Våra kunder berättar

Här hittar du några av våra kunders berättelser om olika lösningar vi gjort tillsammans.
Klicka på rubrikerna för att välja en sortering som passar dig.

Filtrera och läs om våra kundberättelser

Områden

Alla It-drift/Helhetsåtagande Datacenter Datakommunikation Elevdator It som tjänst (DLM)It-produkter och licenser It-säkerhet Klient Rådgivning Samverkan

Fritext:

Ale Kommun
Ale kommun är först i norra Europa med att satsa på bärbara datorer till alla barn i klass ett till tre. Målet är att främja barnens läs- och skrivkunskaper.Område: Klient
Klient2449Ale kommun är först i norra Europa med att satsa på bärbara datorer till alla barn i klass ett till tre. Målet är att främja barnens läs- och skrivkunskaper.Förstklassig pedagogik med skoldatorer till förstaklassare Ale kommun är först i norra Europa med att satsa på bärbara datorer till alla barn i klass ett till tre. Forskning har visat att de pedagogiska vinsterna är störst i just dessa åldersgrupper och i höst utrustas därför tusen barn på de kommunala skolorna med egna, specialanpassade pc. Målet är att främja barnens läs- och skrivkunskaper. Artikeln är hämtad ur vår kundtidning Tomorrow nr 4/2010 Text Nils åhrström foto Anna Danielsson Ale ligger ett par mil norr om Göteborg, en relativt liten men expansiv kommun med 28 000 invånare. Just nu pågår en stor utbyggnad av väg E45 som förbinder Ales samhällen, och 2012 ska fyra körfält och en dubbelspårig järnväg vara klara. Då kommer man att kunna ta pendel-tåget och befinna sig mitt i centrala Göteborg på en kvart. Det bekväma pendlingsavståndet gör att kommunen får räkna med både ökad folkmängd och höjda villapriser inom en nära framtid. Elevdatorer som investering Det finns mycket annat som talar till Ale kommuns fördel. Här satsas stort på utbildning och moderna pedagogiska hjälpmedel - ett bra exempel på detta är investeringen i datorer till alla elever i lågstadiet. Projektet är väl förankrat och förbereddes mycket noga. - Vi har byggt upp infrastrukturen under en längre tid, säger Per-Erik Lundahl, kommunens it-strateg för skolorna. Allt för att bädda för nästa steg - att förse alla elever i de kommunala skolorna med egna datorer. Nu i höst är det dags för de yngsta barnen. Pedagogiska vinster Beslutet föregicks av ett grundligt test- projekt, som tillsammans med forskning på området visade att det var bland barn mellan sex och nio år som de pedagogiska vinsterna var som störst. - Det märktes att barnen läste mer, skrev bättre och att de framför allt skrev mer, berättar Per-Erik. Läs- och skrivkunnigheten ökade, elever med koncentrationssvårigheter hade lättare att lära sig, det blev lugnare i klassrummet och eleverna samarbetade bättre. Efter att tilldelningsbeslutet togs under våren har det gått snabbt. Efter upphand- lingen valdes Atea och Intel som samar- betspartners och på sensommaren drog utbildningen av ett 60-tal lärare igång. - Under två heldagar fick lärarna en grundlig utbildning, berättar Christina Larsson, kommunens it-chef. Föredragshållare flögs in ända från San Francisco och höll i undervisningen, lärarna fick göra olika presentationer via de nya datorerna och naturligtvis även ta hem och testa. Närvaron var 100 procent! Datorer för tuffa tag Elevdatorerna, Classmate från Intel, har enkla och tydliga gränssnitt i Windows 7-miljö och är utrustade med flera pedagogiska program som tillsammans har tagits fram av Atea och Ale kommun. Denna laptop kan tappas från 70 centimeters höjd utan att skadas och är dess- utom utrus- tad med ett vattentåligt tangentbord. Datorn är gummiklädd och har inbyggt handtag, stötsäker upphängning av hårddisken, inbyggd penna och tryckkänslig skärm. Skärmen, med inbyggd webbka- mera, kan vridas 180 grader och fällas ned så att datorn blir en tablet pc att rita och skriva på. Interaktion med eleven Lärarna kan vid behov styra datorerna i klassrummet och interagera med eleverna på nya sätt. Gemensamma bilder eller uppgifter kan läggas ut till hela klassen, eller till enskilda elever. Eleverna kan i sin tur skicka in uppgifter direkt till läraren så fort de är klara - eller redovisa grupparbeten via projektor utan att lämna skolbänken. - Denna kombination av produkter och pedagogik har prövats i många länder och Atea har i över två års tid närmare studerat ett antal projekt runtom i världen, säger Sven Alriksson, af- färsansvarig på Atea. Vi har deltagit i utbildningar, konferenser samt noggrant analyserat olika mervärden innan vi var redo att lansera denna produkt och dess pedagogiska fördelar i Norden. Framgång genom samarbete Ale kommuns it-avdelning består av 15 personer, varav fem främst jobbar med skolans verksamhet. Skoldatanätet är gemensamt för hela kommunen och avdelningen tillhandahåller support, teknik och central licenshantering. Till sin hjälp har man både Jumpstart och Accelerator, Ateas verktyg för automatiserad klienthantering. Man räknar inte med att projektet ska innebära några särskilda problem. Men en projektanställd medar- betare kommer ändå att finnas tillgänglig för att sköta pedagogiska och tekniska frågor. - Projektets framgång bygger på gott samarbete i kommunen, framhåller Per- Erik. I en större kommun kan det finnas mer resurser, men samtidigt finns det fördelar med att vara lite mindre. Vi har inga parallella organisationer och det är kort väg mellan politiker, förvaltningar och enheter. Läslusten är stor Ale kommuns ambitioner och vidare planer sträcker sig från gymnasiet ända ned till förskolorna. Syftet är inte att öka datortätheten - den är redan god - och inte heller att öka kunskaperna kring datoranvändning. Målen är i stället rent pedagogiska, särskilt när det gäller att främja de minsta barnens läs- och skriv- kunskaper. När barn skriver på datorn behöver de inte forma bokstäverna själva. Och bokstäverna de skriver ser ut precis som bokstäverna i böcker och tidningar. Barnen skriver sig till läslust! Dessutom kommer, kanske lite oväntat, saker som upphovsrättsfrågor upp på ett naturligt sätt. Barnen kan lätt sätta sig in i en situation där någon annan kanske kopierar och lägger upp något de har gjort, och då blir de arga. - De lär sig tidigt att respektera andras arbete och det är mycket värdefullt, avslutar Christina. Ale Kommun och it i grundskolan Ale Kommun ligger i Västra götalands län och har en be- folkning på drygt 27 000 personer. kommunen driver 22 förskolor, 11 grundskolor, en särskola, en resursskola för elever i behov av extra stöd, samt en gymnasieskola. ett för- söksprojekt gällande it i klass 1-3 påbörjades våren 2009 och omfattade då 350 datorer. Höstens satsning omfattar inköp av 1 050 datorer till eleverna samt cirka 60 till lärarna. kostnaden för projektet uppgår till cirka 3,4 Mkr, inklusive datorer, utbildning, kringutrustning och projektanställningar. kommunens partner i projektet är it-infrastrukturleverantö- ren atea och tillverkaren intel. Intel Classmate PC och Atea intels Classmate PC är en helhetslösning bestående av datorer och mjukvara utvecklade för unga skolelever, och skiljer sig från vanliga elevdatorer på många sätt. Classmate PC används för närvarande i över 50 länder och datorernas design bygger på flerårig etnografisk forskning. De är utrustade med intel atom-processorer och är en del av intel Learning Series, där även atea ingår. Det globala program- met är en komplett utbildning framtagen för 1:1 eLearning i klassrum runt om i världen. Det omfattar infrastruktur, ma- skinvara, programvara, innehåll, utbildning och support som levereras av atea för att tillgodose lokala behov.0Atea och Intel levererar skoldatorer till lågstadieelever i Ale kommun1weekly0.501
Astra Tech
För att de nya tänderna ska hålla livet ut krävs en bra produkt, men också att den hanteras korrekt. Astra Tech i Mölndal har nyligen invigt sitt nya utbildningscentrum, ett av världens mest avancerade inom det dentrala området.Område: Samverkan
Samverkan1203För att de nya tänderna ska hålla livet ut krävs en bra produkt, men också att den hanteras korrekt. Astra Tech i Mölndal har nyligen invigt sitt nya utbildningscentrum, ett av världens mest avancerade inom det dentrala området.Utbildning i världsklass för patientens bästa * Nedan följer kundcase från Impact Europe, numera Atea Audiovisuell Kommunikation. Tandimplantat ger patienterna bättre livskvalitet. För att de nya tänderna ska hålla livet ut krävs en bra produkt, men också att den hanteras korrekt. Därför är satsningen på utbildning av tandläkare så viktig. Astra Tech i Mölndal har nyligen invigt sitt nya utbildningscentrum, ett av världens mest avancerade inom det dentrala området. När man väljer att sätta in ett tandimplantat är det ett beslut för resten av livet. Att tandimplantaten ska fungera lika bra på lång sikt som direkt efter operationen är ett av Astra Tech Dentals viktigaste mål. - Vår långtidsuppföljning är unik, säger Peter Selley, vd för Astra Tech. Naturlig Samverkan Hemligheten ligger i att samarbeta med naturens krafter, bindningen mellan kroppens egen benvävnad och implantatet är mycket känsligt. Men med forskning och utveckling som hela tiden samverkar med vävnadernas inneboende mekanismer, skapas snabbare och kraftigare benbildning och läkning. För patienterna innebär detta trygghet och de blir fyllda av självkänsla och förtroende för sina nya tänder. Som ytterligare led i ambitionen att skapa bästa möjliga kvalitet i behandlingen, har Astra Tech investerat 220 miljoner kronor i ett nytt forsknings- och utbildningscenter. Demonstrerar via storbild - Vi tycker att det är vårt ansvar att utöver våra tandimplantat också erbjuda utbildning för de personer som ska hantera dem. Slutresultatet är beroende av att produkten och tekniken hanteras på rätt sätt. På så vis säkerställs både ett gott bestående behandlingsresultat och att det blir så estetiskt bra som möjligt. Den nya anläggningen i Mölndal invigdes sommaren 2007. Här kombineras den senaste tekniken med den modernaste pedagogiken. Demonstrationsbehandlingar på patienter kan utföras i en inglasad fullt utrustad klinik. Samtidigt kan kursdeltagare i en angränsade föreläsningssal följa alla behandlingssteg via storbild och högtalare. Satsningen omfattar även ett laboratorium för vidareutbildning av tandtekniker. Utbildningen med bredd Allt fler patienter inser fördelarna med implantatbehandlingen som också blivit ett naturligt val för många tandläkare, både allmänpraktiserande och specialister. - Vi kan erbjuda allt från basutbildningar till avancerad undervisning för specialister med stor tidigare erfarenhet. Att vi lyckats märks på responsen, inte minst från internationellt håll. Deltagarna blir imponerade när de kommer hit! * Atea Sverige AB äger Impact Europe i Sverige sedan april 2010, och går idag under namnet Atea Audiovisuell Kommunikation. Läs mer om våra samverkanslösningar Från Astra Techs forsknings- och utbildningscenter i Mölndal.0Utbildning i världsklass för patientens bästa på Astra Tech1weekly0.501
ATG
Hästsport kan vara tevenöje eller ett ensamt gnetande med tabeller och statistik. Nu har Atea tillsammans med Cisco tagit fram en teknik som gör att du kan förbättra oddsen genom packa ned ett nytt hjälpmedel i utflyktskorgen: din bärbara dator.Område: Datakommunikation
Datakommunikation2129Hästsport kan vara tevenöje eller ett ensamt gnetande med tabeller och statistik. Nu har Atea tillsammans med Cisco tagit fram en teknik som gör att du kan förbättra oddsen genom packa ned ett nytt hjälpmedel i utflyktskorgen: din bärbara dator.Bästa stalltipset: Ta datorn till travet Hästsport kan vara tevenöje eller ett ensamt gnetande med tabeller och statistik. Men det kan även vara en ren publiksport och ett nöje för hela familjen. Nu har Atea tillsammans med Cisco tagit fram en teknik som gör att du kan förbättra oddsen genom packa ned ett nytt hjälpmedel i utflyktskorgen: din bärbara dator. Artikeln är hämtad ur vår kundtidning Tomorrow nr 3/2007 Text Nils Åhrström | Foto Roger Schederin och ATG I en gammal DN-intervju jämfördeden allt för tidigt bortgångna regissören Bo Widerberg trav med erotik. Att man i travpublikens ansikten kan avläsa samma spänningar som i ansiktet på den man är kär i. Man kan ju undra hu rmånga travintresserade som håller med om detta, men rafflande är det. Hästsportpubliken är inte precis känd för att vara tystlåten, här är det fritt utlopp för glädje och besvikelser. Somliga förlitar sig på tur och slump, men de flesta försöker förbättra oddsen så gott det går. Den som är hästkunnig (eller vill verka vara det) kan studera hästarnas dagsform under den inledande defileringen och uppvärmningen. Andra får förlita sig på tidningar, trav- och galoppguider elle rolika hästbloggar på webben. Den som har ett ATG-konto vet att det även går att följa loppen live på nätet, att spela på hästar on-line och att få vinsterna direkt insatta på sitt konto. Nu har Atea tillsammans med Cisco tagit fram en kostnadseffektiv streaminglösning som utnyttjar bananläggningens befintligateknik och infrastruktur och gör det enkelt att även koppla upp sig på plats. - Hästar, spel, sport och spänning- intresset för trav och galopp bara ökar och det här är ett bra sätt för oss att ge utökad service åt alla våra kunder, berättar Ronnie Ronnersjö, produktionschef på ATG. Att Atea och Cisco dessutom har hittat en lösning som kan utnyttja de olika banornas egen teknik, utan att de behöver investera pengar i ökad bandbredd, är naturligtvis ett stort plus. Varför ska man då ta med sig datorn till travet? Jo, du kan koppla upp dig mot ATGs hemsida, lugnt sitta kvar på din plats när du spelar, och göra det ända fram tills loppet startar. Du hartillgång till ett arkiv med gamla lopp, som sträcker sig 13 månader tillbaka. Med hjälp av arkivet kan du söka på häst, spelform och bana och skaffa dig information om och analysera olika hästar. Det finns även möjlighet att se hur en enskild häst uppförde sig under föregående tävlingsdag, eller söka på inbördes möten mellan två olika hästar. Här finns tips och fakta om olika lopp, och en chans att följa lopp på andra platser runt om i Sverige. - Systemet är redan infört på två banor, Jägersro och Axevalla, en tredje är på gång och många fler är intresserade, fortsätter Ronnie Ronnersjö. Eftersom alla trav- och galoppbanor är egna enheter är det upp till dem själva om de vill erbjuda den här servicen. Kenneth Isevik, kundansvarig på Atea, kan se fler användningsområden. - Tekniken är enormt spännande och vi ser en stor utvecklingspotential, berättar han. En traditionell lösning för video över internet är att varje användare får sin egen videoström. Det betyder att det krävs mer bredbandskapacitet, ju fler användare som tittar. Den lösning som ATG i stället kan erbjuda sina kunder innebär att bandbreddskapaciteten mellan ATG och travbanan inte behöver öka. ATG kan därför erbjuda en attraktiv tjänst utan onödigt dyra investeringar. - Den här tekniken har tidigare bara använts för videokonferenser och centrala teveutsändningar hos globalaföretag, fortsätter Kenneth. Men alla platser där det under korta, intensiva perioder samlas mycket människor kan vara lämpliga; till exempel mässor, event och flygplatser, tipsar han. Produkter som är centralt placerade hos ATG Cisco Wide Area Application Engine. Cisco® Wide Area Application Engine-plattformarna (WAE) är en samlingskalbara nätverkstillämpningar som bland annat innehåller WAN-optimering och applikations-accelerering. Cisco WAE-tillämpningarna ger även en enhetlig plattform för bland annat Cisco Wide Area Application Services (WAAS) mjukvara och Cisco Application and Content Networking System(ACNS) Mjukvara. Produkter som är placerade på respektive travbana. Cisco Wide Area Application Engine, se ovan Cisco Aironet 1240AG Series 802.11A/B/G Access Point En metallinkapslad IEEE 802.11a/b/g accesspunktsom designats speciellt för krävande miljöer som fabriker, lager och stora byggnader. 0ATG - Bästa stalltipset: Ta datorn till travet1weekly0.501
Axfood
När Axfood gick över till en ny klientplattform möttes de av flera utmaningar som krävde att de bytte ut hårdvaran och implementerade ett nytt deploymentverktyg. Område: Klient
Klient2210När Axfood gick över till en ny klientplattform möttes de av flera utmaningar som krävde att de bytte ut hårdvaran och implementerade ett nytt deploymentverktyg. Tydliga mål, samarbete och flexibilitet gav lyckad it-implementering När Axfood gick över till en ny klientplattform möttes de av flera utmaningar som krävde att de bytte ut hårdvaran och implementerade ett nytt deploymentverktyg. Genom ett intensivt samarbete med Atea lyckades Axfood IT över förväntan. Artikeln är hämtad ur vår kundtidning Tomorrow nr 1/2011 Text Peter Wiklund Foto Linus Hallgren På Kontors- ocH lageravdelningar hos dagligvarujätten Axfood finns cirka 1 700 datorer. Samtliga var fram till projektets början utrustade med Windows 2000 - en plattform som de hade använt i sex år. - Plattformen hade blivit omodern och begränsningarna var tydliga, berättar Sara Washer, teamleader inom Lokalt Datastöd LDS på Axfood IT. "Byt plattform!" Internt kom allt fler önskemål om att byta plattform, inte minst för att det under de år som gått hunnit bli fler som arbetade med applikationerna över trådlösa nät. - Det visade sig att det krävdes en kombination av att byta och uppgradera hårdvara och implementera ett nytt operativsystem, säger Kenneth Korpi, teamleader på Axfood IT Leverans. Under våren 2008 började de därför, tillsammans med Atea, att titta på hur de skulle gå till väga för att göra en övergång till Windows Vista på ett smidigt sätt. - En av utmaningarna var att skapa en ny standardisering av arbetsplattformen, en andra generation. Analys gav resultat En annan uppgift var att se till att alla applikationer skulle fungera i det nya operativsystemet. Dessutom krävdes det en genomgång av hårdvaran, eftersom det behövs större datorkapacitet för att köra Vista. - I det här skedet hade vi stor hjälp från Ateas projektledare. Det var inte minst väldigt värdefullt att han inte levererade det vi beställde - utan det vi behövde. Vi ville ha en Vistaplattform, och det hade varit förhållandevis lätt att leverera det rakt av. Men i stället föreslog Atea att vi skulle göra en ordentlig analys av hur behovet såg ut, och vilka steg som behövde tas för att nå dit. Det första steget definierar Kenneth Korpi och Sara Washer helt enkelt som "förberedelser". Tillsammans med Atea slog de bland annat fast vad som behövde finnas på plats inför utrullningen. Inledande samarbete - I det skedet tog vi bland annat fram gränser för hårdvaran vad som krävdes för att det skulle kunna fungera efter platt- formsskiftet, säger Kenneth Korpi. Förberedelsefasen gled så småningom över i en planeringsfas, då teamet bland annat bestämde en tidplan för utrullningen i de olika verksamhetsdelarna. - Det var ett tajt schema, men det var tvunget. Vi ville ju inte ha en situation med dubbla plattformar under så lång tid, säger Sara Washer. När planeringen var klar hade det hunnit bli höst och det var dags för själva utrullningen. - Varje gång vi körde en utrullning, under nattetid, var vi på plats ute i verksamheten direkt på morgonen för att se att det fungerade och kunna svara på frågor. Det hade flera fördelar, berättar hon. Användarna fick hjälp och kände sig trygga, samtidigt som det gjorde att medarbetarna på Axfood IT blev mer synliga. - De fick ansikten på oss som jobbar här helt enkelt. Och det underlättar alltid i framtida kontakter, säger hon. Ständig koll på situationen Under våren kunde de sedan ägna sig åt att ta hand om "restlistan", som ändå inte hade hunnit bli särskilt lång. - Nej, vi hade så bra koll under projek- tets gång, så det mesta löste sig väldigt smidigt. Det märktes att vi hade en bra projektledning, säger Kenneth Korpi. I mars 2009 kunde sedan projektet stängas. Det gjordes i samband med att målet att ha implementerat Windows Vista på 90 procent av datorerna var nått. När arbetsteamet ett drygt halvår efter avslutat projekt blickar tillbaka, pekar de på den interna förankringen som en av framgångsfaktorerna. Naturlig förankring av projektet - Det blev ju en naturlig förankring, eftersom önskemålen ursprungligen kom från verksamheten. Eftersom det inte var ett it-projekt utan ett verksamhetsprojekt, var det lätt att få alla att vara med på de mål vi skulle sikta mot, säger Kenneth Korpi. Han konstaterar att det emellertid också byggde på att projektledaren, Anders Welander från Atea, klarade att bygga upp ett förtroende hos alla inblandade. - Och det lyckades han verkligen med, det var en väldigt positiv anda hela tiden. Han tycker att samarbetet flöt på väldigt smidigt och att hela projektet präglades av en lyhördhet hos alla parter. - Alla har lyssnat aktivt när någon har framfört sina argument. Det har inneburit att det inte alltid funnits en spikrak väg att följa, utan att den har förändrats under projektets gång. Genom att projektledaren sett till att teamet regelbundet har stannat upp ibland, har de kunnat reda ut problem i förväg - och därmed sparat tid i slutän- dan, anser Kenneth Korpi. Andra bullar - En rolig detalj är att projektledaren alltid hade med sig bullar till mötena. Det kanske låter ovidkommande, men det är det verkligen inte: sådana detaljer spelar stor roll för trivseln och underlättar därmed samarbetet. Det är faktiskt bara en sak som Kenneth skulle ha velat göra annorlunda i projektet, när han nu ser tillbaka på det. - Vi skulle ha ställt högre krav på hårdvaran. Det är givetvis en budgetfråga, men nu blev det så att projektet vissa gånger kom i dålig dager på grund av brister i hårdvaran. Vi borde ha varit tuffare i det skedet, och argumenterat hårdare för bättre minimiprestanda. Medveten närvaro När teamet blir ombedda att komma med råd till andra som står inför liknande projekt nämner de först vikten av förberedelser - och av att vara fysiskt närvarande under utrullningen. - Axfoods verksamhet är utspridd över ett flertal orter, så vi har varit noga med att planera in att det ska finnas it-ansva- riga på plats i samband med alla utrullningar, säger Sara Washer. Kenneth Korpi berättar att han tycker att det var väldigt lyckosamt att Ateas projektledare såg till att använda "good enough"-principen i en del lägen. - Hade vi väntat in att det skulle vara perfekt innan vi gick vidare skulle vi inte kunnat hålla tidplanen. Genom att tydligt informera när det var "good enough" som gällde så var det lätt att få alla med på tåget och acceptera det. Nu är alltså Windows Vista på plats sedan ett tag tillbaka. Men inte heller det är ju det senaste operativsystemet - så hur ligger det då till medövergången till Windows 7? - Jo, det finns konkreta planer för utrullning av det under våren. Tack vare att vi har genomfört det här projektet kommer det att gå mycket smidigare än bytet till Vista. Nu finns infrastrukturen på plats och vi kan fasa ut det gamla i takt med att hårdvaran byts ut, säger Kenneth Korpi. Från 2000 till Vista - och vidare Våren 2008 beslöt sig axfood för att byta plattform från Windows 2000 till Windows Vista på datorerna inom kontor och lager. I nära samarbete med atea förberedde de hur utrullningen skulle ske och vad som behövde finnas på plats. Teamet satte tillsammans upp en med- vetet tajt tidplan för att kunna ha en kort utrullningsperiod. I samband med varje utrullning såg de till att ha it-personal på plats för att kunna ge support vid behov. När 90 procent av de 1 700 datorerna uppdaterats, stängdes projektet i mars 2009. Nu samarbetar axfood och atea med att införa Windows 7 på avdelningarna - och inom några år även i butikerna.   Tips för ett lyckat projekt Teamwork och lyhördhet är viktigt. alla inblandade måste vara beredda att lyssna på andras argument för att se om något ska förändras i planeringen. Arbetsmötena kan lättas upp med enkla medel. axfoods Kenneth Korpi berättar att trivseln ökade av att ateas konsult, anders Welander hade med sig bullar till varje möte. Detta bidrog, i sin enkelhet, till att skapa en positiv stämning kring projektet. Goda förberedelser och en tydlig målinriktning - i kombination med en lyhördhet och flexibilitet att tänka om när nya förutsättningar dyker upp. Vänta inte alltid på att den perfekta lösningen ska bli klar, utan var beredd på att tillfälligt acceptera lösningar som är "good enough" för att inte köra fast. Bidra med fysisk närvaro. Medarbe- tarna på lokalt Datastöd såg till att finnas på plats vid de kritiska tillfällena när axfood rullade ut Windows Vista. 0Axfood - Tydliga mål, samarbete och flexibilitet gav lyckad it-implementering av Windows 71weekly0.501
