Elevdator gör skola och elever till vinnare
Artikeln är hämtad ur vår kundtidning Tomorrow nr 3/2009
Text Nils Åhrström Foto Bengt Alm
Tomorrow har besökt Tessinskolan i Nyköping. Här har alla elever på estet- och ekonomiprogrammet en personlig dator - något som blir mer och mer vanligt i undervisningen. Det är dessutom en lönsam investering för skolorna.
In om ett par år kommer en majoritet av alla högstadie- och gymnasieskolor att utrusta eleverna med egna bärbara datorer. Ett införande av elevdatorer ger bra resultat både vad gäller pedagogik och jämlikhetsfrågor, men har även visat sig kunna frigöra dyrbara lokalutrymmen. Vissa skolor, både kommunala och friskolor, har kommit längre än andra. Undersökningar har visat att bara 25 procent av lärarna i våra svenska skolor har tillgång till egen dator. Resten får snällt ställa sig i kö till lärarrummet, eller vänta på en ledig plats i någon av datasalarna. Steget till att alla elever ska ha egna datorer kan därför kännas stort, men i flera kommuner och på enskilda skolor har man kommit en bra bit på väg.
Stort behov av elevdator
Konkurrensen om eleverna ökar och driver på utvecklingen med elevdatorer. Många friskolor ligger på med olika erbjudanden för att attrahera elever att söka just dit. Det kan vara allt från gratis körkort till Mp3-spelare. Datorer är ytterligare en attraktiv möjlighet. Men när kommunala Tessinskolan i Nyköping tog beslutet om elevdatorer fanns många andra, tungt vägande skäl än att locka nya ungdomar inför val av skola.
- Behovet av datorer i undervisningen bara växer, berättar Rosmari Gärdin, programrektor på Tessinskolans samhällsprogram med ekonomisk inriktning. De är ett kraftfullt verktyg för informationssökning i det egna arbetet och eftersom undervisningen numera ofta är tematisk blir behovet av datorer ännu större - även i ämnen som traditionellt inte har någon som helst anknytning till datorer. Som så många andra skolor löste Tessinskolan datorfrågan med hjälp av datasalar och kompletterande klassuppsättningar med bärbara datorer. Man fick dock problem med stölder, särskilt vid leveranser.
- Måttet rågades i höstas, med nya inbrott och förstörelse, fortsätter Rosmarie. Alla insåg att något måste göras och vi rektorer tog initiativ och låg på för att frågan skulle lösas. Under senhösten fattades beslutet att ekonomi- och esteteleverna skulle utrustas med elevdatorer.
Elevdator sparar pengar
- Projektet med elevdator ska pågå under tre år, berättar Rosmari, och sedan utvärderas vad gäller ekonomi, teknik, support och pedagogik. Eleverna har administrationsrättigheter på sina datorer, så det gäller att de sköter dem. Rent ekonomiskt så är det här naturligtvis en stor affär, men det beror lite på hur man räknar. Det finns besparingar att göra på att slippa drift av datasalar. Det gäller både lokalkostnader och inköp, underhåll och support av de stationära datorerna. Andra besparingar kan vara att diverse applikationer ersätter hårdvara och mjukvara som skolan traditionellt köpt in, grafräknare, ordböcker och uppslagsverk till exempel. Men de största vinsterna är dock pedagogiska.
- Det kommer nya interaktiva läromedel och digitalt undervisningsmaterial hela tiden, berättar Rosmari, och på sikt kan de förmodligen ersätta många traditionella läromedel. Skolböcker är dyra i inköp och blir snabbt inaktuella, publicering via it blir nog en lösning som dessutom är bättre för miljön. Tessinskolan är trångbodd. Den byggdes i början av 70-talet och var ursprungligen tänkt för cirka 700 elever. Som årskullarna ser ut just nu går det mellan 1 100 och 1 200 elever här, delvis utspridda i andra lokaler på stan.
- Bärbara datorer som eleverna själva tar ansvar för minskade inte bara stöldproblemet. Vi har inte plats för flera datasalar och i de som finns skulle det ha blivit väldigt trångt, även utan den här lösningen, säger Rosmari Gärdin. Max Thor, Sara Kideborn och Philip Nilsson går alla i första årskursen och läser ekonomi. I början av januari fick de reda på att skolan fattat beslut om elevdatorer till alla och blev naturligtvis mycket glada.
- Det har inte varit svårigheter med disciplinen vad gäller datorer på lektionerna, säger Philip, det är ju faktiskt upp till dig själv om du vill lära dig något. Visst händer det att någon går in och kollar Facebook, men det verkar inte vara något större problem. Webbfavoriterna i skolarbetet är just nu Riksdagen.se, Nationalencyklopedin (ne.se) och ekonominytt.se.
- Man kan hitta mycket, men inte allt på nätet säger Sara, och vi har fått lära oss att vara kritiska mot källorna. Hitills har vi läst datakunskap och Officepaketet, men i höst ska vi börja med bokförings- och administrationsprogram.
Underlättar skolarbete
När eleverna fick sina datorer var de tvungna att skaffa säkerhetsklassade hänglås på sina skåp. Men datorerna stannar inte i skåpen. Dagens elever jobbar inte bara på skolan; de är även ute på praktik och på fadderföretag eller arbetar hemifrån.
- Jag kan inte komma ihåg någon gång i livet då jag inte har haft tillgång till en dator, säger Max, det har alltid funnits hemma. Men det är roligt att vara de första som har egna bärbara under hela utbildningen, och vi får behålla dem över sommarloven också.
- Datorerna är ett bra arbetsinstrument, säger Sara, men hitills har vi inte använt dem på lektioner i matte, engelska eller andra språk. Däremot används de alltid när vi gör läxorna. Införandet av elevdatorer kan även beskrivas som en jämlikhetsfråga. Det är långt ifrån alla som har datorer hemma, och bland dem som har det varierar utrustningen ibland i kvalitet. Datorerna på Tessinskolan är identiska med kommunens kraftfulla datorer för administrativa ändamål. De inventeras som alla andra datorer i kommunen, och it-avdelningen har samma supportrutiner som för kommunens övriga datorer.
Snabb support behövs
- Kommunen har naturligtvis ambitionen att centralisera it-verksamheten så mycket som möjligt, säger Rosmari Gärdin, men det behövs en datatekniker på skolan. Vi måste ha snabb support nära användarna, annars kan en lektion eller presentation avstanna på grund av enkla hanteringsproblem. På kommunens it-avdelning har arbetsgruppen bestått av Peter Palmebäck, itchef, Johan Gustafsson it-utvecklare och Eva Johansson, verksamhetsutvecklare.
- Vi har fått mycket positiv respons från både elever och personal som deltar i projektet, berättar Eva Johansson. Vad gäller supportfrågan ser vi inga hinder för att detta inte skulle fungera utifrån nuvarande organisation. Genom att använda till exempel befintliga funktioner för central distribution av programvaror, säkerhetsuppdateringar och antivirus, avlastar vi de lokala resurserna som därmed frigörs till pedagogisk verksamhet. Förarbetet med projektet krävde mycket tid och planering från avdelningens sida, men efter att eleverna fått sina datorer har man inte märkt någon ökad arbetsbelastning.
- I och med att vi har använt kommunens standard för pc-klient för eleverna, säger Eva, har vi utnyttjat samma rutiner för anskaffning, installation, leverans och automatiserade processer. Tessinskolan använder sig av Google Apps som informationsplattform. De olika utbildningarna har egna startsidor och alla elever har egna e-mailadresser. Det finns även möjlighet att lämna in uppgifter och jobba i gemensamma dokument.
