Laddar meny
Foto: Scania

Så driver 5G-nät digitaliseringen

Reportage 2017-02-22
Nästa generations mobilnät har egenskaper som går bortom snabb dataöverföring. Tester med självkörande bussar pågår och den nya tekniken öppnar för känselintryck online och möjlighet att utföra operationer eller styra maskiner på distans. Ericssons forskningschef Sara Mazur ger oss en blick in i framtiden.
Henrik Rådmark
Journalist

Mannen i förarhytten manövrar den stora, gula grävmaskinen med hög precision. Skopan slukar lass efter lass ur marken. De som står bredvid maskinen ser bara detta, hur maskinen arbetar. De ser ingen förare, ingen som hanterar grävmaskinen. Hon sitter nämligen 275 mil söderut, i Barcelona, bär VR-glasögon och har en uppsättning spakar och reglage intill sig, som motsvarar de som finns i den verkliga grävmaskinen i Eskilstuna. Fjärrstyrningen sker över nästa generations mobilnät, 5G-nätet.

Sara Mazur, forskningschef på Ericsson, berättar hur den nya tekniken möjliggör den här typen av användning. Exemplet i inledningen kommer från Mobile World Congress i Barcelona, där ett antal
besökare fick sätta sig i grävskopan och testa tekniken.
– 5G blir mer än bara ett snabbare mobilt bredband. Det är från början byggt för att möta kraven inom många typer av användning, säger hon och pratar om två huvudområden som 5G anpassas för: kritisk respektive massiv maskinkommunikation.

Exemplet med grävmaskinen illustrerar kritisk maskinkommunikation. Där måste nätet vara extremt stabilt och tillgängligt, svarstider mycket korta och för att föra över video behöver överföringshastigheten vara hög.
– Det kan också röra sig om kommunikation för självkörande bilar och bussar eller för fjärrstyrning av industrirobotar och gruvmaskiner, säger hon.

5G-tekniken är också förberedd för så kallad haptisk kommunikation. Operatören som fjärrstyr exempelvis en robot ska kunna känna i fjärrkontrollen om roboten stöter emot något eller när den trycker på en knapp.

5G nätet kan exempelvis användas för fjärrstyrning av industrirobotar eller gruvmaskiner.

Sara Mazur
forskningschef, Ericsson

Sara Mazur brinner för tekniken som gör det här möjligt. Men hon är lika entusiastisk inför möjligheterna den för med sig.
– Det ger tillgång till experter utan att de behöver befinna sig på den plats där behovet uppstår. Till exempel kommer kirurger med specialistkompetens att kunna utföra operationer över 5G-nät.

När det gäller massiv maskinkommunikation, det andra huvudområdet som tekniken anpassas för, handlar det om att koppla upp väldigt många små enheter eller sensorer. Varje enhet skickar väldigt lite data men de skapar tillsammans en hög volym.

Enheterna behöver dessutom kunna produceras till en låg kostnad, Sara Mazur talar om en nivå på en tiondel av kostnaden för motsvarande utrustning idag. Slutligen behöver den vara mer energieffektiv. Ett batteri ska räcka i storleksordningen tio år.
– Tänk dig att man bygger in sensorer i gruvbultar som används för att upptäcka om berget rör sig vid gruvdrift. Då håller det inte att behöva byta batteri.

Man kan också tänka sig att alla parkeringsplatser i en stad förses med enkla sensorer, för ett system som talar om för bilförare var det finns lediga platser. Då är både låg kostnad och lång livslängd avgörande.

Tekniken finns idag, men den är inte färdigutvecklad, berättar Sara Mazur. Målet är att den ska vara standardiserad år 2020.

Atea.se upplevs bättre om du uppdaterar din webbläsare. Här hittar du en ny version av internet explorer