2020-08-11

Örjan Johansson på Atea Skola: ”Jag vill att fler ska upptäcka hur it kan stötta lärandet”

Den svenska skolan har en god digital beredskap. Ändå drar alldeles för få nytta av teknikens fulla potential. Örjan Johansson, nationell chef för affärsområde Skola på Atea och nybliven ordförande för Swedish Edtech Industry, vill få fler att upptäcka hur it kan stärka lärandet.

Johan Bentzel
Örjan Johansson står framför en skola med lekande barn
Foto: Beatrice Graalheim

Eftersom Sverige redan ligger i täten när det gäller datortäthet i skolan, kunde den digitala omställningen i samband med coronautbrottet ske snabbt. Restriktionerna och riktlinjerna har också fått fler att få upp ögonen för teknikens potential – men också för dess utmaningar.

Det berättar Örjan Johansson som märker ett växande intresse för hur it kan hjälpa och stötta lärandet. Efterfrågan på kompetensutveckling ökar, framför allt när det gäller långsiktiga och strategiska insatser.

– Mitt fokus framöver är att inspirera och utmana skolan att använda teknik och digitala lösningar på allra bästa sätt, säger han.

Digitala verktyg ska tillföra värde

Örjan Johansson

Yrke: Nationell chef för affärsområde Skola på Atea

Ålder: 51.

Bor: Sigtuna.

Familj: Fru och två barn.

Uppväxt i: Ås i Jämtland.

På Atea sedan: År 2014.

Yrkesbakgrund: Har jobbat med it, lärande och ledarskap i många olika roller, däribland skolledare, it-chef och egen företagare.

Utbildning: Lärarutbildning årkurs 4–9, informatik. Är även utbildad rökdykare och har jobbat som frivillig brandman.

Drivkraft: Brinner för att svensk skola ska kunna nyttja digitaliseringens potential till fullo. Vill inspirera till nya tankesätt och se andra utvecklas.

Örjan Johansson ställer sig bakom regeringens digitaliseringsstrategi, att Sverige ska vara världsbäst på att använda digitaliseringens möjligheter. Det är en ledstjärna för hans arbete.

Men tekniken ska inte införas i skolan på bekostnad av något annat, betonar han, utan för att tillföra nytta. Som den största leverantören av tjänster och hårdvara till den svenska skolan har Atea ett ansvar att bidra till en sådan utveckling.

– Vi ska inte driva på uppfattningen att it i sig gör allt bättre. It är inte ett självändamål. Bra blir det först när man väljer rätt verktyg och har en genomtänkt strategi för hur tekniken ska användas, säger Örjan Johansson.

It kan stärka lärandet och ge bättre arbetsmiljö

Atea medverkar i en rad projekt som undersöker hur nya tekniska lösningar både kan stärka lärandet och skapa en bättre arbetsmiljö för elever och lärare.

Begrepp som augmented och virtual reality (AR respektive VR), Internet of Things (IoT) samt artificiell intelligens (AI) är alla relevanta inom skolvärlden.

VR kan till exempel användas som hjälpmedel inom biologi- och teknikundervisningen. I en virtuell värld kan eleverna få en djupare inblick i miljöer som i vanliga fall är förbjudna eller för farliga att besöka: som kärnkraftverk eller byggarbetsplatser. Eller varför inte resa till någon av våra grannplaneter?

AI kan förbereda en elev inför ett samtal med studie- och yrkesvägledaren genom att utifrån elevens förutsättningar föreslå lämpliga yrkesval och utbildningsvägar.

Foto: Foto: Beatrice Graalheim

Kan ge insikter om eget beteende

Sensorer i klassrummet kan läsa av koldioxidhalten, som påverkar förmågan att koncentrera sig, och föreslå exakt när det är dags att ventilera. Tidiga tecken på dyslexi kan fångas upp genom att scanna elevers ögonrörelser.

Även en lärares rörelsemönster kan följas och analyseras för att förhoppningsvis ge viktiga insikter. Finns det någon del av klassrummet som läraren aldrig befinner sig i? Får alla elever samma uppmärksamhet? Vänder sig läraren oftare till killar än tjejer?