Axstores
Genom intervjuer och diskussioner på alla nivåer har Axstores fått en grundlig genomlysning av sin it-infrastruktur. Nu finns ett konkret svar på vad som behöver göras, i vilken ordning det ska göras, och – minst lika viktigt – alla vet varför.Område: Rådgivning
Rådgivning3490Genom intervjuer och diskussioner på alla nivåer har Axstores fått en grundlig genomlysning av sin it-infrastruktur. Nu finns ett konkret svar på vad som behöver göras, i vilken ordning det ska göras, och – minst lika viktigt – alla vet varför. It-infrastruktur i ett annat ljus Genom intervjuer och diskussioner på alla nivåer har Axstores fått en grundlig genomlysning av sin it-infrastruktur. Nu finns ett konkret svar på vad som behöver göras, i vilken ordning det ska göras, och - minst lika viktigt - alla vet varför. Artikeln är hämtad ur vår kundtidning Tomorrow nr 4/2011 Text Maria Malm Foto Snezana Vuctic Bohm Martin Thell, it-chef på Axstores, har genomfört en infrastrukturanalys. Nu är han redo att gå vidare och påbörja det första projektet i sin nya treårsplan. - Vi kommer att hålla vår första workshop vilken dag som helst, berättar han, och förklarar att analysen känns som en god investering inför framtiden: - Vi är väldigt nöjda. Nu har vi fått en långsiktig plan som i stort bekräftar det vi själva planerade för. Det var bra för oss att verifiera vår plan med en extern partner. På så sätt blir det lättare att få med sig alla i arbetet framåt. Oberoende analys - rådgivande roll Den som var först med att föreslå Axstores en infrastrukturanalys var Daniel Skog. Han är key account manager på Atea och arbetat länge tillsammans med Axstores. Daniel Skog berättar hur viktigt det är att företaget som ska göra en analys känner till att det inte är ett försäljningsverktyg från Atea, utan att de direkt ser fördelarna med att ta hjälp av en extern rådgivare som är obunden i förhållande till tillverkare och leverantörer. - Det finns ju en del fördomar om säljarrollen. Men det är precis så här jag alltid har velat jobba - med och för kunden! Jag vill inte sitta mitt emot och övertala, utan sätter mig hellre bredvid kunden och blickar framåt tillsammans. - Jag tycker att Atea har hållit isär det snyggt, intygar Martin Thell. De som gjorde intervjuerna har absolut inte kommit med någon säljpitch, utan det har varit en oberoende genomlysning, konkret och tekniskt. Vad var det som fick Martin Thell att nappa på idén att analysera Axstores infrastruktur? - Vi hade själva uttryckt önskemål att se över vår infrastruktur och det var lite spännande att låta någon annan titta på våra frågeställningar. Vi trodde nog att vi hade en ganska bra uppfattning om läget, men man blir ju lite hemmablind. Sen kände vi att Frank Baumfalk som ledde analysarbetet hade väldigt god kompetens. Beställaren styr processen Hur har då analysen gått till? Daniel Skog berättar att arbetet började i månadsskiftet maj-juni och var klart i slutet av augusti, inklusive avbrott för semester. Totalt tog det cirka sex veckor. De två första veckorna genomfördes intervjuer på ett flertal nivåer, från nyckelpersoner utanför it och it:s ledningsgrupp till teknikerna. - Syftet var tydligt för personalen, tycker Martin Thell, som beskriver intervjuarna som ifrågasättande och väldigt "på". - De var inga kappvändare, utan tittade noga på allt för att bilda sig en egen uppfattning. Dessutom ställde de samma frågor flera gånger för att vara säkra på att de fick rätt information, berättar han, och medger att "vi fick tänka till lite" för att kunna svara på alla frågorna. Analys och prioritering I steg två analyserade Ateas konsulter svaren och satte samman en lista med förbättringsåtgärder. Därefter tog man tillsammans med Axstores fram en åtgärdsplan, där de själva fi ck prioritera åtgärderna utifrån faktorer som angelägenhet, svårighetsgrad och ROI. Det sista steget är att lägga ut de prioriterade åtgärderna på en tidsaxel som sträcker sig över tre år. - Planen är ingenting vi hittar på, utan ska vara en tolkning av verkligheten. Den är helt baserad på vad Axstores själva pratat om och hur de vill utveckla sin it-infrastruktur, säger Daniel Skog. Planen innehåller olika förbättringsåtgärder, stora som små, från att skriva diverse policies till mer komplexa uppgifter, som att byta till en ny AD-miljö. - En viktig effekt av Axstores infrastrukturanalys har varit att bekräfta och tydliggöra vart företaget är på väg med sin it, och nu vet alla det. Många har fått bättre känsla för hur saker hänger ihop och jag tror att vi har bidragit till ett ökat samförstånd på it-avdelningen, säger han. 27 punkter på agendan Axstores landade i en treårsplan med 27 olika punkter. Det första konkreta steget blev en workshop för att gå igenom AD-miljön. - Då kommer de, tillsammans med våra specialister, att kunna fördjupa sig i frågan ordentligt, och få förslag utifrån de behov som analysen ger, säger Daniel Skog. Hur sannolikt är det att Axstores följer planen? - Det känns sannolikt. Tre år är ju en lång tid på en it-avdelning och jag är övertygad om att inriktningen är rätt. Det har varit bra att få våra planer bekräftade och genomarbetade, avslutar Martin Thell. Fakta om Axstores Axstores, som ägs av Antonia Ax:son Johnson med familj, består av Åhlénsvaruhusen, Kicks och Lagerhaus, med sammanlagt 390 försäljningsenheter i Sverige, Norge och Finland. koncernen har sammanlagt cirka 5 000 medarbetare och en omsättning på 6,7 miljarder kronor per år. Atea infrastrukturanalys steg för steg Grundliga intervjuer genomförs med nyckelpersoner hos kunden, för att kartlägga företagets vision - men också processer, arbetssätt samt infrastruktur, hårdvara och applikationer (cirka två veckor). Svaren analyseras och förslag på förbättringsåtgärder tas fram. Dessa ställs samman i en lista som diskuteras med kunden (cirka två veckor). Workshop med it-köparen där man går igenom listan och tillsammans prioriterar bland åtgärderna och sätter upp en treårsplan, utifrån kundens vision. Prioritering sker utifrån begrepp som ROI, nytta och komplexitet. Genomförande av planen. 0It-infrastruktur i ett annat ljus hos AxstoresGenom intervjuer och diskussioner på alla nivåer har Axstores fått en grundlig genomlysning av sin it-infrastruktur. Nu finns ett konkret svar på vad som behöver göras, i vilken ordning det ska göras, och – minst lika viktigt – alla vet varför.1weekly0.501
Basefarm
Basefarm är specialister på drift av affärskritiska internettjänster. Receptet? Att inte välja de billigaste lösningarna, men alltid gå sin egen väg. Samma sak gällde när Basefarm tidigt i våras såg sig om efter en ny datacenterlösning.Område: Datacenter
Datacenter2205Basefarm är specialister på drift av affärskritiska internettjänster. Receptet? Att inte välja de billigaste lösningarna, men alltid gå sin egen väg. Samma sak gällde när Basefarm tidigt i våras såg sig om efter en ny datacenterlösning.Basefarm väljer plattform att växa i Basefarm är specialister på drift av affärskritiska internettjänster. Sedan starten år 2000 har företaget överlevt såväl it-bubblor som lågkonjunkturer och hela tiden gått med vinst. Receptet? Att inte välja de billigaste lösningarna, men alltid gå sin egen väg. Samma sak gällde när Basefarm tidigt i våras såg sig om efter en ny datacenterlösning. Artikeln är hämtad ur vår kundtidning Tomorrow 1/2011 Text Nils Åhrström Foto Snezana Vucetic Bohm Outsourcing kostar. Men att själv hålla med support dygnet runt, 365 dagar om året, kan kosta mer och vara svårt att räkna hem. Basefarm vill ha torrt på fötterna när det gäller sitt erbjudande och därför var mätbarhet och transpa- rens viktigt när de såg sig om efter en ny datacenterlösning. - När nya plattformar eller koncept introduceras kommer ofta ett par tradi- tionella invändningar som ett brev på pos- ten, säger Håkan Palmbäck, försäljnings- chef på Basefarm. För det första tror man inte att det kommer att fungera, för det andra är man osäker på om produkten kommer att finnas kvar. Detta händer även om leverantören heter Cisco. Nya kontakter Ciscos UCS-plattform är ett nytt sätt att hantera en miljö - en datacenterlösning där server, lagring och nätverk växer ihop. När Basefarm började intressera sig för lösningen bad de Cisco om en referens och blev presenterade för Voddler, som levererar filmtjänster via webb. Voddler var först i Sverige med systemet och hade i sin tur fått hjälp av Atea, som då var ensamma i Norden om att vara certifierade på Cisco UCS. Tycke uppstod, och snart hade Voddler blivit kund hos Basefarm, medan Basefarm bestämt sig för att samarbeta med Atea. - Som bas i plattformslösningen ligger standard x86-plattformar, säger Moltas Lindell, datacenterspecialist på Atea. Poängen är bara att de ska hanteras på ett annat sätt. Principen är gammal och trygg, det svåraste kan faktiskt vara att förstå enkelheten. Enkelt och lönsamt - Vi har egenutvecklade verktyg och mo- deller med över 400 variabler för att bryta ned kostnaderna och redovisa på längden och tvären; ned till minsta bult, skruv, mutter och pixel, berättar Stefan Månsby, affärsutvecklingschef på Basefarm. Ciscos UCS-lösning skiljer sig inte så mycket från andra när det gäller inköpspriset. Men tid är pengar, det är just enkelheten och det minskade antalet arbetstimmar som gör affären lönsam. Administrationen är densamma för 10 eller 40 servrar, vilket underlättar den manuella hanteringen och gynnar skalbarheten. - Dessutom slipper du addera nya switchar när du växer med mer än 16 blad, vilket är en enorm kostnadsbesparing, fyller Moltas i. Egen härd är guld värd Håkan Palmbäck ser många fördelar med Cisco-lösningarna. Men minst lika viktiga är den egna, effektiva infrastrukturen med sitt tänk, sin lastbalansering och arkitektur. Därför för Basefarm gärna kostnadsminskningarna vidare till sina kunder. Håkan har ett bra exempel och berättar om en miljö de satte upp åt en kund, identiskt lik den som var installerad hos deras tidigare leverantör - men nu i Basefarms optimerade Cisco-infrastruktur. Slutresultatet för kunden var 50 procent högre prestanda. - Och det är vår kunds egna mätningar, framhåller Håkan.Basefarms lösning Miljön är delad i två "noder" som befinner sig i olika infrastrukturer och brandceller. De levererar oberoende av varandra. För att realisera detta består lösningen av ett antal cisco 6120 interconnect och cisco B200 Blades, cisco 5108 chassin och cisco MDS 9124 Fc Switchar samt ett par IBM XiV lagringssystem. Basefarm Basefarm är ledande i Norden inom drift av affärskritiska internettjänster och bildades i Norge sommaren 2000. I dag har de 200 anställda i Norge och Sverige, med 150 personer i den tekniska leveransen. Bland kunderna finns Tasteline, TV4, Svenskt Näringsliv, Norwegian, länsförsäkringar och Metro. Kunderna har internettjänster som till ex- empel söktjänster, portaler, transaktions- plattformar eller nyhetstjänster. På koncernnivå hade Basefarm under år 2009 en omsättning på 300 miljoner kronor och ett driftsresultat på 28 miljoner kronor. 0Basefarm väljer plattform att växa i1weekly0.501
Berg Propulsion
Mellan det vindpinade Hönö utanför Göteborg och det storstadsintensiva Singapore är det långt. Med videokonferenser sparar de tid, pengar, miljö - och kan samtidigt ha möten när andan faller på.Område: Samverkan
Samverkan1170Mellan det vindpinade Hönö utanför Göteborg och det storstadsintensiva Singapore är det långt. Med videokonferenser sparar de tid, pengar, miljö - och kan samtidigt ha möten när andan faller på.Ny teknik förenklar gränslösa möten Artikeln är hämtad ur vår kundtidning Tomorrow nr 3/2009 Text Peter wiklund Foto ddrgbg Mellan det vindpinade Hönö utanför Göteborg och det storstadsintensiva Singapore är det långt. Men propellertillverkaren Berg Propulsion, som har huvudparten av sin verksamhet delad mellan dessa ställen, har sett till att överbrygga avstånden. Med videokonferenser sparar de tid, pengar, miljö - och kan samtidigt ha möten när andan faller på. På vägen ut till Berg Propulsion - som tillverkar propellrar för kommersiella fartyg - tar bilfärden plötsligt stopp. Vi har nått färjeläget, den enda förbindelsen mellan Hönö och fastlandet. På färjan väntar tolv minuters avkoppling, ackompanjerat av ett bedårande vackert skärgårdslandskap. Framme på Hönö ligger Berg Propulsions kontor på den del av ön som heter Hönö Pinan. Ett lite göteborgsvitsigt namn - det är tydligt att detta är en ytterst vindpinad plats. På kontoret hittar vi ett avskilt rum, med fönster enbart i taket. Här finns en av företagets videokonferensanläggningar. Den stod klar under våren 2009, och har redan från start använts flitigt. Dörren till rummet öppnas plötsligt, och in kommer Berg Propulsions vd Aloysius Hendricks. - Jag är mycket nöjd med att vi har skaffat det här systemet. Efter att ha infört videokonferenser blev det tydligt att vi faktiskt kan ha internationella möten ansikte-mot-ansikte, säger han. Aloysius Hendricks nämner möten mellan olika slags chefer som exempel. Då sitter som regel en eller flera personer på plats i Göteborg, Singapore och kanske några av de lokala säljkontoren och diskuterar olika frågor - utan att någon av dem har behövt resa. Berg Propulsions vd Aloysius Hendricks (tvåa fr h) är mycket nöjd med det system de valt - och är en av de flitigaste användarna. Använder video varje dag Även om resorna har kunnat bli färre, har de givetvis inte ersatts helt av videokonferenser - det är han själv ett levande bevis för, eftersom han normalt sitter i Singapore. Men företaget har tveklöst kunnat dra ner på resandet, samtidigt som de har ökat antalet "videopersonliga" möten. - Jag använder videokonferens varje dag. Antingen i gruppkonferenser eller i enskilda möten med min mindre enhet, säger Aloysius Hendricks. Den mindre enhet han refererar till är en videokonferenstelefon för skrivbordet som ser ut som en normal bordstelefon, kompletterad med en färgskärm. Med den kan man antingen ha videosamtal med en person - eller koppla in sig på det större systemet för att delta i ett gruppmöte sittandes vid skrivbordet. Veckan efter vårt besök på kontoret på Hönö är det dags för tioårsjubileum för företaget. År 1999 tog nämligen Håkan Svensson och hans far Björn över Berg Propulsion och öppnade samma år ett säljkontor i Singapore. Därefter har det tillkommit kontor i bland annat Turkiet, Dubai och Shanghai. På Öckerö, ön som ligger granne med Hönö, huserar sedan länge produktionen av propellrar, men år 2008 öppnades ytterligare en fabrik, den här gången i Singapore. Behovet av att kunna kommunicera effektivt blev då allt mer akut. - Det fanns redan ett bra system med ip-telefoni, berättar Peter Möller, it-chef på Berg Propulsion. Men det räckte inte, konstaterar han; röstmöten i all ära, forskarna är eniga om att mer än hälften av all kommunikation baseras på våra synintryck och kroppspråk. - Du får en otroligt mycket bättre personlig kontakt med video, jämfört med telefon, säger han. Möten med miljövinster Peter Möller upplever att mötena som regel känns avspända. Det är få som stelnar till framför videokameran, även om det är tydligt att det är den affärsmässiga sidan av sig själv man visar upp - kanske i något högre grad än vid traditionella möten. - Det blir lite mer strikt - på gott och ont. Mötena blir mer effektiva, samtidigt som man riskerar att förlora en del av det viktiga sociala mellansnacket. Han håller alltså med vd Aloysius Hendricks om att de fysiska, traditionella mötena kommer att finnas kvar. Men understryker att det finns uppenbara och stora vinster att göra genom att minska resandet. - Det tar 14 timmar att resa till Singapore härifrån. I en riktning! För att ta sig till och från ett möte mellan kontoren går det alltså åt 28 timmars resande. Plus en del extra tid. - Tid är ju pengar, så vi kan lätt se att det här kommer att bli en lönsam investering. Den miljömässiga besparingen är förstås minst lika betydelsefull som den ekonomiska. Flygresor är extrema miljöbovar, och varje enkelresa Göteborg - Singapore genererar 1,6 ton utsläpp av koldioxid. Under hösten 2008 gjorde Bergs demonstrationer av videokonferenssystem hos Atea, och bestämde sig för att testa en utrustning i mars 2009. - Det var en glad överraskning att vi kunde få en så bra bildkvalitet, trots att vi inte använder några dedikerade linor för det här. Vi kör det via vår vanliga VPN över internet. Användarvänligt De fastnade även för produkternas användarvänlighet; "kan du ringa i en mobil, så kan du använda videokonferenssystemet", säger Peter Möller. Dessutom kände de sig trygga med att det var just Atea som levererade lösningen: - De hade kombinationen av bra pris och bra kunskap. Det märktes att de har en hel del erfarenhet av sådana här system. Men inte minst har de ett brett sortiment som känns framtidssäkrat. Teknik för tillväxt Just möjligheten att kunna växa är ytterst viktig för Berg Propulsion. När Björn och Håkan Svensson tog över verksamheten år 1999, hade de 35 medarbetare och levererade 17 propellrar på ett år. Nu, tio år senare, är motsvarande uppgifter istället 385 medarbetare och minst 350 levererade propellrar under året. - I ett företag där kompetens är så spridd är det helt nödvändigt att ha en lösning som denna för att kunna behålla och stärka sin marknadsposition, säger Henrik Börjesson. Lösningen som Berg Propulsion har valt kan användas i en komplett Unified Communicationlösning, med video som bas. Produkter från olika tillverkare kan kommunicera med gällande standarder, avslutar Henrik. När det var dags för köp av videokonferenssystem hjälpte Atea till med kravspecifikationen och bollade frågan om produktbehov fram och tillbaks med Peter Möller. Efter installationen höll Atea en utbildning för de it-ansvariga - tre i Sverige och två i Singapore - så att dessa därefter kan utbilda andra medarbetare. - Än så länge har vi inte hållit några egna utbildningar, men trots det har systemet varit näst intill överbokat. Det här har varit helt rätt för oss, säger Peter Möller. Läs mer om våra samverkanslösningar Peter Möller (t h), it-chef på Berg Propulsion, uppskattar effektiviteten i videomötena. Ateas Henrik Börjesson (t v) anser att lösningen kan stärka deras marknadsposition. Teknisk lösning Så här ser Berg Propulsions lösning för lyckade videokonferenser ut: Större mötesrum Tandberg 6000 MXP Profile med flerparts-option installerad Tandberg Codian videomötesbrygga Till varje säljkontor har de skaffat den mindre videokonferensenheten Tandberg E20 och de provar dessutom Tandberg 1700 MXP. Systemet styrs med Tandberg Management System för hantering av inställningar, och de får samtidigt en gemensam adressbok i alla system. Integration mellan system "Den lösning som Berg Propulsion har valt gör att de lätt kommer att kunna bygga ut systemet i takt med att företaget växer. Vi har börjat titta på en integration med ip -telefoni. På så sätt behöver medarbetarna inte ha tre telefoner på skrivbordet utan får röst med eller utan bild i ett och samma system. I takt med att de växer, kan de smidigt uppdatera inställningarna så att alla system känner till varandra och är uppdaterade med gemensam programvara och riktiga inställningar", säger Henrik Börjesson, systemkonsult på Atea.0Ny teknik förenklar gränslösa möten hos Berg Propulsion1weekly0.501
