Ofrivillig ensamhet - lika farligt som rökning
Långvarig ofrivillig ensamhet är enligt flera forskare att likställa med en kronisk, lågintensiv stress, där det biologiska varningssystemet om att man bör söka upp sin flock är ständigt aktiverat.
Ett amerikanskt forskarlag har i ett experiment publicerat i tidskriften Science beskrivit att social exkludering aktiverar samma delar av hjärnan som fysisk smärta.
Ett samhälle som vill förebygga stora folksjukdomar behöver väga in ensamhet som en riskfaktor vid sidan om andra livsstilsfaktorer, som kost, motion och rökning, anser Peter Strang, professor vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet.
I sitt arbete med palliativa patienter på Stockholms sjukhem har han sett hur ensamhet och fysisk smärta går hand i hand. Han menar att det finns en social komponent, där kroppslig smärta förvärras av ensamhet medan gemenskap kan lindra fysisk smärta.
”Just nu när du sitter här gör det inte ont, men nyss var det fruktansvärt”
En jul i pandemitider närmar sig med stormsteg
Många har redan börjat förbereda julen men i år blir högtiden annorlunda, i alla fall om vi ska lyssna till Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Stora släktkalas med gäster som reser från hela riket för att samlas är inte lämpliga när det vankas jul i pandemitider säger statsepidemiolog Anders Tegnell.
Ungefär fem procent av Sveriges befolkning är ensamma över julen och ett år som detta med pågående pandemi kommer denna siffra med största sannolikhet blir större.
Konkreta tips som motverkar ensamhet
- Digitala mötesplatser där det inte kostar något att delta det bidrar till att bryta isoleringen.
- Pengarna till kommunerna är avgörande för att kunna investera i ny digitalteknik som möjliggör socialsamvaro med andra.
- Tydliga prioriteringar samt riktlinjer från regeringen är också viktigt.
- Fler knytpunkter där människor möts.
- Fler äldreboendeplatser, som gör stor skillnad för de äldre vars enda avbrott i tillvaron är ett stressat hemtjänstbesök.
Det finns flera dimensioner i en digitaliserad äldreomsorg
Tänk när de vardagliga funktionerna som äldre behöver hjälp med idag som städning, tvätt och handling i framtiden kan utökas med fler sociala insatser.
Exempel på vad en social digital assistent i hemmet kunna hjälpa till med:
- Påminna om viktiga möten och när det är dags att ta sin medicin
- En digital vän som kopplar upp ett videosamtal med en närstående eller någon personal inom äldreomsorgen
- Ta hjälp att ansluta till digitala rum där vi kan umgås efter intresse kan samtala med likasinnade?
I en nära framtid kan teknik möjliggöra allt detta på ett enkelt sätt. Då kommer kommunen som en konsekvens spara tid, den äldre känna sig tryggare och vara mer självständig i det egna hemmet.
