2018-10-25

Vi behöver gå bortom compliance

Ateas hållbarhetschef Chiara Selvetti spanar från konferensen Responsible Supply Chain Summit i London, där hon deltar i en panel på temat "human rights risks, beyond audits".

Chiara Selvetti
Chiara Selvetti
Hållbarhetschef

Konferensen Responsible Supply Chain Summit, som i år arrangerades för 13:e gången, samlade 200 hållbarhetsspecialister från en rad branscher. Inriktningen är mycket best practice med goda exempel kring cirkulär ekonomi, transparens och due diligence kring mänskliga rättigheter.

Jag deltog i en paneldiskussion på temat ”Human rights beyond audit” tillsammans med bland andra Nestle, UN Global Compact och Sedex (en plattform för att dela leverantörsdata). Traditionellt har företag jobbat med leverantörskedjan utifrån ett compliance-perspektiv, det vill säga genom att sätta och följa upp standarder på direkta leverantörer. De stora riskerna hittar vi dock längre bort i kedjan. It-branschen är ett tydligt exempel på det där inte minst konfliktmineraler är en enorm utmaning. Standardarbetssättet räcker inte för att lösa problemen.

Hur kan vi då förstå och definiera risker, möjligheter och ansvar som går bortom compliance? Samarbete, dialog och transparens är A och O. Ett exempel är Responsible Mineral Initiative LÄNK som verkar för en tydlig siktlinje från gruvor till varumärkesägare via smältverk.

Kunder har en oerhörd makt för att främja detta sätt att arbeta men behöver också hjälp att ställa ”de rätta” frågorna så att de kan formulera krav som verkligen får effekt – snarare än incitament att gömma problem längre ner i kedjan.

För att summera: Beyond audit betyder att förstå hela leverantörskedjan, vilken hävstång vi har och vilka insatser som får mest effekt. Och för att göra det är transparens och dialog avgörande.

Tre spaningar

  1. Kunder och leverantörer finns inte längre
    Tiden då en leverantörskedja bestod av kunder och leverantörer i ett ofta antagonistiskt förhållande är förbi. Idag ser vi mycket mer partnerskap och samarbeten som drivs av hållbarhetsutmaningar och krav på transparens. Kedjan blir till ett nät av relationer som även inkluderar medarbetare, ideella organisationer och kunder. En del företag i it-branschen jobbar på det här sättet men jag har ännu inte sett det integreras fullt ut i hela branschen.

  2. Digitala lösningar för en hållbar leverantörskedja
    Digitala lösningar kan både höja fabriksarbetares kunskap om sina rättigheter och öka transparensen. Ett exempel är den svenskutvecklade lösningen QuizRR (https://www.quizrr.se/) där arbetarna med hjälp av surfplatta får se filmade scenarion och sedan svara på frågor. Resultaten publiceras på QuizRR:s sajt och är därmed tillgängliga för leverantörer och varumärkesägare.

  3. Dags att skrota uppförandekoderna?
    Arbetet med att avancera företags arbete med mänskliga rättigheter försvåras av att det finns så många olika standarder. I stället för att utveckla egna varianter borde man fokusera på de gemensamma nämnarna, vilket uppskattningsvis är omkring 90–95 procent. Det rådde stor enighet på seminariet om att vi borde verka en starkare uppslutning kring det som är gemensamt, i stället för att lägga kraften på att få leverantörer att leva upp till de få procenten som skiljer olika företags- och branschstandarder åt.