Coop Arena
När Tannoy´s VQ-serie installerades i Coop Arena sattes ribban högt. Högtalarsystemet skulle ge bäst ljud i klassen.Område: Samverkan
Samverkan1172När Tannoy´s VQ-serie installerades i Coop Arena sattes ribban högt. Högtalarsystemet skulle ge bäst ljud i klassen.Tyngst tryck i Sverige: Bästa stämningen finns i Coop Arena * Nedan följer kundcase från Impact Europe, numera Atea Audiovisuell Kommunikation. När Tannoy´s VQ-serie installerades i Coop Arena sattes ribban högt. Högtalarsystemet skulle ge bäst ljud i klassen. Tannoy´s nya högtalarsystem har sedan premiären 2008 vuxit fram som favorit bland sportarenor världen över. När VQ-serien nu kommer till Sverige gör man det i Luleå och med hjälp av Impact Europe. Coop Arena - Luleås huvudarena för elitishockey, elitbasket, konståkning m.m. - Kunden satte ribban högt! Man ville ha 105 decibel och som skulle återges i jämn frekvensgång mellan 50HZ - 15Khz, säger Anders Lindgren på Impact Europe. Åskådarna får mer Installationen påbörjades i somras och stod klar den 25 november. Resultatet blev lysande. - De som jobbar till vardags med arenor säger att vi skapat Sveriges bästa Arenaljud, vilket inte säger lite. När du går till Coop Arena blir det mer än bara ett sportevenemang. Det ger ett enormt ljudtryck som höjer stämningen och ger åskådarna något extra. En riktig totalupplevelse, säger Anders Lindgren. Coop Arena har fått en rejäl ansiktslyftning på senare år. Ägarna har höjt taket, byggt nya restauranger, pubar och loger samt konferensutrymmen. Därför satsade man också extra på ljudanläggningen. Larm i samma system Tannoy´s VQ serie ger en exceptionell klarhet i ljudet samtidigt som det är ett mångsidigt och intelligent PA-system som fyller ut hela arenan. - Dessutom kan vi med Tannoys anläggning fullt ut kombinera och integrera utrymningslarm samt arenaljud. Det är vi först med i Sverige, säger Anders Lindgren. Vanligtvis har man två helt fristående system för larm och arenaljud. I Coop Arena samnyttjas systemen centralt och ger därmed det talade utrymningslarmet högsta ljudkvalitet. - Den stora fördelen är att det blir en mer ekonomisk lösning för kunden som utnyttjar systemet till max. Det blir en helt integrerad lösning, säger Anders Lindgren. * Atea Sverige AB äger Impact Europe i Sverige sedan april 2010, och går idag under namnet Atea Audiovisuell Kommunikation. Läs mer om våra samverkanslösningarFakta / Norrbottens nöjespalats Coop Arena är Luleås huvudarena för elitishockey och elitbasket, konståkning, curling, korpidrott, skolverksamhet, mässor, konserter, fester och arrangemang av varierande slag. Evenemangsarenan rymmer 4 525 sittande, 1 450 stående och ett antal handikapplatser. Tack vare Impact Europe och Tannoy´s VQ serie har arenan numer också ett högtalarsystem i världsklass.0Tyngst tryck i Sverige: Bästa stämningen finns i Coop Arena1weekly0.501
Domstolsverket
Succé för inspelade rättegångarOmråde: Samverkan
Samverkan1173Succé för inspelade rättegångarSuccé för inspelade rättegångar: EMR - Allt klart i rätt tid! * Nedan följer kundcase från Impact Europe, numera Atea Audiovisuell Kommunikation. Domstolsverket tog hjälp av Impact Europe när våra svenska rättegångar skulle moderniseras. Nu har allt rullat live sedan i november. - Det har gått väldigt bra, säger Ann Härelind på Domstolsverket. Projektet En Modernare Rättegång (EMR) är på initiativ av Regeringen, för att effektivisera processen i svenska domstolar. - Det handlar om 450 salar som har utrustats med ny teknik och vi har byggt ut vår infrastruktur för att bland annat kunna hantera stora bildfiler. Vi har också utvecklat en in- och uppspelningsfunktion i vårt verksamhetsstöd Vera. Det har varit ett stort och omfattande arbete som vi är mycket nöjda med, säger Ann Härelind, ekonomichef på Domstolsverket och ordförande för projektet EMR. Viktigt med bra teknik Statsmakten vill att tyngdpunkten för rättsskipning ska ske i tingsrätt. Där dokumenteras nu förhören med ljud och bild. Impact Europe har bland annat installerat 420 robotkameror varav 220 med pekskärm och styrsystem. - Tekniken har fungerat utmärkt. Det är av yttersta vikt att tekniken fungerar, behöver man göra om en förhandling blir det dyrt. Bra teknisk kvalitet en av flera faktorer som gjort att EMR blivit så framgångsrikt, säger Ann Härelind. Allt klart i rätt tid Totalt har 3 200 användare inom Domstolsverket utbildats för att sköta inspelningarna. Där har användarvänligheten hos Impact Europes produkter varit av yttersta vikt. Mats Hansson, regionansvarig vid Impact Europe Göteborg och projektledare för EMR på bolaget, är nöjd med arbetet. - Projektet startade för vår del i maj 2007 och avslutades installationsmässigt med en slutbesiktning som godkändes på utsatt datum 1 september 2008. Det var en stor affär med ordervärde på 31 miljoner och har fl yttat det svenska rättsväsendet till teknikens framkant, säger Mats Hansson. Till installationen i 420 lokaler ingår det även ett serviceavtal med ett reservdelslager och två dagars inställelsetid för åtgärd. * Atea Sverige AB äger Impact Europe i Sverige sedan april 2010, och går idag under namnet Atea Audiovisuell Kommunikation. Läs mer om våra samverkanslösningar Fakta Projektet En Modernare Rättegång (EMR): Installerat! Impact Europe har installerat 420 robotkameror varav 220 med pekskärm och styrsystem. Övriga kameror har integrerats mot befi ntliga styrsystem/pekskärmar. Bolaget har också installerat 420 multimedia PC (tillhandahållen av beställaren, Domstolsverket) och konfi gurerat dessa mot Domstolsverkets nätverk. Impact har också installerat nätverk med fyra stycken nätverksuttag i 220 lokaler där styrsystem och kamera installerats. Inspelning i varje tingsrätt Den 1 november 2008 reformerades rättegången vid allmän domstol. Ett generellt krav på prövningstillstånd i hovrätten införs vilket medför att ambitionen att rättskipningen ska ske i första instans blir än tydligare. Alla förhör i tingsrätt skall spelas in på video och meningen är att endast videoupptagningarna ska förebringas i hovrätten. De inspelade förhören innebär att brottsoffer och vittnen oftast inte behöver besöka domstolen mer än en gång.0Domstolsverket gör succé med inspelade rättegångar1weekly0.501
Eskilstuna Energi och Miljö AB
I en tid som präglas av snabb utveckling har Eskilstuna Energi och Miljö AB byggt upp ett nytt, katastrofsäkrat datacenter som kan möta förändringar och framtida tillväxt. Tack vare virtualisering har elförbrukningen sänkts med tio procent, trots att antalet servrar mer än fördubblats. Resultat: grönare it i praktiken!Område: Datacenter
Datacenter1165I en tid som präglas av snabb utveckling har Eskilstuna Energi och Miljö AB byggt upp ett nytt, katastrofsäkrat datacenter som kan möta förändringar och framtida tillväxt. Tack vare virtualisering har elförbrukningen sänkts med tio procent, trots att antalet servrar mer än fördubblats. Resultat: grönare it i praktiken!Energiska Eskilstuna Trygg energiförsörjning tack vare nytt datacenter I en tid som präglas av snabb utveckling har Eskilstuna Energi och Miljö AB byggt upp ett nytt, katastrofsäkrat datacenter som kan möta förändringar och framtida tillväxt. Tack vare virtualisering har elförbrukningen sänkts med tio procent, trots att antalet servrar mer än fördubblats. Resultat: grönare it i praktiken! Artikeln är hämtad ur vår kundtidning Tomorrow nr 1/2010 Text Nils Åhrström Foto Bengt Alm Ur det vattendrag som förbinder sjöarna Mälaren och Hjälmaren hämtades förr energi till de smedjor som tillverkade stångjärn, vapen och spik i den gamla industristaden Eskilstuna. De mekaniska industrier som gjort Eskilstuna kända har gått skilda öden till mötes. Men energi är staden fortfarande bra på. Eskilstuna Energi och Miljö levererar el, fjärrvärme och vatten till kommuninvånarna. Dessutom står de till tjänst med bredbandsnät och tar hand om avlopp och avfall. Bolaget är ett av tre i kommunens helägda koncern, Eskilstuna Kommunföretag AB, och sedan några år har koncernens hela it-verksamhet samlats under samma avdelning. Så småningom märktes det att datacenterkostymen började bli för trång. - Vi insåg att centret skulle vara för litet inom två år, berättar Per Larsson som är it-chef på EEM AB. Serverparken ökade med tio procent per år och resurserna utnyttjades dåligt. Återkommande driftavbrott vid expansion och underhåll var andra problem. Vi behövde även bygga en modern katastroflösning och skapa bättre möjligheter för mobila lösningar. Per Larsson har tillsammans med Thobias Arnesson på Atea tagit fram en strategi. Arbetet har lett till att projekt "3T" drogs igång: Tillgänglighet, Trygghet, Totalekonomi. Projektet bestod i sin tur av tre delar, InfraFlex, PCFlex samt KRIS. Allt hänger ihop - säkerhet och tillgänglighet är de gemensamma nämnarna. Dessa tre projekt adresserar virtualisering av hela it-infrastrukturen, en mer flexibel arbetsplats med högre säkerhet och slutligen katastrofsäkring baserat på replikering mellan två datacenter. Säkerhet och tillgänglighet - InfraFlex hade som mål att skapa en flexibel, säker och mer lätthanterlig it-infrastruktur och att konsolidera våra servrar, fortsätter Per, vilket undanröjde behovet av att bygga ut lokaler och kraftförsörjning. Idag kan vi till och med hyra ut plats i lokalerna, bland annat till kommunens it-drift. Lösningen innehåller "intelligenta", samverkande delar och är baserad på virtuell teknik, i detta fall VMware infrastructure 3. Partnern är Atea med Thobias Arnesson, konsultchef och it-arkitekt i spetsen. - Vi har ett samarbete som sträcker sig tio år bakåt i tiden, berättar Thobias. Många av oss har varit med hela vägen. Viktigast i det här projektet var balansen mellan säkerhet och flexibilitet, något som alltid innebär svåra avvägningar. Projektet drog igång med förproduktion och strategiupplägg under hösten 2007, delprojektet InfraFlex genomfördes 2008. I den nya datahallen ingår lagringslösningen IBM XIV. - En bra lösning, säger Per, smidig att administrera. Eftersom att den är grid-baserad skalas det linjärt mellan prestanda och diskyta. Andra fördelar är licensmodellen, det enkla gränssnittet och migreringen. Inga licenstillägg krävs för att utnyttja befintlig diskyta och funktionalitet. Delprojektet PCFlex har i sin tur bland annat som mål att möjliggöra arbete på distans, med fullgod säkerhet och minimal risk för oönskad spridning eller förlust av data. Dessutom ville man minimera underhållet på Citrix-plattformen. Det är lätt att bygga ett säkert datacenter om ingen ska ha tillgång till det. Svårare blir det om det ska vara lättillgängligt. Här har man haft filosofin att sätta upp säkerhetsbarriären runt sitt datacenter, istället för runt klienterna. - Jag anser att vi inte kommer att kunna ha någon kontroll över klienterna i framtiden, fortsätter Per. Det är "framtidens standard är ingen standard" som gäller om något eller några år, våra användare måste kunna arbeta flexibelt och mobilt, men utan att vi tummar på informationssäkerheten. Istället för att begränsa oss kring klienterna har vi ställt högre krav på säkerheten kring själva datacentret. I klientoberoendet och strävan efter flexibilitet finns även tankar på att kunna fortsätta att vara en attraktiv arbetsplats. I framtiden väntar stora pensionsavgångar. Unga anställda kommer in, med nya vanor och arbetssätt. Bärbart, Mac, pc, mobila enheter som telefoner, allt ska få plats på framtidens arbetsplats. Distansarbete på gång Katastrofsäkring och krishanteringsdelen av projektet, KRIS, beräknas vara genomfört nästa år. Även här spelar datacenterlösningen en stor roll, främst genom att man använt sig av "intelligenta" delar i de två samverkande och balanserade drifthallarna; en lösning där man även slipper speglingslicenser. Om en drifthall blir utslagen är det ingen större fara, eftersom Eskilstuna Energi & Miljö genomfört projekt PcFlex som gör det möjligt för medarbetarna att arbeta var som helst där de har en internetuppkoppling. It-chefen kan i sådant läge säga åt medarbetarna att åka hem och jobba vidare precis som vanligt. - Vid ett diskhaveri har Eskilstuna Energi en rebuild-tid på sju minuter, berättar Thobias Arnesson, efter en totalkrasch är de uppe igen inom fyra timmar. De mest kritiska systemen kan vi spegla online för att garantera extremt hög tillgänglighet. Projektet har som helhet varit smidigt, leveranstider och försenade releaser av ny mjukvara har dock ställt till det. - Det släpps många produkter som inte är riktigt färdiga, säger Per, "bättre rätt än snabbt" borde gälla, anser jag. En annan tröskel har varit att överbevisa systemleverantörerna om att virtualisering fungerar. Många har varit vana vid att kasta in ny hårdvara för att systemet laggar eller rädda en felaktig uppsättning system och mjukvara. Strategi och målmiljö viktigt De tre delprojekten är snart i mål. Har Per och Thobias några råd till dem som har liknande problem att lösa? - Det är viktigt är att arbeta aktivt med strategin, att ha en plan och en målmiljö säger Thobias, som adresserar verksamhetens krav både idag och på längre sikt. - Absolut, fyller Per i. Dessutom bör man sikta på en genomförandetid om högst ett år per delprojekt. Blir det längre än så kommer projektet att vara svårhanterligt och omöjligt att överblicka. Förutsättningarna ändras, tekniken går hela tiden framåt. Demonstrationer för ledning och personal har genomförts, och nu börjar man kunna hämta hem effekterna av projektet. - Kommunen får lägre totalkostnader och vi kan erbjuda snabbare anpassning och nya tjänster, säger Per. Det här har skapat möjligheter som vi inledningsvis inte hade någon aning om. Nu hittar verksamheten själva nya möjligheter och vi har till och med fått spontana tackmail, det är man inte så bortskämd med! Överst på bilden: Thobias Arnesson. Nederst: Adam Brännström, vd på Eskilstuna Energi och miljö.0Trygg energiförsörjning tack vare nytt datacenter hos Eskilstuna Energi och Miljö AB1weekly0.501
Estrella
Våren 2009 fick Atea möjligheten att diskutera behovet av ett nytt dokument och ärendehanterinssystem för avdelningen Forskning & Utveckling.Område: Samverkan
SamverkanVåren 2009 fick Atea möjligheten att diskutera behovet av ett nytt dokument och ärendehanterinssystem för avdelningen Forskning & Utveckling.Atea och Estrella Estrella lämnade under 2008 Kraft Foods för att bli ett eget och fristående företag. Merparten IT system blev lämnade kvar hos Kraft Foods. Våren 2009 fick Atea möjligheten att diskutera behovet av ett nytt dokument och ärendehanterinssystem för avdelningen Forskning & Utveckling. Detta resulterade i ett uppdrag att utveckla en ny applikation för att effektivisera och kvalitetssäkra delar av deras produktutveckling. Applikationen utvecklades i Lous Notes och döptes till MESS. Applikationen stödjer nu stora delar av processen gällande produktutveckling och hantering av recept. Applikationen används i Sverige, Norge & Lettland. Efter flytten från Kraft Foods arbetade men med ett provisoriskt system som bestod av ett antal word och excel filer, namnet MESS har sitt ursprung från detta tungarbetade och manuella system. Applikationen har blivit en stor framgång. Inledningsvis var fokus att lösa de mest kritiska funktionerna och dokumenten för att snabbt komma i gång med verktyget. Efter detta har utvecklingen fortsatt framåt och är nu inne på version 3 av systemet som stödjer en allt större del av processerna. "Tänk stort och börja smått" har varit ett framgångsrikt upplägg i detta fall. För mer information, kontakta Peter Stephan på telefon 031-722 49 01 eller e-post peter.stephan@atea.se Läs mer om våra samverkanslösningarOm Estrella Estrella är ett av Sveriges allra mest kända varumärken. Vi är marknadsledare inom segmentet Chips. Sedan oktober 2008 ingår vi i en nyetablerad Nordisk/Baltisk koncern, Estrella/Maarud AS, med ca 320 medarbetare, varav 160 i Sverige. Vi erbjuder dagens medvetna snackskonsumenter den bästa smakupplevelsen under trevliga och lättsamma former. Alla våra medarbetare möter dagen med hög motivation och engagemang i arbetet med att utveckla vårt unga företag. "Hämtat från deras hemsida"0Nytt dokument och ärendehanterinssystem hos Estrella1weekly0.501
Fittjaskolan, Botkyrka kommun
Integration kan göras på många olika sätt. I Fittjaskolan, Botkyrka kommun, blandar man Mac OS X och Windowsmiljöer via molnet - samtidigt som eleverna löser många it-relaterade utmaningar själva.Område: Klient
Klient2549Integration kan göras på många olika sätt. I Fittjaskolan, Botkyrka kommun, blandar man Mac OS X och Windowsmiljöer via molnet - samtidigt som eleverna löser många it-relaterade utmaningar själva.Integration av it skapar nya möjligheter Integration kan göras på många olika sätt. I Fittjaskolan, Botkyrka kommun, blandar man Mac OS X och Windowsmiljöer via molnet - samtidigt som eleverna löser många it-relaterade utmaningar själva. Flera av resultaten i den invandrartäta skolan har påverkats till det bättre med hjälp av datorerna, menar rektor Susanna Åhs. Artikeln är hämtad ur vår kundtidning Tomorrow nr 2/2011 Text Nils Åhrström Foto David Bicho Botkyrka kommun är ovanligt pigg när det gäller it-satsningar. Här investeras i allt från elevdatorer till datorstugor för kommunens seniorer, vilket har gett goda resultat. I julas kom Botkyrka på andra plats i kampen om Årets IT-projekt på CIO Awards. Kommunen premierades för sin satsning på ett nytt system för teleadministration. På grundskolenivå finns hela 21 kommunala skolor och sex friskolor. Tomorrow har besökt kommunala Fittjaskolan, eller Fittjaskolan Botkyrka Norra som hela namnet lyder. Här satsar skolledningen extra mycket på it och språk. Alla elever på högstadiet har utrustats med egna datorer och sist ut var eleverna i årskurs sju. Strax efter jul förra året levererades 200 nya Macbook-datorer till förväntansfulla elever och deras pedagoger. Musik på Mac Klass 7 har musikundervisning. I klassrummet är det lugn och skön stämning. Några elever diskuterar. Just nu skriver de en raptext om Botkyrka och datorerna används flitigt. Paulina gillar att det blev just Macbook. - En mycket bättre dator än vad de får på andra skolor, tycker hon, Mac är häftigt och det är många som är avundsjuka. Hennes kompis Samanta har, liksom de flesta andra, tillgång till dator hemma. Men det här är mycket bättre. - Fast det är lite nervöst att gå omkring med en dator som kostar så mycket pengar... Undervisningssystem i molnet Enligt rektor Susanna Åhs har det inte varit några större problem med integrationen av olika plattformar i skolans it-system. - Undervisningssystemen ligger i molnet, så att blanda Mac OS X och Windows går relativt smärtfritt. Skolan håller sig med en it-tekniker, men anser att en del av de datakunskaper eleverna bör tillägna sig är att försöka lösa de flesta problemen själva. - Hemma har de ju inte någon datatekniker till hjälp, förklarar Susanna. Pojkarnas resultat påverkas av datorer Fittjaskolan var tidigare en problemskola med få sökande elever, men är nu ett starkt varumärke med gott rykte. Skolan har gått från klarhet till klarhet. För tio år sedan gick mellan 45-50 procent av eleverna ut med gymnasiebehörighet. Numera är det 70-80 procent som klarar av att gå vidare till högre studier, och man jobbar hårt för att lyfta resultaten ännu mer. Riksgenomsnittet för meritvärden, som beräknas på slutbetygen i nian, ligger strax under 209 poäng. På Fittjaskolan ligger numera genomsnittet för pojkarna på 208,5 och för flickorna på 220. - Pojkarnas förbättrade meritvärden har definitivt påverkats av tillgången på datorer, säger Susanna. De har tränat sig i problemlösning och strategiskt tänkande vid datorn, matematikläraren har även satsat på stöd vid hemarbete via MSN, och det har gett en tydlig effekt. Att elever i årskurserna 7-9 utrustas med egna datorer är ett politiskt beslut som fattats av Botkyrka kommun. Men Susanna framhåller vikten av att ha en genomtänkt strategi för vad de ska användas till. Annars tar bara datorerna värdefull tid från viktigare arbete. - En egen strategi för skolarbetet måste komma först, säger Susanna. Vi måste slå fast vad vi ska göra med dessa datorer, med denna teknik. Vi värderar varje minut och har inte tid eller råd att chansa. Om det inte finns en tydlig plan blir det som ett lotteri. Om eleven har tur hamnar han eller hon i en klass där det finns en teknikintresserad lärare. It-strategi ger vinst Susanna anser att en genomtänkt strategi inte bara har bäring på de pedagogiska vinsterna, utan även på de eventuellt ekonomiska. Men riktigt lönsamt kan det först bli när datorerna blivit en del av strategin på skolan och kanske drar till sig fler elever. - Arbetet är inte kostnadseffektivt under uppbyggnadsfasen, det tar tid och kostar pengar att bygga upp säkerhet, service och nätverk, förklarar Susanna. Men arbetet måste göras, datorer har i dag en given plats i skolan, liksom i arbetslivet. Det är det nog ingen som ifrågasätter. Föräldraförtroende för skolan I Fittjaskolan har nästan alla elever invandrarbakgrund och de flesta har föräldrar som kommer från två olika områden i Turkiet. Man kan tänka sig att det skulle uppstå kulturkrockar när det gäller datorer och barnens närvaro på internet, men föräldrarna har varit positiva. Mycket på grund av det förtroende de känner för skolan och dess personal. Susanna förklarar att det delvis beror på att skolan i Turkiet har mycket högre status än här. - Som jag har förstått det firar man i Turkiet till exempel Fars dag, Mors dag och Lärarens dag. Föräldrar ifrågasätter inte skolans beslut och förutsätter att skolan tar ansvar för barnens utveckling, vilket är en utmaning och ett stort ansvar, avslutar hon. Esra och Paulina tar skoluppgifterna på allvar!0Fittjaskolan, Botkyrka kommun blandar Mac OS X och Windowsmiljöer via molnet1weekly0.501
