2020-11-13

Vad är skillnaden mellan digitalisering och digital transformation?

Inte sällan tänker vi oss att digital transformation kommer som en effekt av digitalisering. Samhället och skolan står mitt i en enorm våg av digitalisering, där tidigare vågor sköljt över svensk skola på riktigt sedan 80-talet.

Josef Siljebo Doktorand vid Umeå Universitet

Men vad är det i digitalisering som gör att transformation händer? Och hur kan vi vetenskapligt förstå digital transformation i skolan? Det är några av nötterna jag spenderat mycket tid på att knäcka under det senaste halvåret.

Om vi kikar snabbt i en SOU (statens offentliga utredningar) från 2014 kan vi se ett sällan upprepat försök – någonstans – att definiera digitalisering (SOU 2014:13, s. 28-29). Här delas digitalisering upp i två: informationsdigitalisering och samhällelig digitalisering. Båda digitaliseringar skrivs fram som processer. Den första en process av att göra analog information digital. Den andra en samhälls- och människoomvälvande process där människor kan kommunicera på helt nya sätt och därför leva och jobba på helt nya sätt. Längre fram i utredningen skrivs att skolan är central i att rusta barn och ungdomar för framtiden, med den samhälleliga digitaliseringen som bakgrund. 

Digitalisering som en samhällelig förändringsprocess

Utgår vi från den här definitionen kan vi dra slutsatsen att den digitalisering vi som har åsikter om skolan främst är intresserad av är digitalisering som en samhällelig förändringsprocess som kommer av användningen av digitala teknologier. En förändringsprocess som pågår både i och utanför skolan. Med denna definition kan vi då tänka oss skolans digitalisering som en förändringsprocess som ständigt pågår genom användningen av digitala teknologier i skolan. Den här förändringsprocessen har potentiellt skol- och människoomvälvande effekter som beror på hur teknologierna används i skolan.

Nu får vi tänka oss att utredningen och definitionen är skriven med ett speciellt syfte av att lyfta fram just potential. Vi kan jämföra det syftet med exempelvis vår nationella digitaliseringsstrategi för skolväsendet från 2017, där framtidens möjligheter är vad som är tänkt att motivera handling i landets skolor. De flesta av oss som dagligen använder digitala teknologier i jobbet – vilket nästan alla av oss gör – har en lite mer verklighetsförankrad syn på förändringsprocessen där vi sannolikt inte upplever oss speciellt omvälvda när vi använder datorn som arbetsverktyg. Vi behöver därför utvidga förståelsen av förändringsprocessen för att passa verkligheten bättre. Här kan vi föra in begreppet digital transformation i diskussionen.

Digitalisering som förändringsprocess i skolan

Digital transformation är det jag tror digitaliseringskommissionen menade med ”samhälls- och människoomvälvande”, medan digitalisering i praktiken för det mesta ser ganska vardaglig ut. Vad vi skulle kunna göra är att lägga till olika nivåer i digitalisering som förändringsprocess. På den första nivån av digitalisering i skolan använder vi digitala verktyg i det dagliga arbetet. Kommer det ett nytt verktyg lär vi oss använda det men gör saker på mer eller mindre samma sätt. På den andra nivån av digitalisering använder vi digitala verktyg på sätt som förändrar det dagliga arbetet. Arbetsuppgifter och arbetssätt förändras. I skolan krävs det här pedagogiska tankar först för att kunna anpassa de nya arbetssätten till barn och ungdomars lärande. På den tredje nivån av digitalisering – digital transformation – förändras inte bara verktygen och arbetssätten, utan hela skolor utifrån en transformerad syn på vad skolan är och ska göra. Det som i grunden förändrar motivationen till hur, vad och varför vi gör som vi gör. Det omvälvande i skolans digitalisering.

Knyter vi in vad adekvat digital kompetens för skolledare handlar om i en förändringsprocess som skolans digitalisering tror jag att en viktig del ligger i att förstå skolans digitalisering utifrån en liknande grund som den nyss beskrivna. Att förstå förändring av verksamheten på ett nyanserat sätt, som inte minst innebär handlingsmöjligheter. Här finns det vetenskaplig teori i pedagogisk forskning att luta sig mot. Teori som specifikt och kvalificerat fokuserar på förändring i verksamheter som skolor. I en kommande vetenskaplig artikel brottas jag med just begreppet digital transformation i skolor för att skapa en möjlig grund för skolledare att stå på.