2020-09-01

Intresset för e-sport i skolan växer – men utmaningarna är många

En studie utförd av analysföretaget Education Analytics på uppdrag av it-företaget Atea och elektronikföretaget Intel visar att e-sportutbildningarna i svenska gymnasier växer stadigt. Det är dock en relativt ny företeelse som brottas med många utmaningar.

Datorskärmar i blått ljus och gaming hörlurar
Foto: Adobe Stock Photos

Av förstudien - som genomförts genom intervjufrågor med fyra gymnasieskolor och en fristående huvudman för ett tiotal gymnasieskolor - framgår att det under förra läsåret finns 41 svenska gymnasieskolor som erbjuder e-sport som en inriktning. De flesta av dessa är friskolor där eleverna kan välja e-sport inom ramen för kursen idrott och hälsa.

- E-sport är verkligen en utbildning på uppgång och vår undersökning visar att den väcker stort intresse hos de svenska skolorna, säger Jan Hylén en av utredarna på Education Analytics.

Stor variation

Enligt intervjupersonerna i förstudien finns det ännu ingen samlad arena för lärare och coacher inom e-sport i den svenska gymnasieskolan. Det saknas också tydliga riktlinjer från Skolverket för kursmoment och kunskapskrav. Detta gör att det finns en stor variation mellan utbildningen på det olika skolorna.

- De finns seriösa utbildningar, men också sådana som försöker locka elever med ett spännande ämne, säger Jan Hylén. De mer seriösa e-sportutbildningarna utvecklar eleverna som spelare och kombinerar fysisk träning, träningslära, ergonomi, och liknande ämnen med spelträning och spelanalys. Det finns också gymnasium som ger möjlighet för ungdomarna att jobba med andra yrken inom e-sport, som till exempel journalist inom e-sport, content creator, kommentator eller coach.

Kompetenser som tränas

Även om de finns gott om erfarenheter finns det fortfarande lite forskning som visar vilka kompetenser som faktiskt tränas via e-sport. I intervjuerna framkommer att eleverna genom sin e-sportutbildning fördjupar sina kunskaper i ett specifikt spel, samt att de genom detta bland annat tränar problemlösning, lagspel och teambuilding.

- En del studier inom idrottsforskning visar att e-sportare har samma behov av fysisk träning för att prestera som elitidrottare. Men behovet av seriös forskning är stort, säger Jan Hylén.

Utmaningar för unga

I och med att intresset för e-sport växt snabbt har omvärlden inte riktigt hunnit anpassa sig till verkligheten och enligt Jan Hylén finns det en del utmaningar.

- Det är å ena sidan viktigt att ungdomar som spelar tar detta seriöst med ordentlig sömn och fysisk aktivitet så att spelandet inte tar över det vanliga skolarbetet. Men det är också viktigt att vuxna å sin sida tar denna sport seriöst.

- För många unga är det väldigt svårt att komma hem och prata om matchen. Många vuxna har svårt för att sätta sig in i sporten och ställa frågor om den som de kanske skulle gjort efter en fotbollsmatch.

- Att de vuxna är frånvarande leder lätt till att det blir unga som uppfostrar unga, vilket kan i sin tur kan leda till en del tråkiga mobbningssituationer, säger Jan Hylén.

Trender och framtid

Slutsatsen i undersökningen är att det idag finns en ökad förståelse i det svenska samhället för e-sport. Den börjar bli allt mer strukturerad och reglerad med ett svenskt e-sportförbund och ett spelarfack, samt en svensk Code of Conduct som reglerar etiska regler.

- Det behövs dock tydliga riktlinjer från Skolverket och större krav behöver ställas på företagen sin vill finnas med i e-sportvärlden, säger Jan Hylén.

Atea ser fram emot utvecklingen

Atea som hjälper skolor med digitalisering och teknikutveckling och som tidigare haft e-sport som ett tema på sina skolutvecklingsresor ser fram emot att följa utvecklingen:

- Det är väldigt roligt att intresset för e-sportutbildningen ökar på svenska skolor. Vi ser fram emot att följa med på resan och finnas med som stöd när e-sportutbildningen utvecklas vidare, säger Örjan Johansson, Affärsområdeschef Atea Skola.