2020-06-10

Emma Frans, doktor i medicinsk epidemiologi: "Vi tror gärna på människor med makt och status"

Kriser gör oss människor osäkra och irrationella. Motmedlet stavas källkritik, källtillit och självkritik. Det menar Emma Frans, epidemiolog, författare och folkbildare, under Atea Bootcamp Digital Edition.

Ulrika Nybäck Journalist
Emma Frans, epidemiolog, författare och folkbildare, under Atea Bootcamp Digital Edition

– Tekniken och digitaliseringen skulle göra oss människor oövervinneliga. Med ett chip i ögat eller armen skulle vi bli vår bästa version. Men än så länge har vi inte nått dit, konstaterar Emma Frans, doktor i medicinsk epidemiologi vid Karolinska Institutet.

Tvärsäkra får fler klick

Faktum är att vi alla bevittnar en historisk händelse. Det här är den första pandemin som utspelar sig i den digitala tidsåldern.
– Vi lever i en uppmärksamhetsekonomi, där många får betalt för att tycka på ett visst sätt. Den som sticker ut hakan och uttrycker sig tvärsäkert, får fler klick och delningar än den forskare som eftertänksamt säger: ”Å ena sidan, å andra sidan”. Vi människor upplever att det är tryggare med en person som uttrycker sig tvärsäkert, säger Emma Frans.

”Vi tenderar att dela nyheter från mäktiga människor som vi gillar, beundrar och som bekräftar våra egna åsikter. Och där är självkritik ett viktigt motmedel. Vi behöver ifrågasätta vårt eget sätt att tänka”

— Emma Frans
Kort om Emma

Namn: Emma Frans

Yrke: Forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska institutet.

Bor: Uppsala.

Utmärkelser: 2017 belönades hon med Stora journalistpriset i kategorin Årets röst för sin förmåga att förklara vetenskap på ett lättbegripligt och humoristiskt sätt. Hon har också utsetts till årets folkbildare av Studieförbundet Vuxenskolan för sitt arbete mot faktaresistens och desinformation.

Tar strid mot faktaresistens

Själv besitter hon förmågan att på ett trovärdigt, rappt och underhållande sätt förklara komplexa fenomen så alla förstår. För det har hon belönats med Stora journalistpriset och blivit utsedd till Årets folkbildare, för sin strid mot faktaresistens.

– Källkritik är viktigare än någonsin. WHO har identifierat utmaningen att vi behöver stoppa både pandemin och samtidigt en infodemi.

Vår irrationella hjärna

Dunning-Kruger-effekten, Confirmaiton Bias och Halo-effekten är tre fenomen som hjälper oss att förstå varför vi människor handlar irrationellt under kris och varför vi (riskerar att) dela falska nyheter.

– Vi tenderar att dela nyheter från mäktiga människor som vi gillar, beundrar och som bekräftar våra egna åsikter. Och där är självkritik ett viktigt motmedel. Vi behöver ifrågasätta vårt eget sätt att tänka, menar Emma Frans.

Tre fenomen som förklarar vårt icke rationella sätt att tänka och handla

Dunning–Kruger-effekten. En felaktig självbild som innebär att den som är inkompetent saknar självinsikt om sin bristande kompetens. Detta får till följd att inkompetenta överskattar sin kompetens i högre grad än vad kompetenta människor gör.

Confirmaiton Bias eller bekräftelseförväntning. Människor tenderar att omedvetet vara selektivt uppmärksamma på information som bekräftar våra egna (redan etablerade) uppfattningar. Exempel: Har man en negativ självbild tenderar man att ta fasta på kritik och inte höra beröm.

Halo-effekten. Ett psykologiskt fenomen som gör att vi tillskriver en person eller en sak fler egenskaper eller funktioner än vad den faktiskt har. Exempel: Om en människa anses vara kompetent inom ett område, är det mer sannolikt att vi tror att hen är kompetent inom flera områden.

Våga lita på väl utvalda källor

Källkritik och källtillit blir extra viktiga under en pandemi. Att ta reda på vilka källor som ligger bakom ett budskap. Och när du har hittat flera trovärdiga källor gäller det att våga lita på dem, det kallar Emma Frans för källtillit.

— Exempel på falska nyheter är att covid-19 skulle ha framställts i ett labb i Kina. Och att Bill Gates skulle ha finansierat odlingen av viruset för att sätta käppar i hjulet för Donald Trump, exemplifierar Emma Frans.

Slipper gärna armbågsgnuggandet

Många längtar efter att träffa kollegor på den fysiska arbetsplatsen igen, att ta en afterwork och att gå på en konsert eller (varför inte) ett stort event, utan att behöva tänka på smittspridning.

Hur har du själv påverkats av pandemin, undrar Carl-Johan Hultenheim, vd på Atea, som intervjuar Emma efter föreläsningen.

– Stora folksamlingar har blivit obehagliga på ett sätt som de inte var tidigare. Helt som vanligt blir det nog inte förrän vi får fram ett effektivt vaccin. Vad jag längtar efter? Jag slipper gärna armbågsgnuggandet som hälsning framöver. Idag blir hälsandet tafatt, som de fåniga jazzhänderna, säger Emma Frans och vinkar med avslappnade handleder och händer som tippar hit och dit.

Emmas Frans föreläsning har präglats av stringens, factfulness och humor. Hon avrundar lika effektivt som hon navigerat genom passet. – Ta det lugnt, tvätta händerna och tack för mig!

Emma Frans tips – så undviker du att sprida fake news
  1. Var källkritisk. Vem står bakom budskapet och vilken agenda har avsändaren? Minns vad som händer under viskleken och försök hitta originalkällan. Fråga dig också om det finns ekonomiska intressen eller en politisk agenda bakom ett påstående.
  2. Var självkritisk. Vi kan inte alltid bedöma världen på ett objektivt sätt. Vi behöver ha förtroende för den vetenskapliga metoden, vars syfte är att förstå världen och dess samband.
  3. Källtillit. För att ha kraft att agera konstruktivt under en kris behöver vi hitta trovärdiga källor och lita på dem. När det gäller smittspridning rekommenderar jag källor som WHO och Folkhälsomyndigheten.