Hur ska en liten kommun kunna göra rätt satsningar på välfärdsteknik åren framåt när tekniken förändras så snabbt, samtidigt som komplexiteten ökar och utbudet av lösningar blir allt svårare att få grepp om?
Älmhult har hittat sin framgångsväg genom en ny arbetsmetod.
Älmhult kommun
Älmhult
Minska stress genom att frigöra tid för personal och ge brukarna en tryggare vardag.
Älmhults socialchef Jenny Smedberg och hennes kollegor vill inget hellre än att alla äldre och andra inskrivna i den kommunala omsorgen ska kunna leva så självständiga liv som möjligt, så länge som möjligt.
Den nya arbetsmetoden handlar om ett effektivare sätt att närma sig, utvärdera och införa ny välfärdsteknik så att kommunen kan förverkliga den visionen trots de kommande årens förväntade tuffa demografiska utmaningar med personalbrist och pressade budgetar.
Älmhult har testat modellen sedan i somras och hittills är det en stor framgång – inte minst för att kommunen nu får nya saker på banan.
Den första tillämpningen blev ett pilotprojekt med ett nytt trygghetslarmssystem hos 60 inskrivna i omsorgen: fallsensorer, blåslarm, röstlarm och trygghetskameror i bostäderna som kan användas vid behov.
Det finns mycket spännande att säga om själva trygghetssystemet (läs mer om det i rutan här nedanför). Ännu mer inspirerande är det nya arbetssättet fungerar och hur påverkar kommunen:
– Jag känner bara ’wow’. Vi känner mycket mer mod och förmåga att ta nya steg framåt i digitaliseringen, säger socialchefen Jenny Smedberg.
”Omsorgspersonalen får mer tid att vara där de behöver vara. Man vill ha den där sista minuten, inte behöva springa därifrån. Jag ser hur det här kommer att leda till mindre stress, lugnare tid med dem de är ute hos”
— Jenny Smedberg
Älmhults socialchef
Den första framgångsrika piloten färdig inom åtta månader
Pilotprojektet med trygghetslarmen tog bara åtta månader att genomföra från ax till limpa – från att identifiera de äldres behov, personalens behov, verksamhetens behov, göra omvärldsanalys av vilka tekniska möjligheter som erbjuds på marknaden, specificera kravlistan, genomföra en upphandlingsprocess, välja leverantör, till att genomföra en framgångsrik pilot.
– Vi hann testa alla möjliga scenarier under den här perioden och försäkra oss om att integrationer fungerar, och att säkerhetskraven uppfylls med alltifrån inloggningar till vad som händer längs hela kedjan när larmet går, säger Sebastian Marginean Svensson, larmansvarig på Älmhults kommun.
Projektet ska nu avrapporteras och hamna i politikernas händer för beslut om nästa steg.
Oavsett vad det steget blir, är Jenny Smedberg och hennes kolleger sålda på den nya arbetsmetodiken.
– Hela processen har känts så tydlig. Tydliga mål, tydliga tidsplaner, tydlighet med information. Eftersom det har fungerat så bra hela vägen kan organisationen känna ’gud vad kul, det här blev verkligen bra!’. Vi är mogna att gå vidare och se vad mer vi kan göra för att underlätta för de äldre. Där kommer vi att tacksamt ta emot fortsatt draghjälp från Atea, säger Jenny.
Så fungerar den nya arbetsmodellen mellan Älmhult och Atea
Kärnan i nya effektiva arbetsmodellen och dess framgångar är den speciella expertgrupp som sätts ihop med djup kompetens från omsorgen: Atea har med medarbetare som själva har jobbat i kommunal omsorg i många år, och även med it-specialister som har järnkoll på teknikens möjligheter i omsorgen, som dessutom har erfarenheter av att implementera lösningar i andra kommuner.
I arbetet med larmen ingick Åsa Svensson, medicinskt ansvarig sjuksköterska i kommunen i många år, i expertgruppen:
– Att kunna diskutera våra behov med personer som själva har erfarenhet var värt otroligt mycket. Jag slapp redogöra alla detaljer för hur det fungerar i vården och omsorgen, samtidigt som jag kände stort gehör i diskussionerna. De visste redan allt om hur viktig patientsäkerheten är, vilka rutiner som måste fungera, och vikten av att olika saker flyter på, att man inte vill stå hela dagen med tekniken och att den måste vara både lätt att använda och tillgänglig när man behöver den.
Insikter direkt i din inkorg 💡
Välj de områden som intresserar dig, så kommer våra specialister att välja ut den bästa läsningen.
Fick hjälp att lyfta blicken och se möjligheterna
Även vård-och omsorgspersonal från olika avdelningar i kommunen involverades i processen. Behov klargjordes med utgångspunkt i hur situationen ser ut i Älmhult med dess lokala policies, rutiner och regler.