Försvarets Materialverk (FMV)
Sedan maj 2005 förvaltar Atea framgångsrikt Försvarsmaktens plattform FMG (Försvarsmaktens Grupprogramvara) på uppdrag av FMV. Plattformen är IBM Lotus Notes/Dominobaserad och innefattar verktyg för det dagliga arbetet som e-post, kalender med flera funktioner och utgör också plattform för intranät och flera verksamhetsspecifika lösningar för informationshantering och samverkan.Område: Samverkan
SamverkanSedan maj 2005 förvaltar Atea framgångsrikt Försvarsmaktens plattform FMG (Försvarsmaktens Grupprogramvara) på uppdrag av FMV. Plattformen är IBM Lotus Notes/Dominobaserad och innefattar verktyg för det dagliga arbetet som e-post, kalender med flera funktioner och utgör också plattform för intranät och flera verksamhetsspecifika lösningar för informationshantering och samverkan.Förvaltning av komplex Domino plattform Sedan maj 2005 förvaltar Atea framgångsrikt Försvarsmaktens plattform FMG (Försvarsmaktens Grupprogramvara) på uppdrag av FMV. Plattformen är IBM Lotus Notes/Dominobaserad och innefattar verktyg för det dagliga arbetet som e-post, kalender med flera funktioner och utgör också plattform för intranät och flera verksamhetsspecifika lösningar för informationshantering och samverkan. Förutom förvaltning av plattformen, så arbetar Atea med strategisk rådgivning och utredningar kring hur plattformen kan utvecklas genom de olika komponenterna inom Notes/Domino-familjen, men även andra produkter från IBM. Atea ansvarar också för verifiering och integration av applikationer som utvecklats av andra leverantörer, samt samordning, konfigurationsledning och specialistsupport. Försvarsmaktens säkerhets- och tillgänglighetskrav är mycket höga, vilket gjort lösning mycket komplex. Som en del i leveransen har Atea därför också byggt upp tre verifierings- och labb miljöer, varav två är i Ateas lokaler. Det möjliggör kvalitetssäkring av såväl Ateas leveranser som externa leverantörer. Miljöerna används t ex för att verifiera uppgradering till N/D7 införande av Sametime, Quickplace och Domino Document Manager i arkitekturen, men även för att externa leverantörer skall kunna verifiera sina kundunika applikationer på plattformen. Kombinationen av vår djupa och breda kompetens inom IBM-teknologierna, vår gedigna erfarenhet av försvarsmakten och annan offentlig verksamhet är det som gjort det möjligt för oss att stödja kunden FMV i arbetet med att höja Försvarsmaktens interna effektivitet och individernas produktivitet med hjälp av Domino-plattformen. Läs mer om våra samverkanslösningar0Försvarets Materialverk (FMV): Förvaltning av komplex Domino plattform1weekly0.501
Gambro
Gambro hade vuxit ur sitt datacenter med råge. Efter ett väl genomfört projekt har de nu ett komplett datacenter med en virtualiserad serverlösning, en disaster recovery-miljö för såväl server som lagring och en modern backup-recovery funktion.Område: Datacenter
Datacenter1167Gambro hade vuxit ur sitt datacenter med råge. Efter ett väl genomfört projekt har de nu ett komplett datacenter med en virtualiserad serverlösning, en disaster recovery-miljö för såväl server som lagring och en modern backup-recovery funktion.Smarta Gambro Datacenter gjorde it-miljön enklare, säkrare & grönare Gambro hade vuxit ur sitt datacenter med råge. Efter ett väl genomfört projekt har de nu ett komplett datacenter med en virtualiserad serverlösning, en disaster recovery-miljö för såväl server som lagring och en modern backup-recovery funktion. Lösningen är billigare, grönare och bättre. Gambro räknade med att ta hem investeringen inom ett halvår. Det tog tre månader! Artikeln är hämtad ur vår kundtidning Tomorrow nr 1/2010 Text Nils Åhrström Foto Peter Kroon Företaget Gambro (en förkortning av "Gamla Brogatans Sjukvårdsaffär AB") grundades i Lund 1964 av industrimannen Holger Crafoord. Verksamheten bygger på den konstgjorda njuren, en svensk uppfinning som utvecklades av professor Nils Alwall. Gambros dialysapparater säljs i dag över hela världen. En stor del av tillverkningen finns i Lund, där även ett av Gambros datacenter är placerat. Många användare finns på företagets avdelningar för forskning och utveckling, vilket ställer höga krav på tillgänglighet, service och säkerhet. Redan för fyra år sedan påbörjades planeringen av arbetet med en nyinvestering i datorhallen i Lund. Trång kostym - Vårt datacenter höll helt enkelt på att bli för litet, säger Peder Berggren Claussen, System Manager på Gambro. Den primära datahallen var utnyttjad till sista kvadratcentimetern. Även backupsystemet behövde uppgraderas för att klara kommande behov. Andra utmaningar var underdimensionerad el och kyla. Batterisystemets kapacitet måste höjas och möjligheterna att erbjuda redundans för kritiska system var begränsad. Dessutom var det svårt att möta de ökande kraven från verksamheten på kortare återställningstid vid allvarliga fel. Gambro kavlade upp ärmarna och började tillsammans med Atea att göra en grundlig analys och inventering. - Som så många andra datacentraler hade vår växt till sig under flera år i olika etapper, berättar Peder. Miljön blev med tiden påbyggd med olika typer av nya system. Resultatet var en blandad miljö som var mycket arbetsam att underhålla. Vad behöver vi? I det första steget inventerades organisationens behov. Gambro och Atea gick igenom alla applikationer och kom fram till att kommande krav på it-miljön var klart högre än de som kunde uppfyllas av den befintliga miljön. Därefter genomförde Gambro med Ateas hjälp ett "business contingency"-projekt där man undersökte hur pass känslig varje del, system eller enhet var för de eventuella störningar som datahallprojektet kunde innebära. - Eftersom Gambro arbetar med sjukvårdsutrustning är kraven på dokumentation extra höga. Dessa krav avgörs av vårt kvalitetssystem, som ger oss tydliga riktlinjer för innehåll och projektmetodik, kommenterar Peder. Det är mycket viktigt för oss att de lösningar vi väljer är dokumenterade standardlösningar, där vi på ett enkelt sätt kan garantera funktion och visa att de möter våra krav. Vi vill undvika specialanpassade system eftersom de kräver oerhört detaljerad dokumentation och omfattande tester. Komplett lösning från Atea Förberedelserna för investeringen i en ny datacenterlösning startades för tre år sedan. Efter en lång upphandlingsprocess köptes även här in en komplett lösning från Atea. Innehållet består av en katastrofsäkrad miljö för VMware och en diskbaserad backuplösning, även den med katastrofskydd. Skyddet består i bägge fallen av en miljö uppsatt i två datahallar. Mattias Keijsner, seniorkonsult på Atea, kom in i projektet vid detta tillfälle: - Bara uppackningen av den nya utrustningen tog två dagar. Allt inventerades och varenda fiberkabel och enhet märktes upp i förväg, inget lämnades åt slumpen. Migreringen av data gjordes i oktober förra året och efter omfattande tester var allt klart i början av januari. Peder tycker att hela projektet rullat på ovanligt smidigt. - Ateas projektorganisation var fantastisk. Alla moment fanns beskrivna, alla detaljer och tester täcktes in. Ibland fick de faktiskt bromsa oss när vi blev för ivriga, allt skulle göras i rätt ordning, säger Peder. Gambros nya system består av två speglade disksystem och två virtuella kluster, vart och ett bestående av sex fysiska datorer, placerade i två separata datahallar. Fördelarna är många jämfört med det gamla systemet. - 35 procent av det fysiska utrymmet i datahallen har frigjorts, förklarar Peder, samtidigt sänktes elförbrukningen med 30 procent. Numera har Gambro full redundans. Efter fem minuter är systemen uppe igen efter en hårdvarukrasch och det tar numera endast fyra timmar att komma igång om en av de två datahallarna helt slagits ut. Men de största fördelarna ser man i det dagliga arbetet. Enklare, säkrare och grönare - Vi har inte köpt en enda ny maskin sedan installationen, säger Peder. Administrationen har minskat väsentligt genom att VMware är enda plattform och hantering av labbmiljöer har blivit mycket enklare. Tack vare den förenklade administrationen kunde Peder till exempel göra en failovertest på hela systemet på distans - nästan. - Jag fick åka två mil till Lund bara för att slå på en kontakt, skrattar Peder, diskarna kunde inte fjärrstartas. Allt kan inte göras på distans! Gambros lösning har även gjort hela it-verksamheten grönare. - Gambro sparar 220 000 kilowattimmar per år, förklarar Peder, och koldioxidbelastningen har minskat med 158 kubikton. Grön it, ökad säkerhet och tillgänglighet, snabbare och enklare installation av nya system, bättre prestanda. Gambro tycker att man har fått mycket för pengarna. - Det var en stor investering, säger Peder Berggren Claussen, men vår initiala ROI-beräkning visade att det skulle gå att räkna hem projektet efter redan sex till åtta månader. Nu gick det faktiskt fortare än så, det tog endast tre månader, säger han nöjt. ROI Gambro beräknade att de skulle uppnå roi på sex till åtta månader, men det tog bara tre. De sparar 220 000 kWh per år och koldioxid-belastningen har minskat med 158 kubikton. andra stora, men svårberäknade, vinster kommer att visa sig i form av minskade inköp och hårdvaruinvesteringar på grund av virtualiserings-tekniken, minskat underhåll, enklare hantering och minskade servicebehov.0Smarta Gambro: Datacenter gjorde it-miljön enklare, säkrare & grönare1weekly0.501
Gävle kommun
Gävle kommun har effektiviserat sin it-miljö, skapat nya funktionsarbetsplatser och hyrt in över tolvtusen nya datorer. Det mesta läggs ut på Atea och andra externa aktörer. Kommunen räknar med att spara 40 miljoner på tre år.Område: It som tjänst (DLM)
It som tjänst (DLM)1174Gävle kommun har effektiviserat sin it-miljö, skapat nya funktionsarbetsplatser och hyrt in över tolvtusen nya datorer. Det mesta läggs ut på Atea och andra externa aktörer. Kommunen räknar med att spara 40 miljoner på tre år. Gävle kommun sparar 40 miljoner på effektivare it-arbetsplatser Gävle kommun har effektiviserat sin it-miljö, skapat nya funktionsarbetsplatser och hyrt in över tolvtusen nya datorer. Det mesta läggs ut på Atea och andra externa aktörer. Kommunen räknar med att spara 40 miljoner på tre år. Artiklen är hämtad ur vår kundtidning Tomorrow nr 3/2010 Text Nils Åhrström Foto Sn ezana Vucetic Bohm Gävle kommuns arbete med att effektivisera sin it är en del av en större plan. Målet är att ompositionera it-avdelningen; från att vara en servicefunktion till att bli en strategisk resurs. Kommunen förutsåg logistiska utmaningar - men inte att Fotbolls-VM och det kinesiska nyåret skulle lägga hinder i vägen. Fast det är en senare historia. Vägen mot den nya it-ordningen började förra året. Storsatsning på datorer Sedan Niclas Hjortenmark i februari 2009 tillträdde som it-chef i Gävle har han organiserat en omläggning av all it-verksamhet i hela kommunkoncernen. Men det som gett mest uppmärksamhet i lokalpressen är att kommunens samtliga datorer bytts ut och att 12 200 nya införskaffats. Gävle kommun satsar på sina skolor, alla elever på de kommunala gymnasieskolorna får egna bärbara datorer och datortätheten bland lärarna har ökat. Även samtliga lärare och fritidspedagoger på grund-skolorna får bärbara. Men där får eleverna, än så länge, nöja sig med ett stort antal klassuppsättningar. - Precis som byggarbetare eller bilmekaniker behöver sina redskap måste lärare, elever och kommunanställda ha professionella verktyg, anser Niclas Hjortenmark. Det kan heller inte vara rimligt att de ska ha bättre datorer hemma än vad de har på arbetsplatsen. Sparar 40 miljoner med ny modell Skol- och personaldatorer köps in som en tjänst från Atea - ett synligt resultat av den programförklaring, "Ett IT", som Niclas lade fram efter bara ett par månader på posten som it-chef. I programförklaringen nämns knappt ordet ekonomi. Där står desto mer om att skapa ökade mervärden, kvalitet och nytta genom att fusionera it-verksamheten med kommunens övriga verksamhet. Att alla skulle ha toppmoderna it-arbetsplatser kom först. - En del av de ekonomiska fördelar som fanns upptäcktes på resan, säger Björn Brändeskär, Ateas platschef i Gävle. Funktionsmodellen ger stora besparingar - men det viktigaste för it-avdelningen är att kunna ägna sig åt att skapa verksamhetsnytta och förbättra servicen åt elever och medborgare. - Vi sparar cirka 40 miljoner under tre år på sänkta hårdvarukostnader genom att köpa in på detta sätt, fyller Niclas i. Det hade kostat 82 miljoner annars enligt den gamla modellen. Ett enda nät Elevdatorerna har hög kapacitet och full support. Det trådlösa nätverket har byggts ut med tusen nya accesspunkter, hela skolklasser kan sitta trådlöst uppkopplade på lektionerna. Till skillnad från många andra kommuner gör Gävle numera inte någon uppdelning mellan kommunens administrativa nät och skoldatanätet. En av fördelarna med ett enda nät är att lärarna har fått ökad tillgänglighet och klarar sig med en dator för att sköta både administrativa uppgifter och kontakten med eleverna. - Vi har själva skött omläggningen och Atea har levererat utrustningen, berättar Niclas. Därefter har vi med hjälp av Ateas verktyg Jumpstart, Accelerator, Compliance- och Logistics Manager samt egna komponenter skapat och styrt upp en säkerhetsstruktur där det går att skilja på elever och personal. Kina och VM satte käppar i hjulet När upphandlingen gjordes i oktober förra året, trodde nog Niclas att det skulle bli problem med logistiken. Men flaskhalsarna har uppkommit på oväntade ställen och av oväntade anledningar. - Jag förutsatte att det skulle bli lokala problem, säger Niclas. Att det skulle vara svårt att administrera och distribuera tusentals datorer när de väl var i Gävle. Men här har det fungerat fullständigt smärtfritt, klockrent. Problemen har i stället uppstått på global nivå. De pressade priserna och stora volymerna förutsatte leverans direkt från fabriken, som i det här fallet fanns i Kina. På grund av Fotbolls-VM uppstod det plötsligt en brist på LCD-skärmar i världen. Det kinesiska nyåret, då hela Kina tar ledigt, skapade också leveransproblem. Det mesta har dock gått att lösa inom en rimlig tid. Niclas presenterade Gävles nya it-strategi på Ateas Bootcamp i våras och intresset från andra kommuner var mycket stort. - Men vi pratade varken besparingar eller utrullningar. I stället berättade vi om det som kommer först, nämligen om hur verksamheten kan styra it. Vi pratade även om hur vi kan vara ett verktyg för att möjliggöra kommunens verksamhet och visioner. När jag läser undersökningar från till exempel Gartner om hur it ska se ut 2012 inser jag hur långt vi har kommit i Gävle. Vi är redan där! Fakta Gävle kommun Gävle har tillgång till 12 200 nya datorer som en tjänst från Atea. Ingen uppdelning mellan kommunens administrativa nät och skoldatanätet. En säkerhetsstruktur gör att man kan skilja på elever och personal. Projektet innefattar också standardisering, automatisering och optimering av pc-klienter och mjukvarulicenser, och beräknas vara slutfört under senare delen av 2010 Kommunen räknar med att spara cirka 40 miljoner över en treårsperiod. 0Gävle kommun sparar 40 miljoner på effektivare it-arbetsplatser1never0.501
Göteborg Energi
Göteborg Energi hade en föråldrad klientplattform som var instabil och långsam. Utmaningen låg i att skapa en ny, effektiv och smidig plattform med utgångspunkt från kund och verksamhet – samt att vända missnöjet till en tillfredsställande och kundanpassad it-arbetsmiljö.Område: Klient
Klient3567Göteborg Energi hade en föråldrad klientplattform som var instabil och långsam. Utmaningen låg i att skapa en ny, effektiv och smidig plattform med utgångspunkt från kund och verksamhet – samt att vända missnöjet till en tillfredsställande och kundanpassad it-arbetsmiljö.Foto: Göteborg Energi Atea7 design – före, under och efter utrullning av Windows 7 hos Göteborg Energi Göteborg Energi är Sveriges fjärde största energibolag. Koncernen levererar el, fjärr-värme och kyla, gas, energitjänster, förnyelsebar energi samt data- och telekommunikation till företags- och privatkunder i främst Västsverige. Göteborg Energi har 1 200 anställda och är Sveriges största, kommunägda företag. It-avdelningen sysselsätter 80 personer och servar interna kunder inom nio olika bolag och affärsområden. Utmaningen Göteborg Energi hade en föråldrad klientplattform som var instabil och långsam. Plattformen bestod av Windows XP samt Office XP. De interna kunderna uttryckte ett starkt missnöje och osäkerhet kring alla incidenter som inträffade. It-avdelningen saknade dessutom kundfokus. Utmaningen låg i att skapa en ny, effektiv och smidig plattform med utgångspunkt från kund och verksamhet – samt att vända missnöjet till en tillfredsställande och kundanpassad it-arbetsmiljö. Lösningen It-avdelningen skapade fem olika kärnord- och formuleringar som sammanfattade den nya klient-strategin och dess mål: Grab ’n’ go, där användaren kan ta datorn med sig var han eller hon än befinner sig. Common look & feel innebär att användaren ska känna igen sig i datormiljön oavsett var han eller hon är. Säker klient betyder att alla bärbara klienter har en krypterad hårddisk. Mobilitet innebär att fast, trådlöst samt mobilt nät är konfigurerat. Kontroll över installerad bas ger kontroll över vilka applikationer som är installerade. Därmed säkerställs rätt licensnivå. It-avdelningen skapade ett klientmigreringsprojekt med en beslutande styrgrupp och en utförandegrupp. Ett omfattande förändringsarbete på underliggande infrastruktur genomfördes. En referensgrupp av vanliga it-användare kunde påverka hur deras datorer skulle fungera i vardagen. Genom olika, enkla demovisningar av den nya klienten kunde gruppen kommentera utvecklingsarbetet. Stor kraft lades på att kontinuerligt informera om implementeringen. Inför migreringen fick till exempel användarna påminnelsemejl för att bli medvetna om att ”snart kommer vi och hjälper dig med din dator.” Ateas roll Atea hjälpte it-avdelningen med att ansvara för delar av projektledningen samt att implementera själva lösningen. Magnus Fogel, it-chef på Göteborg Energi:- Atea var besvärliga och ställde krav på oss, vilket var bra. Leverantörens roll ska inte vara att säga ja hela tiden. Vår relation bör vara som ett äktenskap där bägge parter behöver vara öppenhjärtiga för att deras gemensamma intressen ska ta nya höjder. Detta, tillsammans med Ateas erfarenhet av liknande projekt, gjorde att vi överträffade våra kunders förväntningar. Parallellt med själva klienten förändrades, gjordes stora delar av Novell-miljön om – samtidigt som AD implementerades.- Normalt sett är det mycket riskabelt att göra så stora förändringar i en miljö under samma tidsperiod. Men med hjälp av Atea hade vi kontroll under hela resan. Effekt/nytta Göteborg Energi har numera en modern klientplattform där samtliga kärnord och mål infriades. En enkät visade att 90 procent av användarna var nöjda eller mycket nöjda.Vill du veta mer kan du kontakta Magnus FogelIt-chef Göteborg Energimagnus.fogel@goteborgenergi.se Lars LidénKundansvarig Atealars.liden@atea.se0Atea 7 design – före, under och efter utrullning av Windows 7 hos Göteborg EnergiGöteborg Energi hade en föråldrad klientplattform som var instabil och långsam. Utmaningen låg i att skapa en ny, effektiv och smidig plattform med utgångspunkt från kund och verksamhet – samt att vända missnöjet till en tillfredsställande och kundanpassad it-arbetsmiljö.1weekly0.501
Göteborgs Stad
Det finns över 100 000 barnpornografiska bilder på internet - bilder som drygt en procent av Sveriges befolkning intresserar sig för. Göteborgs Stad har tagit tydlig ställning mot barnpornografi och installerat ett program som stoppar barnpornografiska bilder.Område: It-säkerhet
