar det som ökad självinsikt. Enligt Dunning–Kruger-effekten kan ökad kunskap göra att man också blir mer medveten om vad man ännu inte kan och därför skattar sig själv lägre trots att kompetensen faktiskt har ökat. Samtidigt ser vi att andelen helt osäkra har minskat, det bekräftar den positiva påverkan ännu tydligare.

En avgörande faktor för framgången var det ledarskap som verksamhetschef Sofie Friberg tillförde arbetet. Hennes engagemang är centralt för att upprätthålla en kultur där datalitteracitet är en naturlig del av skolornas vardag.

Hennes fokus på att omsätta data till konkreta åtgärder, tillsammans med ett starkt stöd till rektorerna är avgörande för att skapa en hållbar och datadriven verksamhet.

Rekommendationer för skolledningen

För att fortsätta utveckla och stärka den datadrivna kulturen inom skolledningen rekommenderar vi följande:

• Fortsätt utveckla datalitteracitet: Den grund som lagts genom workshopparna har gett en bra start. Fortsätt att fokusera på både teknisk kompetens och förmågan att omvandla insikter till konkreta åtgärder.
• Förbättra förmågan att läsa och tolka data: Att regelbundet tillämpa och reflektera över datainsikter är avgörande för att fatta informerade beslut och driva förbättringar på skolorna.
• Minska osäkerheten genom fortsatt praktiskt arbete: För att stärka tryggheten hos de som känner sig delvis säkra, bör ni fortsätta öva och tillämpa verktygen både individuellt och i grupp.

Råd till andra organisationer och kommuner

Genom att fokusera på datalitteracitet och praktisk användning av data kan skolledare stärka sin förmåga att fatta informerade beslut som gynnar både personal och elever. Om ni överväger att genomföra en liknande workshop, kan detta arbetssätt vara ett effektivt sätt att utveckla både teknisk kompetens och förmågan att omsätta insikter till konkreta åtgärder. Det handlar inte bara om att förstå tekniken, utan om att skapa en datadriven kultur som leder till långsiktiga förbättringar i er verksamhet.

Röster från några av deltagarna:

• Inspiration till att utveckla min verksamhet!
• Bra att få prova och använda direkt!
• Jag tar med mig att data i rapporterna går att använda inom fler analysområden än jag visste tidigare.
• Har börjat involvera min personal mer, roligt med kollegialt lärande!
• Vi ska använda beslutsstödet mer systematiskt.