2017-02-22

Kodning lyfter elever i utsatt område

Koda, översätta och lära sig nytt. Med en omfattande digital satsning hoppas Kryddgårdsskolan i Malmö både kunna överbrygga klyftor mellan elever och skapa ett fördjupat lärande.

Hanna Johansson Journalist
Foto: Emil Malmborg

Det är förmiddagsrast på Kryddgårdsskolan i Rosengård, Malmö. Medan klasskamraterna har tagit på sig ytterkläderna och sprungit ut på skolgården, sitter sex tjejer i 6:an kvar i klassrummet, djupt försjunkna framför varsin dator. Under höstterminen har de arbetat med att lära sig programmering på den internationella barn- och ungdomssajten Scratch.

– Vi gör egna figurer och filmer om oss själva och vår skola som elever i andra länder sedan kan se, berättar Dalia Emhebes. ”I love my school”. ”I like to dance with my friends”, säger små figurer som hoppar fram på datorskärmarna. De kallas för ”sprites” och klasskamraterna har lagt ned mycket tid på att skapa dem. Utöver den ordinarie skoltiden träffas gruppen varje fredagseftermiddag för att koda tillsammans.

– Det är jätteroligt, säger Dalia Emhebes och berättar att mycket i skolan har blivit enklare sedan hon fick en egen dator i början av terminen.

Att lära sig koda och programmera är ett viktigt inslag i under-visningen på Kryddgårdsskolan. En grupp tjejer i 6:an har ägnat hösten åt att programmera tillsammans på den internationella sajten Scratch.

– Om det är något som jag inte förstår kan jag spela in lektionen eller se en film som gör att jag lättare lär mig. Under hösten 2016 har Kryddgårdsskolan inlett en omfattande satsning på it och digitalt lärande, vilket bland annat innebär att alla elever från årskurs tre och uppåt har fått varsin bärbar dator. Skolan ligger i ett socioekonomiskt utsatt område där en tredjedel av eleverna saknar tillgång till dator i hemmet.

– Därför måste vi skapa förutsättningar så att alla elever kan tillägna sig kunskap och skapa de kontaktytor som de får digitalt, även utanför skoltid. Det är en demokratisk fråga, säger skolans rektor Claes Jeppsson.

Eleverna hälsar glatt när han och kollegan Caroline Sjölin, biträdande rektor, visar runt på skolan. För att skapa en hemtrevlig stämning går alla omkring på strumplästen, skorna lämnas i kapprummet. I matsalen pågår självständigt arbete under dämpat sorl och inifrån musiksalen hörs trumvirvlar och pianoackord. Claes Jeppsson konstaterar att den digitala utvecklingen har gått fort. För bara ett par år sedan bestod ittillgången av en stationär dator kopplad till ett vägguttag i klassrummet. Förutom en bärbar dator per elev finns idag även två bokningsbara vagnar med femton bärbara datorer för de lägre årskurserna och en vagn med Ipads. Idag används datorerna i all undervisning, från att söka information till enklare programmering.

Lyft lärandet med digitala verktyg

Tips från Caroline Sjölin, biträdande rektor, Kryddgårdsskolan.

  • Använd en gemensam plattform där lärare och elever kan interagera online. På Google classroom kan de mötas i en dialog och undervisningen kan anpassas efter elevernas behov.
  • Använd interaktiva, digitala läromedel i undervisningen, till exempel Answergarden eller Explain everything.
  • Stäm av planeringen kring det digitala lärandet med 21st century learning design, en metod för att designa undervisningen så att eleverna utvecklar de förmågor som behövs i framtidens samhälle.

För vissa grupper är tillgången till datorer särskilt viktig. Bland Kryddgårdsskolans 450 elever talas omkring 25 språk. Många elever är nyanlända och behärskar inte det svenska språket fullt ut.

– Att ta bort det digitala vore nästan som att hugga av en arm på elever som har svårt med språket. Nu kan de använda Google translate för textöversättning och på Youtube kan de få genomgångar i så gott som alla ämnen vi arbetar med på en mängd olika språk. Modersmålslärarna kan dessutom spela in egna instruktioner och vi använder oss av läromedel som erbjuder uppläsning av texter, säger Caroline Sjölin. Eleven Moein Ashouri håller med om att de digitala hjälpmedlen underlättar. Han går i åttan och tycker att det bästa med datorerna är att kunna googla ord och ämnen som han inte förstår.

”Att ta bort det digitala vore nästan som att hugga av en arm på elever som har svårt med språket,”

— Caroline Sjölin
biträdande rektor, Kryddgårdsskolan

– Och så slipper jag fokusera på skrivstilen. Det är svårt, säger han. Claes Jeppsson understryker att it i skolan aldrig får bli ett självändamål. Digitaliseringen ska i första hand ses som ett redskap för att tillägna sig kunskap. Den inställningen går i linje med de senaste forskningsrönen som visar att teknik i kombination med en tydlig pedagogisk idé kan fungera som hävstång för fördjupat lärande i skolan. För att lyckas har skolans ledningsgrupp utformat en strategi och en process för att driva digitaliseringen framåt. Samtidigt behöver pedagogerna vara intresserade och öppna för förändring.

– Vi har infört ett antal krav bland pedagogerna som ska vara uppfyllda 2018. I det första steget ska de behärska grundläggande funktioner och kunna använda de digitala verktygen i det pedagogiska arbetet, säger Claes Jeppsson.

Caroline Sjölin och Claes Jeppsson menar att it lyfter lärandet, både bland elever och personal.

Utöver att leverera hårdvaran som ligger till grund för skolans it- arbete har Atea under det senaste året varit en stöttande samarbetspartner när det gäller medarbetarnas kompetensutveckling.

– Vi har deltagit i en kurs om kollegahandledning där lärarna fick lära sig att handleda varandra och träna på att använda digitala resurser i undervisningen. Med hjälp av Ateas skattningsverktyg har vi också kartlagt hur it används i undervisningen, i ledarskapet, hos rektorer och förskolechefer, berättar Claes Jeppsson. Johanna Bergström, förstelärare i matematik och NO, ser flera fördelar med de digitala satsningarna.

– Det gör att eleverna kan fördjupa sig på egen hand och vi kan även jobba ämnesövergripande på ett bättre sätt. Samtidigt som eleverna jobbar med programmering kan de på engelska presentera vad de utvecklat. För mig som lärare är det viktigaste att eleverna vågar prova, det är okej att inte kunna allt från början, säger hon. Enligt Claes Jeppsson är det för tidigt att se några resultat av den digitala satsningen.
– Den långsiktiga målsättningen är att rusta eleverna med de förmågor som krävs på framtidens arbetsmarknad. Men i det första skedet handlar arbetet om att förstå de digitala verktygen och hur de bäst kommer till användning i undervisningen.

Lär bättre tillsammans

Kollegahandledning är en kurs som arrangeras av Atea och bygger på principen att lärare lär bättre tillsammans. Genom handledning analyserar och utvärderar lärare sin undervisning och utvecklar innovativa undervisningsmetoder. En pedagog med spetskompetens inom ett område handleder en kollega och planerar, genomför och utvärderar den undervisning som sker. Undervisningen genomförs med teknik och webb som verktyg för lektionsdesign