It-säkerhet1177Det finns över 100 000 barnpornografiska bilder på internet - bilder som drygt en procent av Sveriges befolkning intresserar sig för. Göteborgs Stad har tagit tydlig ställning mot barnpornografi och installerat ett program som stoppar barnpornografiska bilder. Kommunalt nej till barnpornografi Det finns över 100 000 barnpornografiska bilder på internet - bilder som drygt en procent av Sveriges befolkning intresserar sig för. Göteborgs Stad har tagit tydlig ställning mot barnpornografi och installerat ett program som stoppar barnpornografiska bilder. Artikeln är hämtad ur vår kundtidning Tomorrow nr 2/2009 Text/foto Johan Brink Illustration Henrik Krogh Jan A Svensson, informationssäkerhetschef på Göteborgs Stad har ett övergripande ansvar för all informationsäkerhet inom kommunen, inte bara på nätet. - Jag arbetar på en övergripande nivå och sätter upp regelverk och riktlinjer hur vi ska hantera säkerheten. Det handlar om policys, processer och metoder utifrån riktighet, sekretess och tillgänglighet. Ett av Jans första uppdrag, när han för två år sedan tillträdde sin tjänst i Göteborgs Stad, blev att realisera ett skydd mot barnpornografiskt material Hans arbetsinsats behövs. Redan nu kan man se två typiska förändringar i spridningsmönstret. Dels blandas barnpornografi in bland vuxenpornografi för att undvika att blockeras och dels används fildelningsnätverk för att distribuera barnpornografi. Det görs framförallt med hjälp av nya krypterade och anonymiserade lösningar. - För bara några år sedan var det enda vapnet mot barnpornografiska sidor att upprätta spärrlistor, vilket så klart har sina begränsningar, förklarar Jan. Inte minst om man uppskattar antalet barnporrsajter till 100 000 i världen och att bilder hela tiden flyttas runt till nya sajter för att inte bli upptäckta. Tydligt ställningstagande - Jag började med att driva frågan om en teknisk lösning för att förhindra barnpornografi att leta sig in i stadsnätet, det gemensamma nätverket för närmare 50 000 medarbetare, fortsätter Jan. Vi vill verka förebyggande och ta ett tydligt ställningstagande mot barnpornografi. Våra medarbetare ska känna sig trygga i sin it-miljö och inte bli oskyldigt anklagade. Det program som kommunen installerade via NetClean är en mjukvara som blockerar åtgång till barnpornografiska bilder. Genom att jämföra mot existerande bilder kan NetClean ProActive stoppa bilden eller filmen - till skillnad mot traditionella webbfilter som blockerar otillåtna adresser. - Detta är en viktig pusselbit i vårt gränsskydd; ett komplement till spamfilter, virusskydd,brandväggar och andra säkerhetsfunktioner. Nu ligger det inlagt i vår tekniska lösning och uppdateras kontinuerligt för att skyddet ska vara så nära hundraprocentigt det kan bli. En fråga som Jan har ställt sig många gånger är varför inte detta skydd finns i alla verksamheters gränsskydd. Det är en självklarhet, anser han. Ett ständigt ökande problem Spridningen av barnpornografi är så stor att det kan drabba vilken organisation som helst. Eftersom de som sysslar med barnpornografi gör allt för att inte bli upptäckta är det svårt att veta exakt hur stort problemet är. Och trots att vi nästan dagligen kan läsa om pedofiler som åker fast och nätverk som sprängs, vet vi inte om problemet minskar. Det troliga är att det ökar. För Jan handlar frågan om att ta ansvar. Hur ställer man sig till exempel om man misstänker att någon i ens omgivning har barnporr i sin dator? Alla borde göra en insats och aktivt agera för att förhindra att barnpornografi sprids, menar Jan med eftertryck. NetClean hjälper till att skydda barnen Det svenska företaget NetClean Technologies har utvecklat ett världsunikt skydd för att identifiera och stoppa barnpornografi på Internet. Skyddet används av kommuner, företag och andra organisationer. Förutom att systemet blockerar misstänkt barnpornografiskt material, är den viktigaste effekten att företaget hjälper till att skydda barnen. NetCleans produkt, NetClean ProActive, arbetar med bildigenkänning och stoppar alla kända barnpornografiska bilder och filmer, oavsett om de kommer från ett USB-minne, Internet eller fildelning. Istället för bilden visas en varningstext för personen som försöker hantera det illegala materialet. Det är polis-myndigheter över hela världen som klassificerar de barnpornografiska bilderna och definierar dem som brottsliga. NetClean ProActive är ett komplement till dagens webbfilter. Vad är barnpornografi? Barnpornografi är dokumenterade, sexuella övergrepp på barn. Materialet består av bilder och filmer som klassificerats som brottsliga av polisen. 0Kommunalt nej hos Göteborgs Stad till barnpornografi1weekly0.501
Göteborgs Stad 2
Ett av Sveriges största it-infrastrukturprojekt är snart i hamn. Göteborgs Stad satsar på ett nytt datacenter som ger ökad säkerhet och flexibilitet.Område: Datacenter
Datacenter3036Ett av Sveriges största it-infrastrukturprojekt är snart i hamn. Göteborgs Stad satsar på ett nytt datacenter som ger ökad säkerhet och flexibilitet.Göteborgs Stads nya datacenter seglar i hamn Ett av Sveriges största it-infrastrukturprojekt är snart i hamn. Göteborgs Stad satsar på ett nytt datacenter som ger ökad säkerhet och flexibilitet. Text Elisabeth Krogh Foto Jonas Häll och Jonas Borg Med hjälp av den senaste tekniken, smidigt lagarbete, färre leverantörer och en strategisk partner är Göteborgs Stads nya datacenter i drift. Just nu pågår migreringen. - Ökad kravställning kring kontinuitet i samband med en föråldrad maskinpark krävde en nystart, säger teamet bakom lösningen som består av Torsten Steingrimsson, verksamhetsutvecklare på Intraservice i Göteborg och Anders Nilsson, verksamhetschef samt Jonas Fredriksson, konsultchef på Atea. Ett it-projekt är alltid förenat med risker, framför allt när det gäller implementering av ny teknik. Men Anders och Torsten känner sig säkra: - Migreringsprojektet har i stort sett följt planen. Visserligen fi nns det alltid en orienteringsfas vid uppstart - men nu känns det som att den är över och att vi har flyt i projektet. Ökade krav på it Bakom det nya datacentret ligger förändrade krav på it-infrastrukturen från Göteborgs Stads verksamheter. Tillgängligheten skulle öka, flexibiliteten bli större och dessutom behövde en del av it-funktionen säkras utifrån en kris- eller katastrofsituation. Det fanns även ett konsolideringsbehov, kopplat till ett tidigare projekt som bestod av centralisering av teknik och system som tidigare fanns ute i verksamheten. Visionen var en homogen lösning med ett fåtal tillverkare. Förändringen tog sitt avstamp vid millennieskiftet, då frågan kring kontinuitet väcktes i samband med bygget av Götatunneln som låg riskabelt nära driftcentralen. En kontinuitetsanalys genomfördes som resulterade i en ökad kravbild. Så småningom ökade även kraven på tillgänglighet, och en omvärldsanalytisk utredning med fokus på tekniken visade att det behövdes en nystart. Målet blev att ersätta maskinparken med ett nytt datacenter som skulle ge en integrerad miljö för nät, servrar och datalagring. Ett annat mål var att bygga upp två miljöer för att öka säkerheten och flexibiliteten. För att förenkla och kostnadseffektivisera arbetet kring hela it-infrastrukturen ställdes dessutom krav på ett minskat antalet leverantörer och integratörer. Sveriges näst störesta stad migrerar Torsten Steingrimsson och Anders Nilsson lutar sig tillbaks i fåtöljerna när de berättar om stadens it-utveckling. De har varit en intensiv period och nu börjar alla pusselbitar falla på plats. Hittills har det mesta löpt på enligt planen och de känner sig nöjda. - Det är Sveriges näst största stad som ska migrera, så det är ett stort projekt. Visst har det varit diskussioner om hur vi ska lösa vissa delar, men vi har alltid kommit på vad vi ska göra för att få det hela att gå ihop, menar Anders. Noggrant förarbete - Det har varit en ärlig dialog i projektet, vilket är viktigt, säger Torsten Steingrimsson. Jag känner mig trygg med migreringsfasen som pågår just nu och hyser stor tilltro till vår egen organisations leveranskapacitet. Men visst har det funnits delar av "learning by doing". Det är naturligt med tanke på arbetets omfattning och att det är ny teknik som vi handskas med. Den nya miljön utgör en stabil grund för molnlösning och e-tjänster. De mest kritiska systemen kan hanteras snabbare och med högre prioritet. Andra system kan ligga i en enklare och därmed mer kostnadseffektiv miljö. Samtidigt har leverantörerna reducerats till en enda; från början Göteborgsföretaget Benzler, som för ett år sedan köptes upp av Atea. Genom att använda en leverantör blir helheten mer överblickbar och det är enklare att ställa krav på att allt ska fungera smidigt - och att ingen skyller på den andre om fel ändå uppstår. Ansvaret blir tydligare. Atea hjälper till med den strategiska utvecklingen och fungerar bland annat som rådgivare. - Utmaningen har kanske främst varit att växa in i lösningen, kommenterar Anders Nilsson. Anpassad organisation Men omställningen är inte bara teknisk. Även organisationen har ändrats för att passa den nya infrastrukturen. Numera finns en avdelning som utvecklar själva tjänsterna inom it-infrastruktur och en som tar hand om driften. - Det var en ganska omfattande organisationsförändring där visionen är ett enklare sätt att arbeta, både mot stadens verksamheter och internt, säger Anders och Torsten. Samtidigt inser vi att vi hade kunnat förbereda organisationen ännu mer på hur planen för förändringarna såg ut; det gäller att komma ihåg att det är människor som ska arbeta på ett annat sätt. Tonen är överlag positiv, trots att arbetet innebär nya manageringsverktyg och ny teknik. Engagemang i projektet Jonas Fredriksson, konsultchef på Atea, menar att samarbetet har fungerat bra - här finns utrymme att diskutera de olika utmaningarna som projektet innebär. Både Torsten och Anders nickar instämmande. - Jonas är engagerad och vi är tacksamma för hans stöd. Engagemang är viktigt i så här stora projekt - han hjälpte oss att se att vi behövde ändra arbetssätt och tänka i annorlunda banor. - Samtidigt har Göteborgs Stads organisation fungerat som ett bra bollplank för oss. Vi kanske uppfattas som krävande, men de lyssnar verkligen på oss. Vi har hela tiden kunna föra en konstruktiv dialog! Inom ett år ska samtliga servrar vara överflyttade till det nya datacentret. Det kommer inte att märkas så stor skillnad ute i organisationen. Men i kulisserna finns nu ett helt nytt datacenter, byggt "by the book" med helt nya komponenter - en it-infrastruktur i världsklass för alla som arbetar i Göteborgs Stad. Göteborgs Stads bästa råd till dig som vill bygga datacenter Förankra projektet på alla nivåer i organisationen. Förbered upphandlingen noga. Vilka krav ska ni ställa på leverantörerna? Lägg tid på att göra en bra förstudie som hjälper dig att ställa om organisationen inför förändringarna. Förbered organisation och personal på förändringarna. Allt tar längre tid än man tror. Överdimensionera därför tidplanen. Se till att produkterna är mogna och att de fungerar som teknikerna lovar. Tro inte att "funktionen kommer med nästa version". Teknik och siffror bakom nya datacentret Göteborgs Stads datacenter försörjer 130 000 användare som är fördelade på 40 000 klientdatorer. Två datahallar hanterar 360 virtuella servrar och 120 fysiska servrar. Serverlösningen är baserad på HP. Det fi nns totalt 41 fysiska servrar fördelade över 4 chassin. De är bestyckade med 82 cpu:er som har 1 000 processorkärnor och 2000 GB minne. Virtualiserad servermiljö: VMware. Lagringslösning: NetApp, HP och Cisco. Backup-lösning: NetApp, HP och Storageworks samt CommVault Simpana. Kommunikationslösning: Cisco. Total lagringskapacitet: 240 terabyte. Intraservice svarar för drift och teknisk support av kommungemensamma system och tjänster samt levererar administrativa tjänster inom ekonomi-, löne- och telefoniområdet till Göteborgs Stads olika verksamheter.0Göteborgs Stads nya datacenter seglar i hamnEtt av Sveriges största it-infrastrukturprojekt är snart i hamn. Göteborgs Stad satsar på ett nytt datacenter som ger ökad säkerhet och flexibilitet.1weekly0.501
Handelsbanken
Enkel, effektiv, säker och trygg - så kan Handelsbankens hantering av klienter sammanfattas. Logistiken är uppbyggd kring en självbetjäningsportal.Område: Klient
Klient3453Enkel, effektiv, säker och trygg - så kan Handelsbankens hantering av klienter sammanfattas. Logistiken är uppbyggd kring en självbetjäningsportal. "Smidigt och effektivt med självbetjäningsportal" Enkel, effektiv, säker och trygg. Så kan Handelsbankens hantering av klienter sammanfattas. Logistiken är uppbyggd kring en självbetjäningsportal. Resultatet är en smidig och kostnadseffektiv process som underlättar vardagen för alla medarbetare på Handelsbankens Sverigekontor. Artikeln är hämtad ur vår kundtidning Tomorrow nr 4/2011 Text Elisabeth Krogh Foto Alexander Lagergren Det är nästan magi i luften och lite högtidligt när Ann Selberg, ställföreträdande chef inom Handelsbankens tjänster på arbetsplatsen, visar hur hon med några enkla knapptryck gör i ordning ordern för beställda datorer och funktioner. Bakom det skenbart enkla ligger en sofistikerad process. - Självbetjäningsportalen är en avancerad och helautomatiserad lösning som är väldigt smidig och okomplicerad för oss på Handelsbanken att hantera, säger Ann. Hon har tillsammans med bland andra Staffan Holmén, kundansvarig på Atea, organiserat hela processen sedan 2008. - Det är stor skillnad mot hur det såg ut tidigare, försäkrar både Ann och Staffan entusiastiskt. Modernisering behövdes Då användes ett beställningssystem som i längden blev byråkratiskt och svårhanterligt - bland annat eftersom beställningarna hanterades manuellt mellan olika system. Det var helt enkelt dags att modernisera och utveckla hela processen. Banken fattade beslutet att introducera en ny självbetjäningsportal. Effekten blev tydlig - nu finns till exempel tid över för rådgivande support. Leveranserna går idag mycket snabbare, vilket har halverat tiden jämfört med hur det var innan självbetjäningsportalen introducerades. Att få den konfigurerade och förprogrammerade datorn installerad tar numera bara tjugo minuter. Specialutbildade chaufförer både kör ut, packar upp och ställer på plats. - Banken har verkligen tjänat i snabbhet och effektivitet med självbetjäningsportalen, förklarar Ann. Dessutom har våra tekniker fått andra och mer kvalificerade arbetsuppgifter, där deras kompetens utnyttjas fullt ut. Den digitala "beställningsblanketten" är lätt att använda. När den skickats iväg till närmaste chef för attest, tar det upp till sju-åtta dagar att få datorn till skrivbordet. Valen på den helautomatiserade självbetjäningsportalen är tydliga och få - allt för att förenkla vardagsrutinerna för samtliga som använder portalen. Systemet är programmerat för att känna igen vilken roll användaren har, och därmed också vad varje medarbetare har rätt att beställa. Relokering - lönsam återanvändning Relokeringen innebär att datorer som använts tidigare i organisationen rensas, raderas, ominstalleras och lagerhålls av Atea - allt enligt högt ställda säkerhetskrav. Därmed finns alltid en beredskap inför kommande behov hos banken. Återanvändning av datorerna har blivit framgångsrik eftersom det fi nns stora miljövinster och kostnadsbesparingar att hämta. Ann vill egentligen hellre prata i termen "funktion" än "dator" eftersom det då kan bli ett minskat fokus på själva produkten. Med andra ord: det ska vara behovet av en viss funktion som styr beställningen snarare än en önskan om den senaste och vassaste datorn. - Funktionen kan till exempel vara i form av högre prestanda, säger Ann. Lagerhållningen består av både begagnade och nya datorer; tillgång och efterfrågan avgör vem som får vad. Ann och hennes närmaste kollegor arbetar ständigt med att tydliggöra fördelarna med relokering: effektivitet i kombination med miljövänlig hantering och hög säkerhet. Hög säkerhet är en framgångsfaktor Det tar alltså i snitt mellan sju-åtta arbetsdagar från att funktionen beställts, fram till dess att datorn står installerad och klar. Totalt 11 000 klienter hanteras, så det är mycket logistik som ska fungera på ett säkert och smidigt sätt. Ateas logistikcenter i Växjö sköter konfigurationen av den lagerhållna varan. Logistikcentret är redan säkerhetsklassat enligt Försvarsmaktens klassificering, men eftersom Handelsbankens krav på sekretess är extremt höga, har vissa specialarrangemang gjorts för att anpassas till verksamheten. Datorerna konfi gureras i ett särskilt rum på Ateas anläggning. Här har endast tre personer tillåtelse att vistas. Datorerna får inte lämna rummet innan de är krypterade. - Efter konfiguration och packning, levereras varan till adressaten av särskilt utbildade chaufförer, berättar Staffan. De måste alltid legitimera sig innan de får komma in på kontoret. Samarbete som fungerar - Hela processen är väldigt avancerad och har trots det utvecklats på ett mycket bra sätt från att behovet identifierades, menar Ann Selberg. Vårt samarbete med Atea har fungerat effektivt och Staffans roll som bollplank är värdefull. Atea tar ett helhetsansvar som är fördelaktigt och det finns många specialister inom deras organisation som har särskild kompetens utifrån vad vi önskar. - Upplägget leder arbetet framåt och gagnar verksamhetens kostnadseffektivitet och utveckling, anser Staffan. Handelsbanken och Atea har samarbetat under många år där det långsiktiga lagarbetet är en av framgångsfaktorerna. - Alla processer kan alltid utvecklas, säger Ann och Staffan. Teknikutveckling och logistik har en spännande framtid framför sig!Rutiner steg för steg Förfrågan om funktion går till en Notesdatabas. Mail skickas till närmaste chef som attesterar beställningen i systemet. Ateas logistikcenter är alltid online och uppdaterat med lagersaldon. Det tar i snitt sju-åtta arbetsdagar för konfigurering, leverans och komplett installation på arbetsplatsen på bankkontoret. Transportören som levererat utrustning hämtar den gamla till ominstallation för relokering eller miljömässig återvinning. Goda råd från Handelsbanken Tänk igenom vilka resultat du vill uppnå. Förankra hela processen i alla led, från mellanchefer till ledning. Kommunicera förändringen internt och uppdatera informationen löpande. Se över interna rutiner och processer så att de fungerar logiskt och smidigt. Se över ekonomin när du bestämt dig för relokering. Stycka elefanten för att äta den! Börja i liten skala med en beställningsportal. Uppdatera och samkör systemet som en kvalitetssäkring. Uppdatera till exempel personalregistret för att leveranserna ska komma rätt. Relaterade sidor Produktnära tjänster 0Enkel, effektiv, säker och trygg - så kan Handelsbankens hantering av klienter sammanfattas. Logistiken är uppbyggd kring en självbetjäningsportal.1weekly0.501
HSB Turning Torso Meetings
HSB Turning Torso är en av Europas mest berömda byggnader och Malmös landmärke. På plan 53 och 54 har vi varit med om att skapa en modern konferensanläggning med den senaste tekniken, snyggt integrerad i en designad miljö.Område: Samverkan
Samverkan1179HSB Turning Torso är en av Europas mest berömda byggnader och Malmös landmärke. På plan 53 och 54 har vi varit med om att skapa en modern konferensanläggning med den senaste tekniken, snyggt integrerad i en designad miljö.HSB Turning Torso Meetings - Nordens högsta mötesanläggning * Nedan följer kundcase från Impact Europe, numera Atea Audiovisuell Kommunikation. HSB Turning Torso är en av Europas mest berömda byggnader och Malmös landmärke. Skapad av den kände arkitekten Santiago Calatrava, sträcker den sig 190 m över havet. Utformningen är spektakulär och består av nio kuber som vrider sig runt sin egen axel ut mot omvärlden. Här erbjuds miljöer för möten, events och övernattning. Impact Europe är stolta över att vara en del av detta fantastiska bygge. På plan 53 och 54 har vi varit med om att skapa en modern konferensanläggning med den senaste tekniken, snyggt integrerad i en designad miljö. Varm spansk interiör möter svensk möbeldesign och modern presentationsteknik när den är som bäst. White arkitekter i Göteborg har specialritat fåtöljer, bord och soffor för att passa den unika interiören och formen på våningarna. Strategiskt placerade projektorer ger alla konferensdeltagarna möjlighet att se alla presentationer. Tekniken De båda mötesvåningarnas teknik styrs centralt av ett digitalt styrsystem. Tryckkänsliga pekskärmar finns dels i mötesrummen men också i Business center. Detta möjliggör att mötesvärd kan starta och styra all teknik från Business center. Pekskärmarna, de första i sitt slag i Sverige, har också inbyggd skrivplatta och dator, vilket gör att man kan lagra information och ha access till internet. Alla ljudkällor kan distribueras till olika ljudzoner dels till mötesrummen men också till de andra utrymmena. Högtalarna är alla integrerade i väggar eller tak. Även i hissarna sitter det teknik. Här har Impact Europe satt in ett Digitalt displaysystem som består av en skärm inne i hissarna och en Scala Infochannel player på hissens tak. Playern har trådlös access till nätverket. Skärmarna uppdateras av personalen i receptionen, men även information i form av nyheter och väderprognoser hämtas från TT och SMHI. Kraven på att installationen inte skulle inverka på interiören var högre än normalt. Allt kablage ligger dolt, inga utanpåliggande kabelkanaler har använts. Högtalarna är alla integrerade i väggar eller tak. Filmdukarna infällda i de vackra trätaken och projektorerna är utvalda för sin design. * Atea Sverige AB äger Impact Europe i Sverige sedan april 2010, och går idag under namnet Atea Audiovisuell Kommunikation. Läs mer om våra samverkanslösningar0HSB Turning Torso Meetings - Nordens högsta mötesanläggning1weekly0.501
Höganäs AB
