Hoppa till huvudinnehåll
För Gällivare kommun är en mix av klassisk undervisning och fjärrundervisning en del av det nya normala.
Gällivare kommun
Gällivare
Bli en kommun man söker sig till.

För Gällivare kommun är en mix av klassisk undervisning och fjärrundervisning en del av det nya normala. Det är också ett sätt att stärka konkurrenskraften.

– Vi vill ju så klart att befolkningen ska öka. Och när vi kan erbjuda barn, unga och vuxna utbildning av högsta kvalitet, så stärker vi vår konkurrenskraft, säger Pia Aspemo, it-strateg i Gällivare kommun.

Gällivare kommun förändras, utvecklas och stöps om. Malmutvinningen gör att byggnader rivs, flyttas och så byggs även helt nya skolor och idrottsarenor. Och runt staden vilar det många längtar efter. Vidsträckta vyer, fjäll, naturreservat, sjöar och ett rikt djurliv. 

Pia Aspemo, it-strateg på Barn- och utbildningsförvaltningen i kommunen, jobbar hårt för att den digitala infrastrukturen ska hänga med i samma utvecklingstakt som kommunen i stort. 

– Vi har gått från att vara en kommun som man valt bort till en som man söker sig till. Den förändring som pågår nu har vi inte sett på hundra år, konstaterar Pia Aspemo. 

Rådgivare och utvecklingspartner

Atea är en skolutvecklingspartner som i många år varit strategisk rådgivare för Gällivare kommun i frågor som rör skolans digitalisering och utveckling.

Redan 2013 började kommunen erbjuda elever fjärrundervisning i modersmål. Även utbildningsinsatser mellan skolorna samordnandes med en fjärrlösning, bland annat mattelyftet.

– En grupp nyckelpedagoger började använda Teams för att kommunicera och samarbeta år 2016, samma år som vi började använda Office 365. Det är och har varit värdefullt för oss att ha Atea som rådgivare och partner under den här utvecklingsresan, säger Pia Aspemo.

Mer om digitalisering i skolan

Utbildning av hög kvalitet, var du än bor 

Behöriga lärare är en bristvara i hela landet och Gällivare kommun är inget undantag.  

Men för nytänkande kommuner och skolledare som är beredda att kombinera traditionell klassrumsundervisning med fjärrundervisning, ser det ut det finnas lösningar. 

– Min främsta drivkraft är att alla barn ska få en likvärdig utbildning av hög kvalitet, oavsett var de bor. Självklart behöver vi lärare och handledare på plats i klassrummen. Men kombinationen hjälper oss att erbjuda ämnen, som moderna språk, där vi tidigare haft svårt att rekrytera behöriga lärare, säger Sara Carlsson, rektor för Hakkas skola. 

Skolan ligger fem mil söder om samhället Gällivare och belönades nyligen för sin satsning på fjärrundervisning i moderna språk. Här går 70 elever från förskola till klass nio. 

Fjärrundervisar i moderna språk 

Två behöriga lärare med erfarenhet av undervisning i både det digitala och det fysiska rummet är Jenny Torring och Christine Sandberg. Sedan 2017 är de anställda av Gällivare kommun för att undervisa i spanska och franska på Hakkas skola. Men de bor, och livesänder, från Kungsbacka utanför Göteborg.  

”Mitt främsta mål är ju att fler människor vill bo i Gällivare kommun. Och när vi kan erbjuda våra barn, unga och vuxna utbildning av högsta kvalitet kommer fler vilja flytta hit.”

— Pia Aspemo
It-strateg i Gällivare kommun

Fler elever tar del av undervisningen 

Jenny och Christine lärde känna varandra för sju år sedan när de jobbade på samma högstadieskola i Kungsbacka. De var båda nyfikna på hur de kunde dra fördel av de digitala rummen och fick också gå utbildningar för att lära sig mer.   

– En stor fördel är att vi når barn som av olika skäl inte kan vara på plats fysiskt. Orsakerna kan ju vara allt från en lätt förkylning till att man får ångest av att vistas bland många människor och därför vägrar gå till skolan, säger Christine Sandberg. 

Enklare att träffa eleverna enskilt 

Men fjärrundervisningen ger även pedagogerna fördelar, menar båda språklärarna.  

– Det är betydligt enklare att ha ordning på allt material i en digital plattform, där du med en sökning snabbt får fram det du behöver. Som lärare vet man att tiden snabbt springer iväg när man behöver leta efter en lärobok, ett prov eller ett resultat, säger Jenny Torring.  

Och det finns några saker som är unika för undervisning i de digitala plattformarna.  

– Jag ser till att träffa varje barn enskilt några minuter varje lektion Det är viktigt att ge återkoppling utan att någon lyssnar. Och de ostörda stunderna är inte så enkelt att få till när det gäller klassisk undervisning. Vi kanske behöver ställa oss en bit utanför klassrumsdörren och för en stund lämna 27 elever, vilket inte är optimalt, beskriver Jenny Torring. 

