Tillbaka till Kundcase
IoT kommun it i skolan It i skolan

I Enköping får barnen bättre arbetsmiljö med IoT

IoT har på allvar tagit steget från hype till verklighet. Ofta på de mest oväntade ställen. I Enköping hjälper tio oansenliga väggdosor Skolsta förskola att skapa förutsättningar för bättre lärande och piggare barn. Dessutom får kommunen en klarare bild av hur lokalerna används.
Enköping

Skapa förutsättningar för bättre lärande, piggare barn och en klarare bild av hur lokalerna används.

Kunskap är en förutsättning för utveckling. Ungefär så resonerar Stefan Weber, pedagog på Skolsta förskola i Enköping. Inte bara i sitt eget arbete med barnen, utan även i hur verksamheten använder lokalerna och vad som sker där.

– Arbetsmiljön påverkar ju direkt hur vi lärare kan bedriva vårt pedagogiska arbete. I en högljudd miljö är det förstås svårare, liksom om luften i rummet är dålig.

Såg nyttan med IoT

Därför var han inte sen att hoppa på Enköpings kommuns pilotprojekt som handlar om digitalisering och IoT, när idén presenterades under en workshop tillsammans med Atea i vintras.

– Enköping har fattat beslut om att satsa brett på digitalisering för att effektivisera verksamheter, kunna driva dem mer hållbart och i högre grad underlätta vardagen för medborgarna, berättar Torgny Hellström som är digitaliseringsstrateg på kommunen.
Vid det första workshop-tillfället visste Stefan Weber inget alls om vad projektet skulle innebära. Bara att det handlade om uppkopplade sensorer och att det fanns en möjlighet att själv vara med och utforma innehållet.

Ger värdefull kunskap

Parallellt med sin roll som förskollärare är han IKT-strateg (informations- och kommunikationsteknologi) för all förskoleverksamhet i Enköping. Han är alltså tämligen väl insatt i teknikutvecklingen och förstod att det som presenterades under workshoppen skulle kunna ge dem värdefull kunskap.

Det är den mycket förkortade historien om hur det kommer sig att det nu sitter tio små, vita väggdosor i rummen på Skolsta förskola. Dosorna känner av ljud, rörelse, koldioxidhalt och temperatur. Inget märkvärdigt kanske, men oerhört värdefullt för Stefan och hans kollegor. Och i en förlängning främst för barnen, givetvis.

Stefan Weber, pedagog på Skolsta förskola i Enköping

Mäter ljud, luftkvalitet och rörelser

Stefan Weber öppnar sin bärbara dator, loggar in i systemet som samlar all information från sensorerna. Snart syns olika grafer och staplar som representerar ljudnivåer, luftkvalitet och rörelser. Ännu är systemet så nytt här, endast två veckor gammalt när vi hälsar på, att personalen inte hunnit dra några slutsatser av sensorinformationen. Men Stefan Weber ser klart hur den kommer att bidra till stora förbättringar i barnens och pedagogernas vardag.

Reportage: Förbättrar elevernas prestation med 15 procent

Tekniken ger skolor möjlighet att förbättra arbetsmiljön för elever och lärare, med bättre pedagogiska resultat som följd. 

Ola Jorup berättar mer om Smart skola

Kan förebygga trötthet

– Det kan vara så enkla saker som att vi upptäcker att luftkvaliteten i ett rum sjunker kraftigt när vi gör en viss aktivitet exempelvis, och att vi genom att vädra ordentligt innan kan minska risken att barnen blir trötta och ofokuserade.

För att nå den typen av insikter behövs inte avancerad teknik. Men Stefan påpekar att man som pedagog faktiskt lätt kan missa sådant i den dagliga verksamheten.

Effektivare användning av lokalerna

Sensorerna kan ju även ge svart på vitt om olika åtgärder fungerar. Det kanske inte räcker att vädra det där rummet. Samlingen kanske behöver ske i något annat, större rum eller så behöver barngruppen delas upp.