Höganäs AB rullar just nu ut Windows 7 och Office 2007 i en global miljö som beskrivs som "bara 1 500 användare, men komplicerad som om det vore 100 000." De vill gärna dra nytta av allt som ingår i både Windows 7 och serverlösningen - Microsoft Windows Server 2008 R2.Område: Klient
Klient1217Höganäs AB rullar just nu ut Windows 7 och Office 2007 i en global miljö som beskrivs som "bara 1 500 användare, men komplicerad som om det vore 100 000." De vill gärna dra nytta av allt som ingår i både Windows 7 och serverlösningen - Microsoft Windows Server 2008 R2. Höganäs - Anrikt företag med moderna verktyg Höganäs AB rullar just nu ut Windows 7 och Office 2007 i en global miljö som beskrivs som "bara 1 500 användare, men komplicerad som om det vore 100 000." De vill gärna dra nytta av allt som ingår i både Windows 7 och serverlösningen - Microsoft Windows Server 2008 R2. Artikeln är hämtad ur vår kundtidning Tomorrow Special om Windows 7 Text Nils Åhrström Foto Peter Kroon Företaget har sina rötter i 1700-talet, då man började bryta stenkol i Höganäs. För gemene man är orten förmodligen mest känd för sin stengodskeramik. Men i dag tillverkar Höganäs AB metallpulver som används till allt från kugghjulstillverkning till järnberikning av frukostflingor. Företaget har fabriker och försäljningskontor över hela världen. Därför var behovet att förenkla klienthanteringen och förnya plattformarna stort då de i januari 2009 drog igång sitt projekt. - Samarbetet med Microsoft har varit bra, konstaterar Peter Blomgren, global it-chef. De hade även representanter på besök här i Höganäs i början av januari. När systemplattformen kom på tal rekommenderade de faktiskt oss att inte satsa på Vista i det läget, utan att vänta. Globala behov Systemplattformen var en sak, men behoven var mer omfattande än så. It-avdelningen ansvarar för cirka 1 500 klienter på 21 platser spridda runt världen. Hanteringen av dessa har hittills varit helt manuell. En centraliserad klienthantering med standardklienter var nödvändig, särskilt som man i samband med Windows 7 även skulle uppgradera till Office 2007. Bolagskoden anger att användarna inte själva får installera något på sina maskiner, men av praktiska skäl har alla hittills haft admin-rättigheter - något som måste bort på sikt. - Atea var med från starten och visade oss Jumpstart som vi fastnade för, berättar Peter. Många av de krav som bolagskoden ställer på it-verksamheten kommer att lösas med hjälp av detta verktyg. Vi får kontroll på ett helt annat sätt och kan enkelt ge användarna tillfälliga rättigheter så att de vid behov kan göra vissa förändringar själva. Mervärde med W7 Peter Blomgren har mycket gott att säga om Windows 7, som han hunnit testa på olika maskiner i verksamheten. - Windows 7 har många mervärden - till exempel snabbare uppstart, längre batteritid, det enkla arbetssättet och allt annat som ingår. Det har varit lätt att sälja in projektet i verksamheten, entusiasmen är en helt annan än vid tidigare systembyten. Under mina år i it-branschen har jag aldrig varit med om ett sådant tryck. Men egentligen kommer omställningen från Office 2003 till 2007 vara större för användarna. För att kunna sköta den planerade utrullningen och centralisera hanteringen av Windows 7 och applikationer krävdes nya kommunikationskanaler. - Höganäs är ett företag med stor geografisk spridning, säger Tomas Somrell, som varit affärsansvarig för projektet på Atea. I dag har man ett WAN-nät med 2 Mbit lina mellan de 21 platserna, men detta räcker inte till vid den planerade utrullningen av Windows 7. Nu sätts särskilda distributionspunkter upp runt om i världen. De första punkterna testas och utvärderas just nu. I Höganäs serverlösning, W2K8 R2, och enterpriseavtal ingår många verktyg som till exempel App-V och BitLocker. Vid utrullningen av Office 2007 planerar man att utnyttja verktyget App-V för att undvika problem i övergången. Chans till självtest - Vi kommer att rulla ut Office 2007 på samtliga klienter, säger Peter, men har även paketerat Office 2003 som en App-Vapplikation. Användarna kommer själva att få testa sina dokument och applikationer. Om de till exempel får problem med filer, så kan de köra både 2003 och 2007 parallellt under någon månad medan de konverterar filerna till det nya formatet - en stor fördel. Ett verktyg som Jumpstart har varit efterlängtat. It-avdelningen har hittills fått ägna sig mycket åt manuell handpåläggning, pc för pc. - Vår miljö är komplicerad, som om vi haft 100 000 användare, inte 1 500, kommenterar Peter. Enkelheten är en drivkraft och hela tanken bakom projektet. Idag kan vi ägna flera dagar åt att felsöka en maskin. Jumpstart kommer att underlätta otroligt mycket, både för it-avdelningen och oss själva. Målet är max en halvtimmes jobb, annars "blåser" vi maskinen och installerar om. För att kunna göra detta måste vi på ett enkelt sätt få ut Windows 7 och enkelt föra in applikationerna i maskinen igen och installera. Just nu pågår ett febrilt arbete med att paketera och virtualisera så många som möjligt av applikationerna - särskilt de affärskritiska - för att förenkla vid installationerna. - Vid en första körning med inventeringsverktyget i Jumpstart identifierades 10 050 applikationer, versioner och  specialutföranden, berättar Tomas Somrell. En grovsållning tog bort 4 000, i en andra omgång tog vi bort 3 000 till och nu gör vi en sista inventering. Vi vill att en maskin ska ha minst 80 procent av sina applikationer installerade redan från start, och det gäller att identifiera vad som eventuellt måste göras manuellt. Problemfritt projekt Höganäs utvärderar alla de applikationer som kommer med serverlösningen och den nya systemplattformen. Förutom Direct Access kommer det i fortsättningen att bli BitLocker kryptering av diskar och externa enheter såsom USB-minnen. - Så länge funktionerna finns där, passar oss och uppfyller de säkerhetskrav vi har så använder vi dem, säger Peter. Innan årets slut ska hela organisationen använda sig av Windows 7 och Office 2007. Än så länge har inga problem uppstått i projektet som inte har kunnat förutses. Höganäs är uppe i 25 testpiloter och utrullningsfasen ser ut att fungera smidigt och bra. Fyra pc-modeller har certifierats, man har hittat de inställningar man vill ha för utrullningen och just nu skräddarsys det sista. När det gäller utbildning har Höganäs valt att använda sig av webbaserade självstudier. Peter tycker att samarbetet med Atea fungerat mycket väl. - Vi fick en bra projektbeskrivning, inte mycket har varit föremål för diskussioner. Responstiden från att vi anmält ett problem till att vi har fått en lösning har varit blixtsnabb, servicegraden är mycket hög och kunskapsnivån hos samtliga inblandade likaså. Det känns att de har gjort det här förut, avslutar Peter. Peter Blomgren, global it-chef på Höganäs AB och Tomas Somrell, affärsansvarig för projektet på Atea menar att samarbetet med microsoft fungerat bra. Höganäsprojektet Jumpstart är ateas koncept som är baserat på bland annat Microsoft SCCM och Microsoft Deployment Toolkit - automatiserad klienthantering för 1 500 klienter globalt Utrullning av Windows 7 standardklient har gjorts till fyra olika pcmodeller och 1 500 användare Höganäs aB införde funktioner som BitLocker och direct access, vilket är en del av Windows 7 tillsammans med Windows server 2008 R2 inventering, rationalisering och virtualisering av applikationer gjordes med Microsoft app-V för automatisk installation via Microsoft SCCM Mer om Windows 7 Mer om e-utbildning 0Höganäs - Anrikt företag med moderna verktyg1weekly0.501
If
Atea har helhetsansvaret för att försäkringsbolaget Ifs 8 000 datorer i de nordiska länderna hålls uppdaterade. Den tidigare vildvuxna maskinparken är numera standardiserad och förnyad.Område: It-produkter och licenser
It-produkter och licenser1180Atea har helhetsansvaret för att försäkringsbolaget Ifs 8 000 datorer i de nordiska länderna hålls uppdaterade. Den tidigare vildvuxna maskinparken är numera standardiserad och förnyad. If standardiserar med hjälp av Atea: Det är enkelt när någon har ansvaret för hela kedjan! Artikeln är hämtad ur Ateas kundtidning Tomorrow nr 4/2009 Text Nils Åhrström Foto Bengt Alm Atea har helhetsansvaret för att försäkringsbolaget Ifs 8 000 datorer i de nordiska länderna hålls uppdaterade. Den tidigare vildvuxna maskinparken är numera standardiserad och förnyad. Projektet innebär ett totalansvar för hårdvaran. Här tas hela kedjan om hand - från beställning till installation av klientmjukvara, leverans, återtag och återvinning. If har numera dessutom ett program för hur datorparken ska hållas uppdaterad i fortsättningen. Allt kräver väldigt lite engagemang och inblandning av If, som beskriver det hela som ett självspelande piano! 8 000 datorer, plattformar, klienter I Solna, strax norr om Stockholm, ligger försäkringsbolagets huvudkontor. Byggnaden ser ut att leva lite farligt för att husera ett försäkringsbolag - tvärs över motorleden med ett ben på var sida och trafiken under. If arbetar med 3,6 miljoner kunder i Sverige, Norge, Finland, Danmark, Baltikum och Ryssland. Som stöd finns cirka 8 000 datorer, bärbara och stationära. - Av historiska skä l har hårdvara, klienter och plattformar varierat mycket mellan olika länder och kontor, säger John Hall, contract manager på If. Samma sak gäller nog många företag som precis som vi har expanderat och vuxit genom samgåenden och uppköp. När samarbetet med Atea startade i början av 2007 var behovet av att förnya och standardisera datorerna stort. Till att börja med har man sjösatt två stora projekt; Refresh som inriktat sig på hårdvaran och "TIC" som främst gällt uppdatering av klienterna. - Bara under förra året bytte vi ut ungefär 4 500 datorer. Många hade då redan passerat bäst-före-datum. Men även under klientuppdateringen framkom naturligtvis att det också fanns behov av att byta ut vissa datorer, fortsätter John. Leveranserna går via Ateas logistikcenter i Växjö, där enheterna befrias från sitt emballage och klienterna förinstalleras. Sedan stuvas de i särskilda säkerhetsskåp för leverans till kontoren ute i de olika länderna. De gamla, utbytta datorerna packas därefter i samma skåp för leverans tillbaka till Växjö. Där väntar återvinning eller vidareförsäljning, vilket ger miljövinster. If tycker att det fungerat mycket smidigt, utan större inblandning från deras sida. Bekymmerslös automatik - Allt bara flyter på, säger John, det är enkelt när någon har ansvaret för hela kedjan. Det är bara om datorer tappas bort eller kraschar som det krävs en liten insats från oss. Men då kan vi snabbt beställa från de öronmärkta produkter som Atea lagerhåller åt oss. John har varit på logistikcentret i Växjö och inspekterat hanteringen på plats. Han är mycket imponerad. - Det känns verkligen som en fabrik, allt var väldigt strukturerat - deras datasystem, beställningar och logistik, posthantering, leveranser och själva återvinningsprocessen. Stora volymer, StandardiSerad hårdvara När det gäller inköpen behöver If inte längre grotta ned sig i tekniska detaljer, läsa kataloger eller förhandla priser. Atea presenterar förslag som kontrollerats för att fungera med de aktuella klienterna. De stora volymerna påverkar givetvis prisbilden avsevärt. - Det är naturligtvis en stor utmaning att progtotalansvar nostisera behovet av hårdvara, fortsätter John, lagerhållningen är kritisk men allt fungerar. If har valt Lenovo för både bärbara och stationära datorer. Datorerna är anpassade efter Ifs behov och krav vad gäller RAM-minnen och miljövänliga kraftkällor. I fortsättningen ska man koncentrera projektet kring två stora punktinsatser per år, allt för att ge maximerade logistikvinster och ökad miljömässighet. - Vi räknar med att en bärbar dator har en genomsnittlig livslängd på 42 månader och att en stationär dator fungerar under fyra år, säger John Hall. Nästa år byter vi ut 1 300 datorer, året där på 2 500, året efter 4 500. Redan färdigt i norden I de nordiska länderna är det stora förnyelseprojektet redan klart. Sist ut var Norge. Alla har landsspecifika program och totalt har nästan 7 000 klienter bytts ut. - Näst på tur står Baltikum som inte har lika stora volymer, men naturligtvis vill utnyttja samma framförhandlade mängdrabatter som de andra. Videomöten och fiber på pendelavstånd Trots att John är "end user-ansvarig" för hela Norden tillbringar han bara halva veckan på huvudkontoret. Resten av tiden arbetar han hemifrån villan utanför Piteå, uppkopplad som han är via 100 mb fiber. - Vi har resestopp för korta möten numera. I stället bygger vi hela tiden fler konferensrum med Tandbergsystem för videokonferenser, som ju är mycket mer effektiva när man som vi har verksamhet över hela Norden. Bara under augusti, som är lite lågsäsong, hade vi 1 113 videomöten inom If, avslutar John Hall. Totalansvar för hårdvaran och en väl fungerande kedja för omhändertagande gjorde att if valde Atea som leverantör. John Hall, contract manager på if, beskriver det hela som ett självspelande piano. Fakta om If If bildades 1999 genom ett samgående mellan Skandias och Storebrands skade-försäkringsverksamheter. Idag är man ett helägt dotterbolag till det börsnoterade finska bolaget Sampo Abp. If erbjuder skadeförsäkringar i Sverige, Norge, Finland, Danmark, Baltikum och Ryssland. Dessutom kan nordiska kunder med internationell verksamhet få service via filialkontor och nätverk. If har cirka 3,6 miljoner kunder och 6 900 anställda. Bruttopremieinkomsten år 2008 var 39 miljarder svenska kronor. 0If standardiserar: Det är enkelt när någon har ansvaret för hela kedjan!1never0.501
ISS Facility Services
ISS Facility Services lever som de lär i sin it-verksamhet. Mottot är "en värld av tjänster" och som en del i att förverkliga visionen hjälper Atea till med klienthanteringen. Den nya lösningen för central drift höjer servicenivån och förenklar vardagen för it-personalen.Område: Klient
Klient1181ISS Facility Services lever som de lär i sin it-verksamhet. Mottot är "en värld av tjänster" och som en del i att förverkliga visionen hjälper Atea till med klienthanteringen. Den nya lösningen för central drift höjer servicenivån och förenklar vardagen för it-personalen. Kvalificerad lösning för enklare it-vardag Artikeln är hämtad ut vår kundtidning Tomorrow nr 2/2009 Text Nils Åhrström foto Linus Hallgren ISS Facility Services lever som de lär i sin it-verksamhet. Mottot är "en värld av tjänster" och som en del i att förverkliga visionen hjälper Atea till med klienthanteringen. Den nya lösningen för central drift höjer servicenivån och förenklar vardagen för it-personalen. I en skinande ny skolbespisningsanläggning som ISS driver, träffar vi Conney Karlsson och John Sjöholm från företagets it-avdelning. ISS har länge samarbetat med Atea, som just nu hjälper företaget att få ordning på klienthanteringen. Lösningen ger en dynamisk process där operativsystem, drivrutiner och applikationer hålls isär - vilket även förenklar hanteringen av ny hårdvara. ISS verksamhet bygger på outsourcing. Det innebär att de hanterar tjänster och funktioner på ett mer effektivt och rationellt sätt än vad kunderna själva kan göra. Nyckelorden är stordrift och specialisering. Det rör sig om allt från fastighetsförvaltning, kontors- och restaurangtjänster till drift och skötsel av pendeltågsstationer. It-avdelningen arbetar efter samma filosofi som den övriga verksamheten. Med hjälp av externa leverantörer servar totalt tio personer 1 500 användare på 300 kontor. Tre av de ansvariga för ISS  it-projekt samlas i köket: john Sjöholm och Conney karlsson, ISS, samt fredrik Axelsson, Atea. Fokuserar på utbildning För den som upplevde skolbespisningarna på 60- och 70-talen blir ett besök på Rudbecksskolan i Sollentuna en glad överraskning. Den anläggning som ISS driver är fräsch och modern. Borta är de sura mattanterna och här syns inte skymten av sillbullar i korintsås eller levergryta "surprise". Vid tre identiska bufféer serveras varje dag två-tre olika rätter, fisk och kött tillsammans med olika tillbehör, sallader och grönsaker. Skolans kärnverksamhet är att förmedla kunskap, inte att laga och servera mat. Liknande tankegångar har gällt när ISS it-avdelning bestämde inriktning. - Vi lever som vi lär, även inom it, det ligger i företagets själ, säger Conney Karlsson, it-arkitekt på ISS. It-verksamheten har varit outsourcad sedan mitten av 90-talet. I stället har vi byggt upp en liten strategisk avdelning med fokus på beställarkompetens. Långt samarbete ISS och Atea har en gemensam historia som går långt tillbaka. Den här gången gäller det alltså att införa en centralise-rad och effektiv hantering av klientplattformar. Eftersom ISS ingår i en internationell koncern med verksamheter över hela världen, ställs särskilda krav vid genomförandet av den här typen av klienthanteringsprojekt.  - ISS verksamhet är diversifierad och geografiskt utspridd, berättar John Sjöholm, Service Manager på ISS. Vi har verksamhet på 300 orter med lika många unika kommunikationsnoder. De kan ha allt från en till 190 användare. Förutom att ISS finns representerade från Ystad i söder till Kiruna i norr, varierar användarnas it-vana betydligt. De kan vara allt från arkitekter med hög it-kompetens som arbetar i avancerade CAD/CAM-applikationer, till folk som knappt vet hur man startar datorn. Från statiskt till dynamiskt It-avdelningen kallade in Atea så snart de fick klart för sig hur stort arbetet skulle bli. Fredrik Axelsson blev tekniskt ansvarig för att införa lösningen och samordna de resurser som kunde behövas under projektet. - Lösningen vi inför kompletterar ISS befintliga applikationshantering med verktyg för operativsystemshantering, säger Fredrik. ISS använder sig av Microsoft System Center Configuration Manager, som Atea sedan utvecklar och bygger på. Den kompletteras med komponenter som möjliggör en automatiserad klienthantering. Hanteringen går från att ha varit en statisk OS-image till en dynamisk installation. - Det färdiga resultatet är en instal-lerad klientmaskin med individuellt utvalda drivrutiner, fortsätter Fredrik. Klientmaskinen kombineras med ett standardpaket av applikationer - basapplikationer - som alla användare får tillgång till. 90 procent ska gå att hantera via en portal på hemsidan, och här skapar Atea paketlösningar som ger fasta ledtider. Just nu certifieras samtliga datorer för att passa in i hanteringen med sammanlagt 44 maskinmodeller. Uppdaterad säkerhet Projektet drogs igång med en workshop i februari. Redan i mitten av april genom-fördes acceptanstester och i maj görs den planerade utrullningen. Lösningen är designad för att centralt kunna hantera över 300 kontor av varierande storlek och är serverlös. Ute på kontoren ska det inte stå några servar. De datorer som ISS köper av Atea levereras färdiginstallerade från Atea.  - Vinsten med lösningen kommer i första hand att bli en uppdaterad säkerhet på klientplattformen, berättar Fredrik. ISS har i dag en plattform som bygger på Windows XP med servicepack 1, och vi uppgraderar den till servicepack 3. Dessutom ska ISS i framtiden snabbt kunna övergå till nyare operativsystem, vilket blir möjligt med denna lösning. En minst lika viktig vinst är möjlighe-ten att kunna centralisera verksamheten ännu mer. De serverlösa kontoren kan underhållas på samma sätt som huvudkontoret. En klientdator kan därför ominstalleras, hanteras och underhållas var den än fysiskt befinner sig i verksam-heten. Till det läggs Ateas produkt för automatiserad klienthantering. Höjd servicenivå - Med vårt sätt att arbeta insåg vi snabbt att detta var ett alltför stort projekt att sköta internt, säger Conney Karlsson.  Genom tidsvinster, både under projek-tets genomförandeprocess och i den färdiga lösningen, kan vi i stället foku-sera på att höja servicenivån. På sikt väntar man sig även att kunna räkna hem kostnadsbesparingar på grund av bättre ordning och reda, mer effektivt handhavande och minskad risk för överlicensiering.- Vi vinnlägger oss om att ha högt i tak och Atea har alltid kunnat hjälpa oss med bra lösningar. Framför allt är de lyhörda, hur besvärliga krav vi än kan ställa. Vi tittar även på vissa tillval just nu, framför allt olika sätt att skapa en mer miljöriktig hantering av vår hård-vara, avslutar Conney. ROI: ISS sparar 42% ISS stod inför en utrullning av operativsystem och tillhörande applikationer i hela Sverige (ca 1000 klienter). En beräkning visade att det skulle kosta 675 000 kronor att göra detta halvmanuellt med gamla deployment-lösningen. En investering i Jumpstart som tog hand om helheten gjorde att ISS sparade 281 000 kronor. Dessutom fick ISS en ny deploymentlösning på plats som är byggd för framtiden. 0Kvalificerad lösning för enklare it-vardag hos ISS Facility Services1never0.501
Jämtlands Räddningstjänstförbund
När det värsta inträffar är det många som behöver samarbeta. Vi tar för givet att räddningstjänst, polis och ambulanspersonal snabbt ska kunna ta sig till olycksplatsen och göra en insats. I Jämtland har videokonferensutrustning blivit en viktig del i arbetet.Område: Samverkan
