2019-02-21

Vilka är förutsättningarna för digitala nationella prov?

Äntligen är den här, Skolverkets uppföljning av den nationella digitaliseringsstrategin. Undersökningen är den som tidigare kallades ”IT-användning och IT-kompetens i skolan” och som skolverket genomfört vart tredje år sedan 2008.

2016 kom den förra rapporten och det man tryckte särskilt på då var vikten av att stärka rektorernas strategiska kompetens för att lyckas med skolans digitalisering, men vad har hänt sedan dess?

Idag finns det bara en tvingande faktor som driver på skolans digitalisering och det är att alla nationella prov skall genomföras helt digitalt år 2022. För att detta skall vara möjligt krävs att elever och personal har adekvat digital kompetens, att alla har personligt tillgång till digitala enheter och framförallt att det finns en fungerande infrastruktur och att stöd och supportfunktioner finns tillgängligt.

Årets rapport

Vi kan i årets rapport konstatera att antalet datorer i grundskolan har ökat och då främst i grundskolans högre åldrar. I gymnasiet kan man säga att i princip alla elever har tillgång till en egen personlig digital enhet. Att tillföra teknik är dock inte helt problemfritt. 40 % av lärarna upplever att krånglande teknik begränsar deras arbete minst en gång i veckan. Bara hälften av grundskolorna har tillgång till teknisk support samma dag. Lika många anger att de har tillgång till it-pedagogiskt stöd. I skolans organisation med många korta lektioner kan det innebära stora avbräck i planeringen.

Skolan måste utarbeta lokala strategier och planer som är kopplande mot målen i den nationella digitaliseringsstrategin för att lyckas med skolans digitala transformation. Ungefär 75 % av förskolechefer och rektorer anser sig ha tillräcklig kompetens för att leda skolans strategiska arbete med digitalisering, vilket är bra. Dock visar det sig att ungefär 30 % av rektorerna inte har en digitaliseringsplan och ungefär 10 % av de svarande vet inte vad planen innehåller eller vet hur ofta den följs upp. Att utarbeta en egen digital strategi för hur man skall lyckas lokalt är en förutsättning för att öka kvalitén och nyttan med skolans digitalisering.

Behov av kompetensutveckling

Ungefär 40 % av lärarna upplever att de behöver kompetensutveckling för att använda digital teknik som pedagogiskt verktyg och hjälpmedel och drygt 50 % av lärarna uttrycker att de har ett mycket eller ganska stort ett behov av att utveckla sin egen kompetens för att kunna utveckla elevernas förståelse för hur digitaliseringen påverkar samhället. Detta är väsentliga kompetenser för att kunna genomföra de nationella proven digitalt.

År 2015 upplevde hälften av rektorerna att det trådlösa nätet inte hade tillräcklig kapacitet och det är en siffra som i stort sett är oförändrad. Antalet datorer har ökat i skolan, men investeringar i infrastrukturen behöver öka än mer för att de nationella proven skall kunna göras helt digitalt.

Knappt 70 % förskolechefer och grundskolerektorer samt ca 60 % av gymnasierektorer uppger att behovet av investeringar i digital teknik och digitala verktyg är ganska eller mycket stort.

Förutsättningar för digitala nationella prov

2022 skall de nationella proven genomföras helt digitalt. En grundläggande förutsättning för att lyckas med detta är att skapa en lokal strategi och plan. Den behöver beskriva hur alla skall ha rätt kompetens och trygghet att arbeta med it på ett naturligt sätt i utvecklingen av elevernas lärande. Hur säkerställs att alla har tillgång till en personlig digital enhet med den support och stöd som behövs för att tiden skall användas på rätt sätt. Hur tryggas att en väl fungerande infrastruktur finns på plats och vilken plan finns för att arbeta med digitala läromedel. För att öka motivet till användningen av digitala enheter i skolan måste vi också arbeta mer med ett digitalt innehåll. Det är bara då digitaliseringens möjligheter kan komma helt till sin rätta.

 

"Digital kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning" i korthet:
  • 40 % av lärarna upplever att krånglande teknik begränsar deras arbete minst en gång i veckan.
  • Bara hälften av grundskolorna har tillgång till support samma dag.
  • 50 % av lärarna anger de i mycket eller ganska stor utsträckning har tillgång till pedagogisk it-stöd när det gäller den digitala teknik och de digitala verktyg som de behöver i sin roll som lärare
  • Ungefär 75 % av förskolechefer och rektorer anser sig ha tillräcklig kompetens för att leda skolans strategiska arbete med digitalisingering
  • Ungefär 30 % av rektorerna har inte en digitaliseringsplan och ungefär 10% av de svarande vet inte vad planen innehåller
  • Ungefär 40 % av lärarna upplever att de behöver kompetensutveckling för att använda digital teknik som pedagogiskt verktyg och hjälpmedel.
  • Ungefär 50 % av rektorerna upplever i likhet med mätningarna 2015 att det trådlösa nätet inte har tillräcklig kapacitet
  • Knappt 70 % förskolechefer och grundskolerektorer samt ca 60 % av gymnasierektorer uppger att behovet av investeringar i digital teknik och digitala verktyg är ganska eller mycket stort.

Källa: Digital kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning (Skolverkets uppföljning av den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet 2018). 

Länk till rapporten: Skolverket