De bästa ledarna övar
Chatten plingar oavbrutet och telefonen ringer stup i kvarten. Kalendern är full och inkorgen fortsätter fyllas på. En helt vanlig arbetsdag för dig som ledare. Mitt i allt får du en inbjudan där du ombeds avsätta tid för att öva på hur era incidentplaner fungerar när en cyberattack inträffar. Din första tanke är förmodligen: ”Det här har jag inte tid med!” Men vänta lite – det här är faktiskt en aktivitet du borde ta dig tid för!
Säkerhet skapas i vardagen
De flesta ledare lägger merparten av sin tid på att hålla verksamheten igång. De analyserar och förbereder sig för olika ekonomiska scenarier, strategiska vägval, försäljning och prestation. Men hur många ledningsgrupper förbereder sig på att fatta beslut när informationen är bristfällig, tiden rinner iväg och pulsen börjar stiga? Tre av fyra övar inte sina incidentplaner regelbundet, enligt siffror från CIO Analytics 2026. En tredjedel uppger också att en svag säkerhetskultur är en av de största utmaningarna i säkerhetsarbetet.
Kloka ledare förstår att säkerhet skapas i vardagen, inte i en röd pärm på hyllan. Tekniska investeringar får inte full effekt utan gemensamma beteenden, utbildning och engagemang.
Brand övar vi på – cyber låter vi ligga
Det verkar som om vi behandlar digitala och fysiska hot på olika sätt. Brand, HLR och utrymning upplevs som mer ”verkliga”. Att avsätta två timmar för cyberberedskap kan däremot kännas som ett stort steg. Men det är just här skillnaden blir tydlig mellan verksamheter som reagerar först när krisen är ett faktum och verksamheter som har förberett sig innan den inträffar. Trots det finns det fortfarande ledare som förväntar sig att organisationen ska kunna hantera en cyberkris utan att ha övat.
Utrustning vinner inga matcher
När jag var yngre trodde jag att ju bättre utrustning en idrottare hade, desto bättre skulle resultatet bli. Ett bra exempel var den hockeyklubba i aluminium jag önskade mig av mina föräldrar, som skulle göra underverk. Det gjorde den nog inte om jag ska vara ärlig. De bästa idrottarna ägnar ofta mindre tid åt utrustningen och mer tid åt att träna rätt, förstå sig själva och förbereda sig på de utmaningar som kunde uppstå. Missförstå mig rätt, utrustning är viktigt men att kunna handskas med den är viktigare.
Detsamma gäller cybersäkerhet. De flesta verksamheter investerar i teknik, nya säkerhetslösningar och övervakningsverktyg. Men de största incidenterna inträffar sällan för att tekniken saknas. Erfarenheterna från vårt IRT, dvs Ateas Incident Response Team, visar att många incidenter förvärras av otydliga roller och brist på övning. Det leder i sin tur till förseningar och sämre beslut under press.
När larmet går
När en cyberattack inträffar – vem tar initiativet och vem gör vad? Vem ser de viktiga detaljerna? Vem är mer upptagen av att själv få rätt än av att hitta en gemensam lösning? Och vem lyckas samla laget när alla drar åt olika håll?
Det viktigaste är att kunna hålla huvudet kallt under press. För när larmet går finns det inget facit. Ingen plockar fram anteckningarna från förra årets strategidagar, slår upp sidan 37 i incidentplanen och säger: ”Vänta lite, jag tror att jag har hittat svaret.” Då är det säkerhetskulturen som avgör – tillsammans med god kommunikation, tillit, prioriteringsförmåga och modet att fatta beslut med ofullständig information.
Att få känna på stressen
Att stresstesta en ledningsgrupp i en specialanpassad miljö är betydligt mer än en rolig aktivitet med gåtor och hänglås. Det mest verklighetsnära är scenarier där deltagarna måste samarbeta för att stoppa en illvillig hackare. När tempot skruvas upp kan ett väl genomfört scenario kännas obehagligt nära verkligheten – men utan de allvarliga konsekvenserna i form av negativa tidningsrubriker, förlorade kunder, dataförluster eller miljoner som försvinner från kontot.
Under kontrollerade former ska du få möjlighet att leda, pröva, misslyckas och diskutera. Men tro inte att du slipper känna dig stressad – det kommer du att göra. Det kanske viktigaste du tar med dig är insikten om hur det känns att upptäcka svagheterna innan en angripare gör det.
Endast en av fyra verksamheter övar regelbundet på sin beredskap. Resten förlitar sig på en plan som de sällan eller aldrig har testat under press. Jag hoppas verkligen att du tar dig tid att träna tillsammans med din ledningsgrupp. Vi behöver alla lära oss mer om hur vi själva och människorna omkring oss fungerar när allt inte går enligt plan.
För tro mig: den dag den verkliga krisen kommer är det den som har övat som står bäst rustad. Dokument hjälper dig inte när larmet går.
Roberto Söderhäll: "Först när en kris spelas upp i en övning blir det tydligt vad som faktiskt måste fungera när systemen slutar göra det. Det vet organisationer som redan har upplevt en cyberkris."
