Tillbaka till Kundcase

”Delaktighet på alla nivåer krävs för att driva förändring i skolan”

Foto: Fredrik Andersson

All förändring kostar energi, därför är det inte så konstigt att digitaliseringen ibland stöter på motstånd. I Lindesbergs kommun har man valt att fokusera på vad som är möjligt att göra här och nu för att nå bättre resultat.
Lindesbergs kommun
Lindesberg

Engagera alla medarbetare

Åsa Jönsson och Kenneth Andersson är två ledare som vet vad som krävs för att driva förändring och utveckling i skolan.

Det som inte utvecklas, avvecklas. Uttrycket brukar dyka upp under utbildningar som handlar om förändring och ledarskap. Åsa Jönsson, biträdande verksamhetschef för grundskolan i Lindesberg, känner igen sig.

– Att vi just nu utformar en skolmiljö som gör det enklare för lärare att nå ut med sin undervisning i klassrummet och till elever som är hemma, samtidigt, är en del i det. När jag möter lärarstudenter märker jag att de är mer intresserade av skolor som är framåtlutade och förändringsbenägna, säger Åsa Jönsson.

Vill du veta mer om digital förändringsledning?

Att leda digitalt utvecklingsarbete är en utbildningsinsats som syftar till att strategiskt förflytta svenskt skolväsende i linje med den nationella digitaliseringsstrategin. 

Mer om framgångsrik förändringsledning

Majoriteten av de människor som pluggar till lärare idag drivs av tydliga värderingar. De vill betyda något för eleverna och de vill också känna att de bidrar till något större, som att göra världen lite bättre varje dag, menar Åsa Jönsson och utvecklar: – Skolor som har ett tydligt ledarskap, där du får utvecklas med ditt arbetslag och där man använder moderna verktyg för att förstärka lärandet – de är mest populära bland unga, ambitiösa lärare.

Headset för att streama lektioner

Ett av grundskolans mest aktuella förändringsprojekt handlar om just det, att se till att ingen halkar efter kunskapsmässigt. Lindesbergs kommun tog ett första steg när de beviljades stöd för att låta samtliga lärare gå utbildningen ”Skriva sig till lärande”, en modell som förstärker samarbete och lärande på digitala plattformar. Där vande sig pedagogerna vid att använda Microsoft Teams och klassanteckningsboken, som är ett av verktygen i Teams.

Ett andra steg pågår just nu (vintern 2020), då alla lärare kommer att få var sitt headset så att lektioner kan streamas samtidigt som den ordinarie undervisningen pågår.

– Lärarna kan då välja att dra på sig ett headset när de leder sin undervisning, så de elever som är lite krassliga kan följa med hemifrån. Du kan ju tänka dig hur arbetsbördan lätt springer iväg för en lärare. De ska täcka upp för kollegor som är sjuka och se till att elever som är hemma inte halkar efter, säger Åsa Jönsson och berättar hur förändringen tagits emot så här långt.

– För vissa lärare är det hur naturligt som helst att dra på sig ett headset, medan andra kan tycka att det känns jobbigt till en början. Då gäller det att man som skolledare kan erbjuda stöd och support.

Därför tycker vi att förändring är jobbigt

Hjärnans belöningsstruktur, striatum, söker enkla belöningar och amygdalan, hjärnans känslostruktur, vill undvika obehag. Därför kommer vi att möta motstånd när vi driver förändring. Läs mer om det i Katarina Gospic och Stefan Falks bok Neuroledarskap – Effektivt ledarskap byggt på hjärnforskning och beprövade metoder.

Lagen kräver att dokumentation finns tillgänglig

Åsa Jönsson, biträdande verksamhetschef för grundskolan i Lindesberg

Visst finns det lärare som tycker att det är enklare att dokumentera elevernas framsteg i system som funnits länge, att printa och sätta in resultat i en pärm.

– Men tänk när en lärare blir rejält sjuk. Vi kan ju inte åka hem till en pedagog och leta i pärmar och anteckningsböcker för att få fram dokumentationen. Då är det betydligt enklare när allt finns digitalt och sökbart, så att behöriga personer kommer åt uppgifterna när de behövs. En annan utmaning är att kunskap ständigt uppdateras och förändras. Därför håller Lindesbergs kommun precis på att fatta beslut om vilka digitala läromedel som de ska använda.

– Med digitala läromedel, som vi integrerar i klassanteckningsboken och Teams, kommer vi alltid att ha tillgång till aktuell information. Lärarna kan dessutom gå in och se förslag på övningar, uppgifter och kunskapsfrågor. Det ger våra pedagoger en bättre möjlighet att fokusera på det viktigaste: undervisning och relationer, säger Åsa Jönsson.

Delaktighet på alla nivåer är avgörande

Åsa Jönsson har erfarenhet av ledarskap, utveckling och förändring i roller som lärare (matte, NO), rektor och verksamhetsutvecklare för grundskolan. Sedan två år är hon biträdande verksamhetschef för kommunens grundskolor.

– Delaktighet på alla nivåer är avgörande för att lyckas med förändringar. Därför är det så värdefullt att chefer på alla nivåer i skolan samtidigt går Ateas utbildning i digital förändringsledning, säger Åsa Jönsson.

Åsa Jönsson och Kenneth Andersson: Så når du resultat när du driver förändring i skolan!
  • Steg ett handlar om förståelse och motivation, vi behöver veta varför vi ska förändras, vilka hot, vinster och möjligheter som finns.
  • Formulera ett fåtal glasklara mål som ni står fast vid.
  • Som ledare behöver du stå fast, även när du möter motstånd. ”Att du inte är en vindflöjel inger trygghet över tid, även om kritikern är arg just nu”
  • Som ledare behöver du vara tydlig med att du vill alla väl, skapa trygghet och tillit.
  • Engagera alla medarbetare. ”Vi vet att det är lättare sagt än gjort, men ett sätt är att låta de största motståndarna själva få ta ansvar”

Digitala verktyg kan accelerera lärandet

Hennes förhoppning är att utbildningen i förlängningen gynnar eleverna och skolresultaten.

