2022-01-25

Blockkedjor blir viktigare än KRAV-märkt

Specialistspaning: Krav-märkning, Fairtrade, eko, ”svenskt” och EU-lövet ska hjälpa konsumenter och professionella matinköpare att göra hållbara val. Men märkningen går inte alltid att lita på. Blockkedjor blir framöver ett kraftfullare instrument för en hållbarare livsmedelsbransch, menar Mats Hälldahl, blockkedjespecialist på Atea i den här spaningen.

Mats Hälldahl
Mats Hälldahl Affärsutveckling Blockchain

Spaningen i ett nötskal

Kommuner tar redan hjälp av blockkedjeteknik för att få full insyn i varornas ursprung. Helsingborgs stad har exempelvis en egen blockkedja som visar varje steg i torskens resa från norska kusten till skolköket. Behovet av insyn är enormt i livsmedelsbranschen. Gång på gång avslöjas att hållbarhetsmärkningar och miljöcertifieringar inte alltid går att lita på. Enligt Livsmedelsverket uppgår matfusket till nio miljarder per år. Ingredienser späds ut, byts ut, döljs och felmärks. Konsumenter får honung som inte är honung, olivolja som inte är riktig olivolja och ekoprodukter som är allt annat än ekologiska.

SPANARE

Mats Hälldahl är ansvarig för Ateas blockkedjeerbjudande och genomför workshops och verksamhetsutvecklar tillsammans med verksamheter som vill ligga i framkant och ser digitalisering som möjliggörare för innovation.

Följ honom gärna på Linkedin.

När blockkedjetekniken nu vinner mark i livsmedelssektorn blir det annorlunda. Alla medverkande aktörer längs en leverantörskedja krokar då arm och enas om att köra med öppna kort. Man kommer överens om vilken typ av händelser genom hela leverantörsledet som ska dokumenteras, och på vilket sätt. Alla dessa händelser görs synliga för alla inblandade parter i realtid. Avvikelser upptäcks direkt – exempelvis om sensorer noterar för höga temperaturer, eller om GPS-data indikerar förseningar, eller om fel foder använts. Fel kan oftast rättas till omedelbart, och fusk har svårt att slinka igenom.

Vad ni kommer att upptäcka

Kommuner – och andra professionella matköpare som lever med hållbarhetskrav och månar om att garantera ursprunget på råvaror – kommer att prioritera produkter och samarbeten där de får full insyn och kontroll över hela leverantörskedjan. I blockkedjeparadigmet gynnas seriösa aktörer, medan de oseriösa får svårare att överleva. De hållbarhetsmärkningar vi har vant oss vid de senaste åren kommer med all säkerhet dröja sig kvar ett tag till, men dess betydelse kommer att minska när blockkedjorna erbjuder mer insyn, tillförlitlighet och möjligheter att redovisa detaljerad data. Ur konsumentperspektiv innebär det dessutom ett mervärde att via en QR-kod kunna få tillgång till mycket av den informationen paketerad på ett tilltalande sätt.

Pådrivande faktorer

En ny tuff EU-lag planeras inom kort där alla företag verksamma inom EU tvingas till att identifiera, adressera och hantera verksamhetens effekter på mänskliga rättigheter och miljön genom hela leverantörskedjan. Det blir extremt svårt utan blockkedjetekniken. Generellt är tekniken på stark frammarsch i alla branscher just nu.

Totalt väntas blockkedjeekonomin vara uppe i 176 miljarder dollar 2025, och därefter växa mer än 17 gånger den summan till 2030, till 3,1 biljoner dollar, enligt Gartner. Regeringen framför även nya krav på restauranger och storkök att kunna visa ursprung.

Värt för kommuner att reflektera över:

  1. Vad vill vi göra med det inflytande vi har som kommun när det gäller öppenhet och transparens i leverantörskedjorna?
  2. Vilken är den första blockkedja vi vill ha på plats för att börja säkerställa ursprunget på den mat vi serverar på skolor och äldreboenden?
  3. Inte bara livsmedel kan spåras. Vilka andra varor kan ge er nya värden genom att tryggt få se ursprung, robust kunna räkna på miljöavtrycket och säkert kunna dela data i en transparent leveranskedja?
  4. Hur kan blockkedjor hjälpa oss att nå våra hållbarhetsmål och hantera dem?