Torgny Hellström, digitaliseringsstrateg på Enköpings kommun

Torgny Hellström pekar på hur tekniken också gör det möjligt att få en bättre uppfattning om hur lokalerna används. Om det visar sig att vissa rum inte nyttjas särskilt ofta kanske det går att förändra verksamheten så att den “får ut mer” av byggnaden.

Så fungerar Atea Skolmiljö

Tjänsten Atea Skolmiljö hjälper skolledning och pedagoger att ha koll på och optimera elevernas och lärarnas skolmiljö.

Den data som sensorerna samlar in presenteras i grafer och staplar för ljudnivåer, luftkvalitet och rörelser. Du behöver bara logga in i systemet som samlar informationen från sensorerna och ta del av uppgifterna.

Tjänsten bidrar till att skapa förståelse för vilken effekt skolmiljön har på skolresultatet.

I svenska skolor utbildas en miljon elever och här arbetar drygt 100 000 lärare.

Atea Skolmiljö säkerställer att elever och pedagoger har rätt förutsättningar för lärande.

Mer om tjänsten Atea Skolmiljö

Mäter för att ge insikter

I matsalen förbereder Helena Hulting lunchen. Hon är köksansvarig på förskolan och ställer ut sallad och kannor med vatten på borden och ser till att alla stolar står i ordning. Snart kommer barnen in och fyller lokalen, hungriga och aningen uppvarvade efter aktiviteterna i solen ute på gården.

Ljudnivån brukar kunna bli rätt hög när barn samlas i en matsal, även om Stefan Weber säger att de sällan har problem med det här. Sensorerna som mäter ljudnivån finns alltså inte i första hand till för att personalen ska veta när de måste lugna barnen, utan för att förstå hur de skulle kunna göra förändringar i de fall ljudnivån trots allt blir för hög.

Kan fatta beslut på rätt grunder

– Det är på samma sätt som för luftkvalitet, att tekniken hjälper oss att se brister tydligt och på så sätt ge ett konkret underlag för beslut om åtgärder. Sen om de handlar om att vi behöver samlas i mindre grupper eller att vi ska flytta en viss aktivitet till en annan tidpunkt, är upp till oss pedagoger att förstå.

Sensorerna till stor hjälp

Två av rörelsesensorerna sitter utanför de två toaletterna. Tanken är inte att hålla räkning på hur många som använder faciliteterna, utan snarare att se hur mycket var och en av toaletterna används. Den ena används kanske avsevärt mindre, för att det är för mycket barn utanför som rycker i handtaget eller för att den upplevs som mindre fräsch.

– Tillsammans med vårt redan pågående trygghetsarbete är sensorerna till stor hjälp här, säger Stefan Weber.

Han har av pedagogiska skäl ännu inte förklarat för barnen varför de vita dosorna sitter på väggarna. Han vill vänta med det tills de har tillräckligt mycket sensorinformation att kunna dra några slutsatser av. Däremot har föräldrarna givetvis informerats och responsen har varit positiv.

– Flera tycker att det är kul att vi som en ganska liten förskola på landet ligger långt fram när det gäller att dra fördel av ny teknik.

Tekniskt lätthanterligt

Torgny Hellström beskriver projektet som mycket lätthanterligt rent tekniskt. Hela plattformen med sensorer och uppkoppling mot nätet är isolerad från övriga nätverk, och från det fastighetssystem som finns på förskolan. När projektet senare utvecklas till en skarp lösning – för redan nu ser både Torgny och Stefan att det kommer att ske – är tanken att den ska integreras med befintliga system för ventilation och värme, exempelvis.

Men det är inget som Stefan Weber funderar särskilt mycket på just nu. Idag rör sig tankarna snarare kring hur den nya kunskapen som sensorerna ger kan hjälpa dem att utvecklas till en ännu bättre förskola.

Tillbaka till Kundcase
Atea.se upplevs bättre om du uppdaterar din webbläsare. Här hittar du en ny version av internet explorer