– Atea lyssnade och hjälpte oss att lyfta blicken, och gav uppslag att fundera på, sådant som vi inte hade tänkt på. De visste exakt vad som finns tillgängligt på marknaden, så vi kunde utforska på ett sätt som vi aldrig hade klarat själva.
Sebastian Marginean Svensson säger:
– Utan expertgruppens samlade kompetens när det gäller välfärdsteknik hade vi aldrig kunnat tänka på alla variabler lika detaljerat, och inte med samma kvalitet. Jag är väldigt tacksam för vad Atea kunde tillföra där.
Välfärdsteknik inom äldreomsorgen
Digitala lösningar kan ge brukare inom äldreomsorgen möjlighet att bo kvar hemma och vara självständiga, så länge man själv vill och kan.
Inga fler upphandlingar som slutar i uppgivenhet
Den djupare förståelsen kring de behov som behöver mötas – och hur krav bör ställas i samband med upphandlingar – innebär att kommunen inte längre behöver oroa sig för att bli besviken över resultaten:
– Tidigare har leveranser inte alltid blivit vad man hoppas på, säger Jenny och berättar vidare:
– När det händer är det lätt att känna sig uppgiven. Det krävs då också ett stort motiveringsarbete för att engagera personalen, samtidigt som motståndet ökar inför att ta nya steg framåt i verksamheten. Efter det lyckade projektet med trygghetslarmen är energinivån helt annorlunda. Vi ser fram emot att fortsätta förbättra verksamheten med draghjälp av Atea.
Så vad har gjorts med larmen i kommunen? Läs mer om det i rutan här intill.
Det nya trygghetslarmsystemet som testats i Älmhult ger äldre och andra inskrivna i kommunens omsorg mer trygghet och självständighet – på både natten och dagen.
– På natten slipper de äldre fortsättningsvis vakna av fotsteg i bostaden, eller av ficklampor som vandrar runt i mörkret när personalen gör sina nattronder. För många äldre betyder den förändringen jättemycket. Tänk dig själv att leva så. Vissa blir vettskrämda, säger Sebastian Marginean Svensson, larmansvarig på Älmhults kommun.
Varje ovälkommet uppvaknande påminner dem dessutom om att livet inte är på deras villkor, utan att andra bestämmer vad som ska hända på natten.
– Om vi med teknikens hjälp kan hjälpa dessa människor att bli mer självständiga och oftare ha känslan att de klara sig själva så är det väldigt värdefullt. Det är vad vi vill åstadkomma i Älmhult. Där kan välfärdsteknik göra stor nytta, i det här fallet det nya trygghetslarmsystemet, säger Sebastian.
Det nya trygghetslarmssystemet är inte bara avsett för äldre i omsorgen, utan även för dem som har funktionsvariationer eller är inskrivna på LSS-boende.
Så här fungerar det nya trygghetslarmssystemet
Det nya systemet kombinerar en mängd olika tekniker för att förbättra både för de boende och för personalen. Kameror kan sättas igång i lägenheterna vid behov eller vid specificerade tidsfönster så att personalen inte längre behöver titta till på natten – annat än när något faktiskt har hänt.
Som om någon har fallit.
Eller har fått svårt att andas.
Eller plågas av smärta.
– Det är mycket lättare att aktivera larmet också. Det finns både fysiska knappar som förut, men även blåslarm och röstlarm. Även så kallade pingpong-lösningar, en liten boll som kan klickas på utan knappt någon muskelkraft. Sensorer fångar också upp fall, och skickar iväg ett larm till personalen. Alla larm kommer fram på ett bättre sätt en förut. Att digitala signaler och uppkoppling fungerar kontrolleras automatiskt var tionde minut, säger Sebastian.
Mer tid till de äldre
För personalen frigörs mycket tid som annars har gått åt till att transportera sig till och från lägenheter och andra boenden. Jenny Smedberg, socialchef i Älmhult, säger:
– Omsorgspersonalen får mer tid att vara där de behöver vara. Man vill ha den där sista minuten, inte behöva springa därifrån. Jag ser hur det här kommer att leda till mindre stress, lugnare tid med dem de är ute hos. Det blir ett hälsosammare arbetsliv, samtidigt som jobbet blir mer meningsfullt.
Det finns fler värdeskapande delar i systemet. Exempelvis kan dementa ges möjlighet att röra sig utomhus, och om de går utanför en viss zon kan ett larm gå automatiskt. Ett annat exempel är att digitala systemet i stort sett eliminerar risken att saker faller mellan stolarna då allt loggas, och avgörande överlämningar signeras. Och statistiska rapporter ger chefer möjligheter att se mönster som hjälper dem att anpassa verksamheten.