– När vi använder digitala verktyg på rätt sätt finns goda möjligheter att accelerera lärande och kunskapsutveckling. Det gör vi exempelvis genom individanpassade uppgifter, snabbare respons från lärare och klasskompisar och helt uppdaterade läromedel.

Men det krävs att alla är bredda på att lära sig verktygen från grunden, menar Åsa Jönsson. – Digitala system gör det enklare att få till struktur och ordning. Men de ger oss också stöd för att följa upp kunskapskrav och se trender i elevernas närvaro. Vi kan exempelvis få grafer som visar att vissa elever alltid stannar hemma på måndagar eller har högre frånvaro när de bor hos en av sina vårdnadshavare. Att få koll på detta gör att vi kan analysera och hitta lösningar snabbare.

Storåskolan hade ett dåligt rykte och klimatet var hårt

En av de mest anmärkningsvärda förändringar som genomförts i Lindesbergs kommun de senaste åren handlar om Storåskolan, som idag har klasser från 4:an till 9:an. Storå var tidigare ett brukssamhälle och området är socioekonomiskt belastat.

– Många barn har det tufft socialt här. När jag tackade ja till rollen som biträdande rektor för tre år sedan hade skolan ett dåligt rykte och klimatet var hårt. Det förekom fysiskt våld och vi hade ganska många korridorsittare. Även elevernas förmåga att klara kunskapskraven till gymnasiet lämnade mycket kvar att önska, säger Kenneth Andersson, biträdande rektor på Storåskolan.

Fokus på vad som är möjligt driver förändring

Kenneth Andersson tror stenhårt på att rikta in skolans fokus med kirurgisk precision, om man vill åstadkomma positiv förändring.

– Som ledare vore det enkelt att försvara de dåliga resultaten genom att säga att det är fel på förutsättningarna, orten, föräldrarna och barnen. Men istället bestämde vi oss för att fokusera på vad kan vi göra för att nå bättre resultat, större trygghet och tillitsfulla relationer.

Kenneth menar att personer som jobbar i skolan inte kan begära att det endast är eleverna som ska förändra sitt beteende och sina attityder.

– Vi måste också förändra oss. Vi behöver tänka nytt och testa nya grepp för att nå resultat. I grunden har jag hela tiden trott på dessa ungdomar. Jag gav mig sjutton på att de är värda ett bättre öde än låga betyg, otrygghet och en dålig start i livet.

Socialpedagoger fick uppdraget att skapa tillit

Men Kenneth Andersson och rektor Johanna Jönsson insåg att Storåskolan behövde stöd för att vända utvecklingen. Så de kontaktade skolförvaltningen i Lindesberg.

– Vi hade en bra dialog, möttes av förståelse och våra diskussioner ledde till att vi kunde rekrytera två socialpedagoger, berättar Kenneth Andersson.

Socialpedagogerna blev början till vändningen. Deras uppdrag blev (och är fortfarande) att vara närvarande där eleverna är, i korridorerna, på rastgården, på lektionerna. Att prata med barnen, lära känna dem, skapa trygghet, förtroende och tillit.

Stora förändringar behöver tid och uthållighet

Kenneth Andersson

Sakta men säkert förändrades stämningen på skolan. Kenneth Andersson beskriver att han själv och rektor Johanna Jönsson fokuserat på glasklara mål (ledord), att vara ledare som står orubbligt när det blåser och att jobba hårt med att engagera alla medarbetare.

Det tog två år, men det senaste läsåret har resultaten blivit synliga. Av totalt tre 7–9 skolor i kommunen, har Storåskolan avancerat från botten till toppen vad gäller måluppfyllelse och antal elever som når gymnasiebehörighet. Från 63 procent (2019) till 90 procent (2020).

– Vilken resa vi gjort. Nu gäller det att hålla i och sträva efter att bli ännu bättre. Vi tar ingenting för givet. När vi gick steg ett av Ateas utbildning för digitalt förändringsledarskap nyligen, så fnissade vi lite när vi kom till SWOT-analysen. Vi insåg att vi jobbar exakt så med förändring, men vi visste inte att det hade ett namn, säger Kenneth Andersson.

Unikt att så många går utbildningen tillsammans

Om några veckor är det dags för steg två i utbildningen. Åsa och Kenneth ses då, i varsin skärm.

– Visst är det ännu roligare när vi kan träffas irl för att diskutera det vi lär oss, men nu får vi göra det bästa av situationen. När jag pratar med skolledare i andra delar av landet har jag märkt att det är ganska unikt att så många ledare i kommunen går utbildningen samtidigt. Och det är värdefullt, vi har många diskussioner om hur vi kan fortsätta att driva förändring framåt, säger Åsa Jönsson.

Text: Ulrika Nybäck
Foto: Fredrik Andersson

Ord och begrepp

*SWOT är ett etablerat begrepp inom förändringsledning och står för: strengths, weaknesses, opportunities, threats (styrkor, svagheter, möjligheter, hot).

*Skriva sig till lärande är en modell som förstärker lärandet och elevernas språkutveckling. Samarbetet mellan elever och lärare sker på digitala plattformar.

Tillbaka till Kundcase
Atea.se upplevs bättre om du uppdaterar din webbläsare. Här hittar du en ny version av internet explorer