– Det handlar inte om kontroll, utan är främst ett verktyg för läraren själv att få syn på sitt eget arbete. Det kan också användas som ett underlag för diskussioner med kollegor. Intresset för det här är jättestort, säger Örjan Johansson.

”Jag drivs av att förändra svensk skola på riktigt och nu jobbar jag mer med skolutveckling än vad jag någonsin har gjort. På Atea får jag ju vara med och påverka hela landets skolor.”

— Örjan Johansson

Teknikens möjligheter har styrt karriären

Han är själv utbildad lärare inom träslöjd och samhällskunskap, men har aldrig jobbat någon längre tid i klassrummet. Däremot har han jobbat både som utvecklare av digitala läromedel och som skolledare. Hans kunskap om skolan är djup och insiktsfull.

Strax efter att han hade påbörjat sin utbildning slog internet igenom på bred front och som teknikintresserad insåg han genast dess potential.

Fokus på teknikens möjligheter har varit genomgående under hela karriären, men aldrig för teknikens egen skull, utan för de problem den hjälper till att lösa.

När Örjan Johansson rekryterades till Atea för sex år sedan, trodde han att han främst skulle syssla med hårdvara och datorer. Till hans glädje var uppdraget bredare än så.

– Jag drivs av att förändra svensk skola på riktigt och nu jobbar jag mer med skolutveckling än vad jag någonsin har gjort. På Atea får jag ju vara med och påverka hela landets skolor.

Blev nyligen ordförande för Swedish Edtech Industry

Sedan 2018 har Örjan Johansson ingått i styrelsen för den ideella branschföreningen Swedish Edtech Industry och blev nyligen också dess ordförande.

Organisationen samlar leverantörer inom den svenska edtechbranschen och har för närvarande drygt 90 medlemmar. Målet är att bidra till innovation och utveckling till nytta för hela skolväsendet, från förskola till högre utbildning.

Som en relativt ny sammanslutning, med bara drygt tre år på nacken, har Swedish Edtech Industry först nu börjat bjudas in till samverkansmöten hos Sveriges Kommuner och Regioner, Skolverket och andra myndigheter.

– Jag vill stärka Swedish Edtech Industrys position som en naturlig samtalspart i branschen för frågor som rör utbildning och it. För att göra vår röst starkare behöver vi få ännu fler bolag att ansluta sig. Fler medlemmar gör oss också mer trovärdiga, säger Örjan Johansson.

Foto: Beatrice Graalheim

Alla skolor behöver en digital strategi

Framöver tror Örjan Johansson att digitala plattformar kommer att användas allt mer inom skolan för att kommunicera och dela dokument. Den senaste tiden har många upptäckt kraften i de verktyg som de egentligen har haft tillgång till länge men aldrig eller sällan använt.

På lite längre sikt kommer digitala stödsystem också bli en del av mentorskapet i klassrummet. Inte som en digital lärare, betonar Örjan Johansson, utan som ett extra stöd för både elever och pedagoger.

– AI kan till exempel hjälpa någon som är väldigt bra på matematik att få svårare uppgifter. På så sätt blir det en mer individualiserad undervisning. Det här finns också redan i dag, men används inte särskilt brett.

Om Örjan Johansson fick önska helt fritt skulle han gärna se att den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet bröts ner till lokala planer på landets alla skolor.

Det behövs även en medveten strategi för hur man ska jobba med digitala läromedel. Vi har datorer i dag som kostar många gånger mer per elev än läroböcker. Då måste vi också fylla dem med vettigt innehåll. Annars blir de väldigt dyra i förhållande till den skillnad de gör.

Örjan Johansson tipsar: 5 sätt för en lyckad digital strategi inom skolan
  1. Inventera nuläget: Vilken digital teknik finns redan på skolan och hur används den?
  2. Sätt en målbild: Vad ska tekniken bidra med? Vilka utmaningar ska den lösa?
  3. Involvera alla: Nyckeln till en lyckad förändring är att låta alla inblandade komma till tals och bidra till arbetet.
  4. Lär av andra: Det finns många goda exempel att ta del av. Inte minst nu, under den kris som vi precis går igenom, lär det dyka upp många spännande lösningar att inspireras av.
  5. Låt det ta tid: Stressa inte fram lösningar. Det är viktigare att ha en bra plan än att det går fort.