Samverkan1192När det värsta inträffar är det många som behöver samarbeta. Vi tar för givet att räddningstjänst, polis och ambulanspersonal snabbt ska kunna ta sig till olycksplatsen och göra en insats. I Jämtland har videokonferensutrustning blivit en viktig del i arbetet. Smarta lösningar när larmet går När det värsta inträffar är det många som behöver samarbeta. Vi tar för givet att räddningstjänst, polis och ambulanspersonal snabbt ska kunna ta sig till olycksplatsen och göra en insats. Men bakom kulisserna är det oerhört viktigt att rätt information kommer fram till rätt person, så att arbetet kan planeras effektivt. I Jämtland har videokonferensutrustning blivit en viktig del i arbetet. Artikeln är hämtad ur vår kundtidning Tomorrow nr 4/2010 Text Maria Malm Foto Mats Almlöf Ibland ska man inte ta ett uppdrag så bokstavligt. Som när redaktören mailar om en intervju i Östersund: "över dagen, boka så snart du kan". Efter ett telefonsamtal med Christer Nordén, specialistsäljare på Atea audiovisuell kommunikation, har resan från Stockholm till Östersund i stället blivit en kort tur till Solna och ett konferensrum hos Atea. Christer Nordén sitter framför sin pc på kontoret i Linköping, medan Niclas von Essen, brandingenjör på Jämtlands Räddningstjänstförbund, har tagit plats i Räddningstjänstens ledningsrum i Östersund. Bildligt talat - En bild säger mer än tusen ord, säger Niclas von Essen, när han ska förklara nyttan med den nyinstallerade Control room management software, CMS, hos Räddningstjänsten. Det handlar alltså inte i första hand om möten som det här - där tre personer sitter och pratar med varandra - utan om hur olika hjälpinstanser som till exempel polis, räddningstjänst och läkare kan dela information och få stöd att fatta rätt beslut. Vid en allvarlig olycka är det oerhört viktigt att agera snabbt, påpekar Niclas: - Tiden det tar att få en gemensam lägesbild är en bråkdel av vad den var tidigare, och vi kan snabbt enas om åtgärder. I Östersund har Räddningstjänsten och ambulansgaraget fl yttat ihop i samma hus som Polisen och SOS Alarm i ett projekt som kallas Certus. I mitten ligger ledningscentralen, där Niclas von Essen sitter, och där jag via skärmen kan skymta några av polisens inre befäl som har ett möte bakom en glasvägg. De gemensamma lokalerna togs i bruk i början av året, och bara ett par veckor senare var videokonferensutrustningen på plats. När något inträffar kan alla gå till det gemensamma rummet och även koppla upp sig mot sjukhuset, som ligger ett par kilometer bort. De kan på sina datorskärmar följa både diskussionen i rummet och se samma bilder som polis och räddningstjänst. Videomöten för effektivt arbete Om det till exempel inträffar en översvämning eller en brand, kan kartor över området eller kvarteret delas ut och visas digitalt för både polis, räddningstjänst och ambulanspersonal. Niclas von Essen demonstrerar genom att vrida kameran i sitt rum mot något som liknar en whiteboard, men när han kopplar upp sin dator syns i stället alla tillgängliga resurser på de åtta brandstationerna i närheten. Han skiftar bild och tar upp en karta över centrala Östersund. - Om det till exempel inträffar en brand här, säger han och ritar en punkt med något som ser ut som en vanlig whiteboardpenna, så kan vi tala om för polisen att de bör spärra av här och här - samt att vi upprättar en samlingspunkt för utryckningsfordon här (han gör kryss på kartan med en penna i annan färg). Bilden, med kryss och allt, kan delas med andra via deras datorskärmar, som också kan rita och tillföra information. Tavlan kallas SMART Board och är tryckkänslig. Den kan både hämta bilder från datorn och föra vidare det man skriver och ritar direkt på skrivytan. Kommunikation som krymper avstånd - Problemet här uppe i norra Sverige är avstånd, men nu har vi nya möjligheter att kommunicera. Vi får bättre och bättre verktyg, som kartor och fastighetsinformation från kommunen. Med hjälp av fastighetsbeteckningar kan vi till och med se vilka som bor i ett hus, så att vi vet hur många människor vi ska leta efter vid en brand, förklarar Niclas von Essen entusiastiskt. En kompletterande investering som han hoppas få klartecken för snart är också en mobil kameraenhet som ska kunna tas med i utryckningsfordonen. Den är inte större än en vanlig videokamera och överför ljud och bild med hjälp av Voice over IP. Den testades vid en stor övning i maj, då man simulerade en flygkrasch på Frösön. Eftersom kameran är så lätt att ta med sig kan man enkelt fi lma även otillgängliga  platser - och dessutom komma nära. En patient som fått svåra skador kan bedömas av ansvarig läkare som kopplat upp sig från sjukhuset, och ambulanspersonalen kan få instruktioner om vad som behöver göras. - Räddningstjänsten i Sundsvall, Hässleholm och Luleå har redan köpt den och den ska ingå i deras räddningsfordon, berättar Christer Nordén, som sålde in det första systemet till Räddningstjänsten i Linköping 2006, där han tidigare själv varit anställd som deltidsbrandman. "Bara fantasin sätter gränser" - Vi har två linor ut på internet och kan också dela med oss av viktig information till andra, exempelvis elbolag, pressen eller närliggande räddningstjänster. Planen är att koppla samman alla kommunernas krisledningsnämnder i Jämtlands Län; Östersund, Krokom, Strömsund, Berg och Bräcke och även Ragunda och Åre. När alla har Smartboard och CMS får vi en helt ny typ av samarbete. Förutom foton kan vi också streama livebilder på en lösenordsskyddad webbplats. Systemet ger oändliga möjligheter - Det är nästan bara fantasin som sätter gränser, konstaterar Niclas von Essen. Läs mer om videolösningar » 0Smarta lösningar när larmet går på Jämtlands Räddningstjänstförbund1weekly0.501
Karlskrona kommun
Karlskrona kommuns nya skolportal är klar för start lagom till höstterminens början. Därmed kommer både lärare, elever och vårdnadshavare att kunna logga in och mötas på nätet. Detta ska leda till bättre utbildning, kommunikation och samarbete.Område: Elevdator
Elevdator2885Karlskrona kommuns nya skolportal är klar för start lagom till höstterminens början. Därmed kommer både lärare, elever och vårdnadshavare att kunna logga in och mötas på nätet. Detta ska leda till bättre utbildning, kommunikation och samarbete.Karlskrona kommun skapar ny och modern skolportal Karlskrona kommuns nya skolportal är klar för start lagom till höstterminens början. Därmed kommer både lärare, elever och vårdnadshavare att kunna logga in och mötas på nätet. Detta ska leda till bättre utbildning, kommunikation och samarbete. Denna artikeln är hämtad ur vår kundtidning Tomorrow nr 3/2011 Text Leila Rudelius Foto Hans-Peter Bloom Karlskrona kommun gick i bräschen när de för sex år sedan skapade landets första skolportal i SharePoint. Men buggar och den snabba utvecklingen på it-området gjorde snabbt webbmötesplatsen svårjobbad, inaktuell och omodern. Nu har kommunen lärt sig av erfarenheterna och anpassat sin nya skolportal efter dagens behov med ett säkrare system och fler funktioner. Saltöskolan är en skärgårdsskola mitt i Karlskrona. Den har ett idylliskt läge uppe på en höjd, omgiven av natur och med en enastående utsikt över havet och öarna. Skolan invigdes 1948 och har sedan dess byggts om och till några gånger. Här går drygt 120 elever, från sexåringar i förskoleklass till årskurs fem. Arbetsglädje och utmaningar är skolans ledord. - En utmaning som jag är säker på kommer att höja arbetsglädjen ännu mer är den nya skolportalen! Vi börjar använda den redan vid höstens terminsstart, säger Yvonne Gunnarsson, fritidspedagog och it-ansvarig på Saltö skola. En portal - många funktioner Alla kommunens skolenheter, från förskola till gymnasieskolor och vuxenutbildningen, kommer att ha tillgång till skolportalen. Schema, frånvaro, veckoinformation och kontakter ska kommuniceras via portalen. Det kommer även att finnas funktioner för att lägga upp utbildningar, omdömen och IUP samt möjlighet att lämna in arbeten elektroniskt och samtidigt få dem plagieringskontrollerade mot nätet för att kunna säkerställa att det är elevens eget arbete. Skolportalen kan även användas för att skapa virtuella klassrum, wikis, bloggar och dela arbeten. - Jag har hört många föräldrar säga att de genom skolportalen nu kan ta del av pedagogernas planering och sitt barns arbeten på ett helt annat sätt, vilket är speciellt bra om man har ett barn som inte visar eller berättar så mycket, menar Yvonne Gunnarsson. Vissa lärare inom kommunen ifrågasätter skolportalen för att de tror den kommer att innebära mer jobb. - Men jag, och alla lärare på Saltöskolan, tror att det blir precis tvärtom! Vi ser fram emot att få allt samlat under ett paraply och att slippa flera inloggningar till olika funktioner. Dessutom undviker vi en massa pappersanvändning. Föräldrarna kan också enkelt kommunicera med pedagogerna och kontinuerligt uppdatera sig på vad som händer i skolan, menar Yvonne. Först på plan Karlskrona kommun skapade rubriker 2005 när de var först i landet med att göra en skolportal, byggd på plattformen SharePoint 2003. Intresset bland användarna - elever, lärare och vårdnadshavare - växte successivt med åren. Den äldre versionen har i genomsnitt över 25 000 inloggningar per månad. Men många lärare, elever och föräldrar på grundskolan hade vid det här laget tröttnat på att använda skolportalen som med åren blivit allt mer svårjobbad och trög. Skälet till buggarna var att den omgivande it-miljön moderniserades, medan skolportalen var densamma med gammal teknik. - Kommunens nya Officepaket 2007 och 2010 snackar inte så bra med SharePoint 2003, vilket gjorde att många av de gamla funktionerna i skolportalen slutade att fungera, förklarar Björn Petterson, it-utvecklare och infomaster på gymnasieskolan i Karlskrona. SharePoint valdes som plattform För knappt två år sedan beslutade förvaltningsledningarna att göra en nysatsning och började därför att undersöka de olika lärportaler som finns på marknaden. - Vi landade på SharePoint 2010. Kommunen har tänkt långsiktigt och plattformen har en väl utvecklad grundfunktionalitet som kan utvecklas och leva vidare under en lång tid, menar Björn. - Dessutom är kommunens eget intranät byggt i SharePoint 2010. När Karlskrona skulle börja med upphandlingen upptäckte de att kommunen hade ett ramavtal med Atea Sverige AB. Det visade sig att Microsofts leverantör för lärportaler i SharePoint var samma underleverantör av skolportaler till Atea, nämligen ViaEcole. - Därmed behövde vi inte göra en offentlig, tidskrävande upphandling utan kunde rida på det ramavtal som fanns. Det kändes ekonomiskt riktigt och som ett bra sätt att snabbt komma vidare, säger Björn. Skolportal efter behov Karlskrona har nu med Ateas hjälp utvecklat en skolportal som kan anpassas efter de olika skolornas behov. Skolportalen styrs efter målgrupperna och skolorna bestämmer själva i vilken utsträckning de vill använda sig av den. - I de lägre åldersklasserna handlar det mest om ett informationsfl öde mellan vårdnadshavare och för- och grundskola i stället för interaktionen mellan lärare och elev, som man använder sig av högre upp i årskullarna, säger Björn. I den gamla skolportalen hade inte vårdnadshavarna någon egen inloggning utan fi ck använda sina barns. - Men nu får alla användare ett eget lösenord. Vi jobbar hårt på att få med vårdnadshavarna från dag ett, säger Björn. Tätt samarbete på distans Atea och ViaEcole hade ett uppstartsmöte i Karlskrona med kommunens projektgrupp i slutet av mars. Sedan har kommunikationen främst förts mellan Björn Petterson som är kommunens interna projektledare och Malin Westlund som varit ansvarig projektledare från Atea. - Vi har i drygt två månaders tid byggt portalen tillsammans på distans genom mail, telefonmöten och träffar via videokonferenser, berättar Malin Westlund. Björn Petterson och kommunens projektgrupp på fyra personer från respektive grundskola och gymnasieskola har stått för förankringen i organisationen. De har även bestämt hur skolportalen ska se ut både innehållsmässigt och grafiskt. - Att tekniskt skapa en ny plattform är tufft, men den stora biten är det pedagogiska förankringsarbetet, menar Björn. En stor utmaning längs vägen har varit att få lärarna att vilja jobba på ett nytt sätt och slopa alla papper och stenciler. - Rektorernas positiva agerande från start har varit avgörande för att projektet skulle bli så här lyckat! Under uppbyggnadsfasen har parterna fått tänka om några gånger, men det har alltid ordnat sig till det bästa. - Vi hade en bra dialog med Atea redan från början när vi skrev avtal och därefter fungerade samarbetet väldigt bra hela vägen. Det har varit skönt med en tekniskt kunnig specialist som Malin att bolla med och få råd av längs vägen. Vi har kunnat säga vad vi tycker och jag har mött förståelse för våra funderingar, menar Björn. Fantastiskt mottagarorganisation - När man kommer in som leverantör i ett projekt vill man att det ska finnas en bra mottagarorganisation och jag tycker att Karlskrona kommun varit fantastiska. De var väl förberedda och visste vad de ville ha när vi kom in i bilden och skulle börja köra skarpt, kommenterar Malin Westlund. Allt material som är möjligt att lagras digitalt, kommer att sparas som en fil för att sedan läggas in på skolportalen där eleverna kan ta del av undervisningen även utanför klassrummet. - Det ger jättestora möjligheter! Ingen elev behöver missa något för sjukdom eller utomlandsvistelse, säger Björn entusiastiskt. Kommuner vill hänga med i itsvängarna Fler och fler kommuner känner sig tvungna att satsa på skolportaler för att hänga med i samhällsutvecklingen och Björn Petterson har redan fått några samtal från it-ansvariga i övriga landet som vill få olika råd. - De vill exempelvis veta hur vi har gått till väga, vad det har kostat, vilka misstag vi har gjort för att själva inte behöva göra dem, kommenterar Björn. Hur Karlskrona kommuns investering i en ny skolportal kommer att betala sig långsiktigt finns det inga uträkningar på. - Vi har inte räknat i kronor och ören eller om satsningen kommer generera bättre studieresultat. Men forskning visar att en ökad interaktivitet och kommunikation mellan lärare, elever och vårdnadshavare ger stora demokratiska och jämställdhetsvinster som är minst lika viktiga, avslutar Björn Petterson.Skolportalteamets råd till kommuner som ska starta en skolportal A och O är att få med sig förvaltningsledning och rektorer från början. Ta reda på vad det är organisationen vill ha. Ha förankring i organisationen. Är skolcheferna och lärarna med på att införa en skolportal? Vill de använda detta? Om inte - se till att alla är med och skapa en organisation som är mottaglig för ett nytt sätt att arbeta. It-avdelningen måste vara med på banan från start. Det gäller att sätta upp hårdvara när leverantören kommer med mjukvaran, supporta leverantören med rättigheter för åtkomst till system och därmed senare vara teknisk förvaltare av systemet. Ge klara direktiv om vad som gäller och se till att de kommer uppifrån. Ha systemförvaltare, både tekniska och verksamhetsmässiga förvaltare, för att komma vidare efter avslutat projekt. Inget system rullar av sig självt! Rigga it-mässigt för att rulla ut ett system. Sätt upp servrar, produktionsmiljö och test/ utvecklingsmiljö. När leverantören kommer med mjukvara måste det fi nnas hårdvara att installera den på. Det är viktigt att ge positiv information om skolportalen till föräldrarna för att den ska fungera mellan alla parter. Fakta Karlskrona Karlskrona kommun ligger i östra Blekinge och arbetar efter en vision om det öppna sinnet, den attraktiva livsmiljön, den bästa kunskapen och det växande näringslivet. I Karlskrona finns Blekinge Tekniska Högskola som nischat sig mot hållbar utveckling och tillämpad it. Staden består av 1 650 öar, kobbar och skär. Här bor 64 032 personer och det fi nns 4 390 företag. Största arbetsgivare: Karlskrona kommun, Försvarsmakten, Landstinget Blekinge, Blekinge Tekniska Högskola, Ericsson AB, Kockums AB och Telenor.0Karlskrona kommun skapar ny och modern skolportalElevdator, SharepointKarlskrona kommuns nya skolportal är klar för start lagom till höstterminens början. Därmed kommer både lärare, elever och vårdnadshavare att kunna logga in och mötas på nätet. Detta ska leda till bättre utbildning, kommunikation och samarbete.0weekly0.511
Karolinska Universitetssjukhuset
Tack vare en ny hybridsal på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna har patienterna fått tillgång till ett större utbud av behandlingar. Dessutom har kommunikationen - och därmed samarbetet - blivit mycket smidigare, både inom arbetslaget och med omvärlden, tack vare ny videoteknik.Område: Samverkan
Samverkan1182Tack vare en ny hybridsal på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna har patienterna fått tillgång till ett större utbud av behandlingar. Dessutom har kommunikationen - och därmed samarbetet - blivit mycket smidigare, både inom arbetslaget och med omvärlden, tack vare ny videoteknik. Karolinska Universitetssjukhuset Ny teknik ger flexibel vård på Karolinska Tack vare en ny hybridsal på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna har patienterna fått tillgång till ett större utbud av behandlingar. Dessutom har kommunikationen - och därmed samarbetet - blivit mycket smidigare, både inom arbetslaget och med omvärlden, tack vare ny videoteknik. Artikeln är hämtad ur vår kundtidning Tomorrow nr 4/2010 Text Maria Malm Foto Ingela Wåhlstrand När en patient kommer in på akuten vet vårdpersonalen ofta inte exakt vilket ingrepp som kommer att krävas. Ibland är det nödvändigt att genomföra operation, alltså att skära upp ett snitt som man opererar genom, men många gånger kan det i stället vara bättre med ett endovaskulärt ingrepp, vilket innebär att ett litet instrument förs in till rätt ställe i kroppen via blodkärlen. - Det är visserligen ovanligt att vi behöver utföra både endovaskulära ingrepp och öppen operation, men inte sällan måste vi göra antingen det ena eller det andra utan att veta vilket i förväg, förklarar Linus Blohmé, överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset. Steril miljö och röntgen teknik - i samma sal Tidigare har de olika typerna av ingrepp utförts på olika ställen. Men med den nya hybridsalen finns tillgång till både en steril operationssal och den senaste röntgentekniken för endovaskulära ingrepp. Salen ligger dessutom väldigt nära akutintaget. - Endovaskulära ingrepp, som till exempel ballongvidgning och stentning* av blodkärl, har tidigare utförts i röntgenlabbet som ligger en bra bit från akuten. Därför har de här ingreppen bara kunnat användas i planerade sammanhang. Patienter som råkat ut för olyckor eller plötsliga katastrofer har tidigare haft nära till operationsavdelningen, men inte till röntgenlabbet. Med hybridsalen behöver vi inte välja, utan kan göra både och, berättar Linus Blohmé, som varit med och utformat salen och då valt att installera videoteknik med hjälp av Atea. Lättare att kommunicera inom laget Salen används både för planerade och akuta ingrepp. För de endovaskulära ingreppen krävs röntgenbilder av god kvalitet och även möjlighet att snabbt ställa om utrustningen, så att man kan titta ur olika vinklar. Det beror på att röntgenbilden är tvådimensionell. I hybridsalen finns också många andra möjligheter att föra över information med ljud och bild, både inom salen och till och från omvärlden. Från ett manöverrum styrs vilka bilder som ska visas på de stora bildskärmarna i salen. Det kan vara ultraljudsbilder, röntgenbilder som visar vad som sker just nu, bilder som tagits tidigare, eller bilder som visar den filmade operationen. Operationsteamet får inblick i vad som sker utan att opererande läkare behöver förklara vad han eller hon håller på med - de kan se det själva på bilderna. Det gör att alla kan vara beredda när det är deras tur att göra något. Hela laget är "med i matchen", helt enkelt. Underlättar för nya kunskaper I hybridsalen finns två kameror; en som ger en översiktsbild av salen, och en som sitter på operationslampan och filmar operationssåret. Från manöverrummet kan man dela ut bilderna till andra läkare och studenter som därmed kan följa operationen utan att behöva vara i salen. Linus Blohmé kallar det för att de är "vänligt avvisade". - De kan vara i vår föreläsningssal som har plats för 60 personer i biosittning och titta på bilderna som förs över via optisk fi ber. De får inte vara med, men upplever sig ändå som närvarande. Att låta studenter ta del av riktiga operationer är en viktig del av läkarundervisningen, men det kan innebära faror. Ju fler människor som kommer in i en operationssal, desto större risk att steriliteten äventyras, och att de som utför operationen ska bli distraherade. Därför är det en stor fördel att hålla studenterna utanför, men ändå kunna kommunicera med dem. Manöverrummets personal kan också föra över ljud, antingen i båda riktningarna, eller bara ut från salen. Förutom till sjukhusets egna studenter och kolleger skulle informationen också kunna skickas vidare vart som helst via internet. Det öppnar nya möjligheter för rådgivning. Denna funktion finns förberedd i den tekniska lösningen och Linus Blohmé tycker det är en väldigt spännande utveckling: - Vi tror ju att vi kanske kan ge fler råd än vi behöver ta emot, men vi skulle också kunna använda tekniken till att fråga någon som inte är på plats och få hjälp via ljud och bild. De skulle kunna bidra nästan lika bra som om de vore här, det enda som saknas är händerna. Imponerande teknik Linus Blohmé är visserligen van att kunna ställa höga krav på den utrustning som används på sjukhuset. Men han tillstår ändå att han är imponerad av videotekniken: - Vi har haft salen i ett och ett halvt år nu och den fungerar varje dag med hög kvalitet. Fakta Atea har försett Karolinska Universitetssjukhuset och hybridsalen med specialanpassad teknik för sjukvårdens behov. Lösningen består av ett avancerat ljud- och bildsystem samt ett enkelt användargränssnitt där alla funktioner styrs via touchpaneler. Personalen på Karolinska Universitetssjukhuset kan kommunicera från operationssalen, både inom och utanför sjukhuset, och kommunikationsutrustningen används även i utbildningssyfte. För mer information om audiovisuella lösningar för sjukvården, kontakta Manne Carlsson, 031-710 41 03, manne.carlsson@atea.se 0Ny teknik ger flexibel vård på Karolinska Universitetssjukhuset1weekly0.501
