2020-08-26

Digitaliseringen av de nationella proven - detta är vad som händer just nu!

Swedish Edtech Industry håller regelbundet medlemsråd med olika fokusområden. Den 18:e augusti var fokus för detta råd digitala nationella prov, med Skolverket och Internetstiftelsen som inbjuda gäster och presentatörer.

Skolverket och Internetstiftelsen är mycket måna om att samla in branschbolagens synpunkter och erfarenheter för att tillsammans uppnå ett lyckat projekt, dvs att de digitala nationella proven våren 2023 lyckas väl för eleverna. Målet med träffen var att dela erfarenheter och kunskaper om projektets nuläge, väg framåt och slutmål. Ateas representerades på mötet av Daniel Söderberg.

Vilka frågor berördes på medlemsrådet?

I projektets nuvarande fas handlar en stor del av diskussionen om teknisk infrastruktur såsom nätverk och kapacitet, säkra inloggningar och transport av användarinformation. Det pratades även om  kompetensbaserade frågor; support och stöd, bedömning och rättning och stöd för barn med särskilda behov. Allt det ingår som delmoment i testprojektet, men det är samtidigt precis det som varje huvudman i Sverige kommer behöva planera och säkerställa inför de skarpa proven 2023.

Är det några frågor som upplevs extra oroande, eller snarare extra viktiga att prioritera?

Att planera och förbereda inför proven är inte att planera inför ett speciellt tillfälle, det är att planera för en god digital plan för skolan och den digitala pedagogiska verksamheten i sin helhet. Det vi vet är att många inte har börjat alls med sin planering ännu och då kan det tyvärr bli mer stressigt och möjligtvis dyrare än vad det hade behövt vara. Ska jag plocka en sak att prioritera högst på grund av att det kan ta lite tid att lösa så är det är det att se över sina användarregister. Det vill säga,  i vilka system finns användarinformation om elever och personal? Och hur samverkar de med varandra?

Vad är det som gör att just den frågan sticker ut?Pågående testverksamhet och dialoger med skolor och huvudmän visar att informationen ofta ligger utspridd i flera olika system såsom HR-system, LMS-system, katalogtjänster eller bara i dokument och filer. Det är oerhört viktigt att kartlägga detta för att kunna ha en plan över hur det skall synkroniseras och transporteras till provtjänsten.

Upplever du någon diskriptens mellan vilka frågor som lyfts i branschen jämfört med i skolverksamheten generellt?

Jag skulle säga att Edtech-bolagen samt Skolverket och Internetstiftelsen överlag är överens om att det ser väldigt olika ut i landet. Det kan även upplevas skillnader inom samma kommun. Vi har huvudmän och skolor som har kommit väldigt långt och arbetar metodiskt med den här utmaningen, men vi har också skolor och huvudmän som hör om komplexiteten inför proven för första gången. Då blir det naturligtvis en viss stress kring att planera och komma i kapp.Vad beror det på?Min bild är att Skolverket har varit väldigt tydliga och kommunicerat kring frågan.  Samtidigt tror jag att det upplevs abstrakt. Dels är det ett utvecklingsprojekt där det inte riktigt går att bli ”klart” och dels så ligger slutdatum ganska långt fram i tiden. Kanske är det lätt att skjuta ett sånt här projekt framåt om man inte riktigt förstår omfattningen och vikten av att förbereda it-miljö, infrastruktur och kompetens

Jag tror också att det finns en viss utmaning i att förstå om detta är ett Verksamhetsprojekt för skolan eller om det är IT-projekt för IT-avdelningen. Där vill jag verkligen skicka med att här måste IT och Verksamhet samarbeta. Digitala Nationella Prov kommer att utmana hela digitaliseringen av svensk skola. Från digitala enheter, nätverk, infrastruktur och säkerhet till elevers och lärares kompetenser samt support- och stödprocesser.

Är det några nyheter eller riktlinjer på gång som gör att vi behöver hålla ögonen öppna?

Från Ateas sida startar vi nu i augusti upp DNP-tempen; fördjupade diskussioner med huvudmän och dess ledningsorganisationer. Ambitionen är att skapa en djup förståelse för att det är dags att börja agera. Ta chansen att prata med oss och ta del av vårt stödmaterial där vi har sammanställt det som är relevant. Ett utmärkt sätt att antingen komma igång eller att kontrollera det jobb som är gjort hittills.

Dessutom finns konkreta aktiviteter att börja med som bygger på all den dokumentation som Skolverket har på sin hemsida för Digitala Nationella prov. Även SKR har en massa bra information genom SkolDigiPlan.

Om du får summera det senaste i tre punkter för att väcka oss alla efter semestern, vilka blir det?

Det är inte så avlägset. Om det känns långt bort och abstrakt så har jag ett exempel, de elever som nu börjar årskurs 1, 4 och 7 och har fått sina digitala enheter nu vid skolstarten i augusti, kommer att skriva Digitala Nationella Prov på just dessa enheter våren 2023.

Prioritera registervård. Börja nu med att inventera och utvärdera dina system där du har användarinformation om elever och skolans personal. Om det är komplext så ta hjälp, det här kommer vara oerhört viktigt för att kunna logga in tryggt och säkert i provtjänsten.

Samverka i projektet. Huvudmän och Skolledare måste förstå att detta är ett Verksamhets- och IT projekt. Så samverkan kommer att vara oerhört viktig för att lyckas utan ökad stress och kostnader. Men samtidigt är många organisationer väldigt duktiga på sitt operativa uppdrag och inte alltid i samma utsträckning att driva projekt som rör teknik, kompetens och process. Ta hjälp med projektledning, det är inte bara att lyckas med projektets leverabler som är det viktiga utan även kommunikation och att få med sig människor i ett förändringsarbete.