Gällivare från ovan

Samhörighet i de digitala rummen 

De som är kritiskt inställda till fjärrundervisning brukar hävda att det är svårt att skapa samhörighet i de digitala plattformarna. Men det håller Sara, Jenny och Christine inte med om. 

Fjärrundervisning, vi intervjuade:

Pia Aspemo, it-strateg på Barn- och utbildningsförvaltningen, Gällivare kommun.

Sara Carlsson, rektor för Hakkas skola, Gällivare kommun.

Jenny Torring, fjärrundervisande lärare i moderna språk, Hakkas skola.

Christine Sandberg, fjärrundervisande lärare i moderna språk, Hakkas skola.

– Jag ser till att det finns en handledare på plats i klassrummen, vilket är extra viktigt för de yngre barnen. Handledarna har ansvar för att det råder arbetsro och de stöttar med praktiska saker som hjälp med inloggning eller andra detaljer, säger Sara Carlsson. 

Men Jenny Torring och Christine Sandberg menar att det inte behöver vara så stor skillnad på de två undervisningsformerna. 

– Vi ser till att barnen är med och bestämmer vad vi ska lära oss härnäst, inom vissa ramar så klart. Vi skapar variation, möts i stora och mindre grupper och ser till att göra övningar som skapar samhörighet, säger Christine Sandberg. 

Öppna, nyfikna och snabba

Men vad tycker barnen på Hakka skola om kombinationen av klassrums- och fjärrundervisning?

– Eleverna är öppna, nyfikna och lär sig snabbt att använda de digitala plattformarna. Men fjärrundervisningen kräver också att vi lärare känner oss bekväma med verktygen. Vi behöver kunna växla mellan teori, övningar, diskussioner och avbrott som ger energi, där eleverna får leka eller spela något kopplat till ämnet, säger Christine Sandberg. 

Stärker kommunens konkurrenskraft  

Det börjar bli dags att runda av. Pia Aspemo behöver klicka sig vidare till nästa möte som handlar om hur nätverket i kommunen ska få högre kapacitet. Innan vi skiljs åt betonar hon att kommunens ambition absolut inte är att all undervisning ska skötas på distans.  

– Men fjärrundervisningen gör att vi kan vi erbjuda en attraktiv utbildning för elever och attraktiva tjänster för behöriga lärare, säger Pia Aspemo och utvecklar sitt resonemang. 

– Mitt främsta mål är ju att fler människor vill bo i Gällivare kommun. Och när vi kan erbjuda våra barn, unga och vuxna utbildning av högsta kvalitet kommer fler vilja flytta hit. Även gruvan lockar ju många. Behöriga lärare, både på plats och via länk, bidrar till att vi stärker vår attraktionskraft, säger Pia Aspemo. 

Text: Ulrika Nybäck

Vill du veta om digitalisering för skolan, kontakta

Linda Rudin
Linda Rudin
Skolspecialist, Skola
Skicka e-post

Så får du fjärrundervisningen att fungera

Sara Carlsson, Jenny Torring och Christine Sandberg tipsar

Gå samman. "För barnens utveckling och skolornas ekonomi är det klokt att låta elever från flera skolor få tillgång till de ämnen (och de lärare) som ni nu kan erbjuda. 

Fokus. Samla elever i ett klassrum med var sin enhet (dator eller platta) och var sitt headset.  
”Vi har även testat att undervisa hela klasser vid en stor gemensam skärm, men det funkar inte lika bra”, säger Jenny Torring. 

Arbetsro. Se till att det finns en handledare på plats som kan hjälpa till med praktiska saker och samtidigt se till att studiemiljön förblir lugn. 

Utbilda. Se till att skolledare, lärare och elever får tid på sig att lära sig den nya plattformen. 

Återkoppling. I digitala rum kan du smidigt möta eleverna en och en för att ge återkoppling utan att någon lyssnar och börjar jämföra sig. Det finns alltid lediga grupprum och du slipper hantera: ”Rummet var upptaget, vad gör vi nuuuu!?” 

Resultat. ”Vår erfarenhet visar att elevernas resultat ligger på ungefär samma nivå i klassisk undervisning jämfört med fjärrundervisningen. Inom kort (efter pandemin) kommer säkert fler och mer omfattande utvärderingar vad gäller resultat för fjärrundervisning, konstaterar Jenny Torring och Christine Sandberg. 

Kick-off.  ”Innan pandemin inledde vi alltid med en kick-off för att lära känna eleverna och träffas irl. Vi är också med i ett Erasmus-projekt där våra elever pratar engelska, franska och spanska med studenter från länder i Europa och från Guadeloupe, Västindien. Just nu online men framöver planerar vi även språkresor.