Karolinska Universitetssjukhuset (1)
Med hjälp av videokonferensteknik kan Parkinsonpatienter nu prova ut läkemedel hemma i stället för att läggas in på sjukhus. Ett samarbete mellan Atea och Karolinska Universitetssjukhuset gör det möjligt.Område: Samverkan
Samverkan3677Med hjälp av videokonferensteknik kan Parkinsonpatienter nu prova ut läkemedel hemma i stället för att läggas in på sjukhus. Ett samarbete mellan Atea och Karolinska Universitetssjukhuset gör det möjligt.Läkande samarbete Med hjälp av videokonferensteknik kan Parkinsonpatienter nu prova ut läkemedel hemma i stället för att läggas in på sjukhus. Ett samarbete mellan Atea och Karolinska Universitetssjukhuset gör det möjligt. Artikeln är hämtad ur vår kundtidning Tomorrow nr 1/2012Text Lotta Ringdahl Foto Snezana Vucetic Bohm Den medelålders mannen med Parkinsons sjukdom har en sond i näsan. Genom den medicineras han via en läkemedelspump med Duodopa, ett läkemedel som stabiliserar sjukdomens symtom. För att kontrollera att doseringen är rätt ber läkaren mannen att röra sina händer och sedan gå fram och tillbaka i rummet. ”Det ser bra ut tycker jag”, säger sjuksköterskan och läkaren håller med. Det här beskriver en vanlig procedur när läkemedlet provas ut på sjukhus – men den här gången är det annorlunda. De inblandade är nämligen inte alls på samma plats, tvärtom är det långt mellan dem. Mannen befinner sig hemma i sitt vardagsrum, läkaren finns på neurologiska kliniken och sköterskan på en vårdcentral. Alla kommunicerar med varandra via videokonferensteknik. De inblandade ingår i ett projekt som pågått under 2011, där videokonferensteknik förenklar för både patienter och vårdpersonal. Modern teknikanvändning effektiviserar Projektledare Jonathan Björkehag, medicinteknisk ekonom på Karolinska Universitetssjukhuset, förklarar att patienten i vanliga fall hade varit tvungen att läggas in på sjukhus. Patienten hade då behövt vistas där från några dagar upp till två veckor för att testa fram rätt läkemedelsdosering inför en eventuell kommande operation. Det är då patienten får medicinsonden inopererad i magen. Sonden är kopplad till läkemedelspumpen. – Med hjälp av det som kallas telemedicinsk hemtitrering – det vill säga utprovning av läkemedelskoncentration – kan patienten nu stanna hemma under utprovningen i stället, vilket ger vinster för både sjukvården och patienten, säger han. Ett exempel på vinster är, enligt Jonathan Björkehag, när en pensionerad patient och dennes partner kan vara hemma tillsammans i stället för att skiljas åt under utprovningen. Dessutom kan patienter med möjlighet att arbeta hemifrån eller i närheten av sitt hem fortsätta att jobba under utprovningstiden, om han eller hon så önskar. Utöver det frigörs sängplatser på sjukhuset och vårdpersonalens tidsåtgång effektiviseras, vilket möjliggör behandling av fler patienter. – En annan aspekt är att många upplever det stressande att läggas in på sjukhus, och när det gäller Parkinson kan just stress förvärra sjukdomen, tillägger Jonathan Björkehag. En folksjukdom I dag finns 15 000 – 20 000 personer i Sverige som har nervsjukdomen Parkinson. Varje år tillkommer cirka 2 000 nya patienter med samma diagnos. De allra flesta insjuknar i 55–60-årsåldern, och tre av fem som drabbas är män. Personer som varit sjuka i Parkinson under en längre tid får efter hand en sämre effekt av att ta läkemedel i tablettform. Det är då det kan bli aktuellt med medicinering via sond till tunntarmen (jejunum). Men först måste man alltså prova sig fram till rätt dosering via en sond i näsan. När det gäller Duodopautprovning för Parkinsonpatienter sker den främst på våra universitetssjukhus. Med hemmautprovning kan sjukvårdsspecialisterna ha större upptagningsområde och det spelar ingen roll var i landet patienten eller specialisten befinner sig. Efter avslutad ”hemmabehandling”, som tar cirka två veckor, packas tekniken ihop och monteras upp hos nästa patient i turordningen. Investeringen är med andra ord en engångskostnad. Atea står för tekniken Tekniken som används består av ett videokonferenssystem och dubbla skärmar hos läkaren och den externa vårdgivaren. Allt är utvecklat för att det ska vara så enkelt som möjligt att hantera för alla inblandade. Ju enklare det är, desto mindre risk finns det att någon gör fel eller skräms bort av avancerad teknik. Utrustningen hos patienten är kompakt för att inte störa hemmamiljön mer än nödvändigt. Den består av en HD-kamera, en skärm där motparterna syns och ett styrsystem. Styrpanelen har ett enkelt användargränssnitt med enbart två huvudfunktioner; svara på inkommande samtal eller spela in sig själv och åskådliggöra symptom under kvällar och helger. Resultatet kan läkaren ta del av vid ett senare tillfälle. Inspelningsenheten har dock inte börjat användas ännu. Användargränssnittet i alla styrpaneler hos läkare, patient samt extern vårdgivare är utvecklat av Martin Arnsrud – konsult på Atea i Göteborg – i samarbete med projektledningen vid KarolinskaUniversitetssjukhuset. – All trafik mellan läkare och patient är krypterad, obehöriga kan inte avlyssna kommunikationen och det är inte heller möjligt för obehöriga att ringa in till patientens system. Det som återstår att lösa är att bestämma vem som har tillåtelse att ta del av den inspelade informationen, säger Mats Olsson som är affärsutvecklare på Atea. Videokonferenssamtalen går via patientens egen bredbandsuppkoppling, och om det saknas går det även bra med mobilt 4G.– Det har nyligen testats hos en patient och det fungerade stabilt, säger Mats Olsson. Atea ansvarar för tekniken och kan på distans gå in och kontrollera att allt fungerar som det ska. Och tekniken är beprövad. Sedan tidigare levererar Atea liknande lösningar till bland annat landets domstolar som använder videokonferenser som hjälpmedel till exempel vid vittnesförhör. – Läkare här på Karolinska i Huddinge och Solna använder videokonferenser för sina gemensamma rondmöten numera, vilket gör att de slipper onödig tidsåtgång för resor, tillägger Jonathan Björkehag. Personligt hälsokonto Målsättningen med projektet telemedicinsk hemtitrering, som pågått under 2011, är dels att det ska övergå i en forskningsstudie samt ligga till grund för vidare utveckling och bredare implementering av telemedicin. Förhoppningen är att principen framöver ska kunna användas inom en rad olika vårdkontakter, där patienten med fördel kan stanna kvar i hemmiljö.– Det är ingen brist på tänkbara användningsområden precis, säger Jonathan Björkehag. Det pågår också diskussioner på riksdagsnivå om personliga hälsokonton hur vi som privatpersoner kan få tillgång till våra personliga sjukjournaler, recept och provresultat via vår egen dator. Till hälsokontot skulle även olika tester kunna knytas, som till exempel blodtrycksmätning, blodsockerprovtagning och andra hälsokontroller. Via kontot ska vi medborgare, likt patienterna med Parkinson i projektet telemedicinsk hemtitrering, kunna prata med vår läkare online i stället för att besöka vår vårdcentral ellersjukhus. – Det är absolut ett tänkbart framtidsscenario, säger Jonathan Björkehag. Funktioner för klassiska hälsokontroller kan komma att kombineras med andra mobila applikationer på hälsokontot, som att din våg skickar över information om din aktuella vikt och att din motionsapplikation matar in sträckan från din senaste löparrunda.– Den allmäntekniska utvecklingen i samhället förenklar mycket för den här typen av system, tillägger Ateas Mats Olsson, som är mycket nöjd över samarbetet med Karolinska Universitetssjukhuset.– Det finns ett oerhört intresse och vi får oftast gehör för våra idéer. Här kan vi också använda oss av den kreativitet som finns hos Ateas personal – att ta befintlig teknik och anpassa den till verksamheten, vilket är lite av vårt signum, tillägger han. Ett annat bra exempel inom vården där videokonferens används är vårdplanering. Vid planering av långtidsrehabilitering av en patient, då kommunen tar över ansvaret från landstinget, krävs ofta en samverkan av många olika vårdgivare. Det görs enklast via video utan tidsödande och kostsamma resor – och med en mindre miljöpåverkan som extra bonus. Vart videokonferenstekniken tar oss i framtiden återstår att se. Klart är i alla fall att samtliga inblandade i projektet telemedicinsk hemtitrering är nöjda med projektet och inspirerade inför fortsättningen. Patienterna kan stanna hemma med nära och kära, vårdpersonalen får tid till fl era patienter, samtidigt som det fi nns samhällsekonomiska vinster. Dessutom bäddar det goda samarbetet mellan Atea, Karolinska Universitetssjukhuset, läkemedelsföretaget och andra medverkande för nya spännande projekt. Läs mer om lösningar härMats Olsson, affärsutvecklare på Atea, ochJonathan Björkehag, medicinteknisk ekonom på Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Universitetssjukhuset, iSolna och Huddinge i Stockholms län, ärett av Europas största sjukhus som tillsammans med karolinska institutet lederden medicinska utvecklingen i Sverige. Varje år besöker ungefär 1,5 miljoner patienter Karolinska Universitetssjukhuset.Karolinska Universitetssjukhuset svarar förden kliniska delen av karolinska institutetsforskning och utbildning. Totalt är cirka2 500 forskare verksamma vid sjukhuset.karolinska universitetssjukhuset ärockså en av Stockholms största arbetsgivare med över 15 000 medarbetare. Källa: Karolinska Universitetssjukhuset Detta används vid telemedicinsk hemtitrering Patient Videokonferenssystem från Cisco med HD-kamera. Diagnostikdator för tredjepartsmjukvaror, iEi med Winows xP Embedded. 19-tums pekskärm som visar bild från motpart och diagnostikdator. 7-tums pekskärmsbaserat styrsystem, iCtrl. 4G-router. Läkare/sjuksköterska Videokonferenssystem från Cisco. Dubbla 26-tumsmonitorer, NEC. 12-tums pekskärmsbaserat styrsystem, iCtrl. Inspelning/lagring Cisco Telepresence Content Server. Duodopa Läkemedel för Parkinsonpatienter, frånläkemedelsföretaget Abbott.0Läkande samarbete på Karolinska UniversitetssjukhusetMed hjälp av videokonferensteknik kan Parkinsonpatienter nu prova ut läkemedel hemma i stället för att läggas in på sjukhus. Ett samarbete mellan Atea och Karolinska Universitetssjukhuset gör det möjligt.1weekly0.501
Lantmännen
I augusti började Lantmännen förbereda en tidig installation av Windows 7 i skarp RTM-version. Det kan tyckas modigt att börja redan innan Service Pack 1 ens har kommit, men erfarenheterna är mycket goda.Område: Klient
Klient1183I augusti började Lantmännen förbereda en tidig installation av Windows 7 i skarp RTM-version. Det kan tyckas modigt att börja redan innan Service Pack 1 ens har kommit, men erfarenheterna är mycket goda. Lantmännen - först med Windows 7 I augusti började Lantmännen förbereda en tidig installation av Windows 7 i skarp RTM-version. Det kan tyckas modigt att börja redan innan Service Pack 1 ens har kommit, men erfarenheterna är mycket goda. Text Maria Malm Foto Bengt Alm Att ligga i framkant med hjälp av Windows 7 är viktigt, menar Jonas Andersson, som är Senior Project Manager på Lantmännen och håller i Windows 7-projektet tillsammans med Linda Westerback, Workplace Manager. Thomas Åhlstedt, systemkonsult på Atea, har varit med i projektet från start. - Vi vill ligga i framkant, men tekniken får inte komma i vägen för funktionaliteten, säger Jonas Andersson, som är Senior Project Manager på Lantmännen och håller i Windows 7-projektet tillsammans med Linda Westerback, Workplace Manager. Som en av endast sju kunder i hela Sverige har Lantmännen nappat på att delta i Microsofts RDP (Rapid Deployment Program) för Windows 7. Till villkoren för att få delta hörde bland annat att man ska samarbeta med Microsoft om installationen, att den ska ske i samarbete med en godkänd partner - i det här fallet Atea - och att ett visst antal klienter ska installeras. Många fördelar med Windows 7 Tidigare har Lantmännen standardiserat på Windows XP. Men de har även certifierat Vista trots att det inte är så många inom koncernen som använder det. - Eftersom vi fick vara med i programmet kommer vi förmodligen att gå direkt till Windows 7 och hoppa över Vista, berättar Linda Westerback. De första användarna rapporterar flera fördelar - till exempel att datorerna känns snabbare, sökfunktionerna är bättre och att batteriet räcker längre på de bärbara  datorerna, tack vare att funktioner som inte används stängs av automatiskt för att spara ström. - Nätverkskortet stängs till exempel av om det inte sitter en sladd i uttaget, säger Linda Westerback, som tycker att anslutningen till trådlösa nätverk går snabbare och är smidigare att hantera.  - Det är också bekräftat att det fungerar bra på lite äldre hårdvara, så att användarna kan få bättre prestanda i sina maskiner, säger Jonas Andersson, som också uppskattar att mycket i Windows 7 är ready by design, vilket kräver färre tilläggsprodukter. Återanvändning Lantmännen har en stor fördel av sitt tidigare arbete med att certifiera virtuella applikationer med Microsoft App-V. En annan fördel är att de sedan två år tillbaka har konsoliderat och byggt upp en central och stor Citrixfarm för att bidra med applikationsleveransen. - Den återanvänder vårt virtuella programpaket. På så vis minskar underhållet och blir enklare eftersom man inte blir plattformsberoende på samma sätt. Alla applikationer behöver heller inte fungera på Windows 7-plattformen, eftersom de kan köras virtuellt eller i Citrix, förklarar Jonas Andersson. - Men vi måste ändå rensa bort en del, fyller Linda Westerback i, och syftar på det stora antal applikationer som finns installerade lokalt. Hon fortsätter: - Vi har också valt att bara köra på 32-bitars plattform, även om önskemålet är 64-bitars och vi har förberett alla datorer för detta sedan två år tillbaka. Det visade sig dock vara för mycket som inte skulle fungera och vi riskerade att inte kunna leverera funktion till användarna. Jonas Andersson berättar att App-V från Microsoft inte haft support för 64-bitars operativsystem, och att många säkerhetsapplikationer inte fungerat fullt ut: - Vi ville köra 64-bitars i vår centrala Citrixmiljö redan för två år sedan och eftersom vår strategi kring applikationsvirtualisering redan var satt kom vi inte vidare i utvecklingen. Nu när Microsoft - två år senare - äntligen har fått fram en betaversion på App-V för detta stöd är vi på rätt väg, men utvecklingen av Windows 7 och 64-bitars plattform ligger fortfarande lite efter. - Microsoft har också lagt ner jobb på att man ska kunna återanvända befintliga paket i nya App-V som finns i beta. Vi har verifierat en del och det ser lovande ut, konstaterar han. Förpiloter I augusti började förberedelserna med att projektet definierades och ett regelverk sattes upp för installationen. Därefter såg Lantmännen till att 6-8 standardapplikationer fungerade. Ett mindre antal förpiloter installerades hos några teknikintresserade medarbetare som kunde ge feedback på funktionen, däribland Linda Westerback och Jonas Andersson själva. - Vi har haft jättemycket nytta av det inför den stora utrullningen. Mellan 30 och 40 personer hos Lantmännen Maskin AB tillkommer som användare nästa vecka, berättar Thomas Åhlstedt, systemkonsult på Atea, som varit med i projektet från start. Användarna är inte pc-användare, utan har haft tunna klienter som nu går till Windows 7-maskiner. Man kommer fortfarande att jobba med Citrix-applikationer, men byter till pc i stället för tunna klienter - även om de fortfarande givetvis går bra att använda som tunna klienter. Samtidigt får användarna större möjlighet att arbeta lokalt. - Vi har snart uppnått det tak på antal klienter som projektet förväntats rulla ut i RDP-programmet och följer tidplanen, säger Jonas Andersson. Nästa steg blir att lämna över projektet till förvaltning så att Windows 7 blir tillgängligt standardoperativsystem på Lantmännen, beroende på användarnas behov. Då kommer det att finnas två olika installationsscenarion: antingen att maskinerna prepareras centralt hos Atea i Växjö och skickas direkt ut till användaren - eller att man ominstallerar en befintlig XP- eller Vistaklient, vilket tar ungefär en timme. Ny säkerhetsfunktion BitLocker diskkryptering är en ytterligare funktion som möjliggörs genom projektet och som just nu utvärderas av Lantmännen.  - Hårddisken blir helt oläsbar utan PIN-koden, förklarar Linda Westerback, som ser fördelar med att BitLocker ingår i Windows 7. - Med den behöver vi ingen tredjepartsprodukt. Nästa steg blir BitLocker To Go, för att hantera även USB-minnen och CD-skivor. Det gäller att få säkerhet och användarvänlighet att gå ihop. - Det viktigaste är att säkerställa rutiner för att återskapa lösenord, säger Jonas Andersson, och förklarar att man till att börja med inte kommer att ha kryptering på alla maskiner, utan endast på datorer som tillhör strategiska funktioner. Samarbete med leverantören Genom standardiseringen som redan genomförts när det gäller hårdvara - med fyra standardarbetsplatser plus fem äldre som fortfarande supporteras - har man gjort det enkelt för sig. Imagehanteringen är betydligt smidigare än tidigare. Certifiering av alla Lantmännens klienter genomfördes under augusti-september. Thomas Åhlstedt vill gärna påminna om att det är viktigt att låta det arbetet ta den tid som krävs. - Tänk också på att ha med leverantören av hårdvara - i vårt fall Lenovo i processen, säger han. - Lenovo har legat långt framme med att certifiera våra drivrutiner ihop med sitt betaprogram för Windows 7. Trots detta har vi stött på vissa problem och förhoppningsvis bidragit till att en del korrigeras före officiellt släpp av Windows 7, säger Jonas Andersson. Windows 7-installationer kommer också att genomföras i övriga länder inom Lantmännen-koncernen. - Just i dag installeras de första maskinerna i Belgien, berättar Jonas Andersson, och avslöjar det inofficiella projektnamnet: Gizmo. - Det är för att det sprider sig så snabbt. Så fort det börjar pratas i korridorerna vill alla ha Windows 7, säger han. Tack vare att det varit valfritt att vara med i pilotprojektet har det upplevts positivt, och ingen har känt sig tvingad till något nytt, som så ofta annars i it-projekt. Läs mer Läs mer om Windows 7 Läs mer om Lantmännen 0Lantmännen - först med Windows 71weekly0.501
Luleå Tekniska Universitet
Designobservatoriet i Luleå lockar storföretag, studenter och världens forskarelit. Här ska framtidens globala samarbete hamna under lupp.Område: Samverkan
Samverkan1204Designobservatoriet i Luleå lockar storföretag, studenter och världens forskarelit. Här ska framtidens globala samarbete hamna under lupp. Unikt i Luleå: Studion som bjuder till experiment * Nedan följer kundcase från Impact Europe, numera Atea Audiovisuell Kommunikation. Designobservatoriet i Luleå lockar storföretag, studenter och världens forskarelit. Här ska framtidens globala samarbete hamna under lupp. Lokalerna vid Luleå Tekniska Universitet har kostat närmare 30 miljoner kronor och tagit fyra år att jobba fram. Bara teknikinvesteringen på 11,5 miljoner tyder på att experimentstudion är något alldeles extra. Och Peter Törlind är glad för samarbetet med Impact Europe. - Vi åkte ut i världen och letade efter liknande projekt. Vi hittade det bästa som fanns och sedan gjorde vi det mycket bättre, säger Peter Törlind, lektor i Funktionella produkter. Teambuilding på distans - Nu har vi en stark forskningsmiljö som håller för de skarpaste internationella samarbeten som världen kan erbjuda. Studion kommer hela tiden att utvecklas och vi har möten med Impact Europe varje månad för att diskutera framtida lösningar, säger Peter Törlind. Redan har forskare och studenter haft stor nytta av studion. Under våren startar Volvo Aero ett projekt där, och användningsområdena är många. - Det här är vårt labb! Vi studerar hur människor agerar i möten, vi kan skapa teambuilding på distans, vi jobbar med informell kommunikation. Allt i en extremt fl exibel miljö som gör att vi blixtsnabbt kan byta scenario, säger Peter Törlind. Flyttar snabbt väggar Experimentstudion har mobila väggar som efter en snabb fl ytt kan simulera geografiskt avstånd. Det gör att forskaren samtidigt kan visuellt observera flera grupper från observationsbryggan utan att förlora kontrollen över den tekniska miljön på bägge sidorna. - Det är väldigt långt ifrån ett vanligt klassrum. Trycker jag på "Videokonferens" så drar konferensen igång med rätt ljus, rätt ljud, rätt skärmar, mikrofoner och kameror. Det är rätt coolt, säger Peter Törlind. Fredrik Norberg på Impact Europe är helnöjd med arbetet vid Luleå Tekniska Universitet. - Det har varit utmanande på alla sätt (skratt). Jag och teknikerna har haft fullt upp, det har varit på högsta tekniska nivå, säger han. Impact Europe har installerat bild- och ljudväxlar, skärmar, projektorer och avancerade styrsystem. - Vi har även satt upp en 5x2 meter stor videovägg i ett av rummen. Där kan man i detalj se vad som händer och även lyssna till experiment som då händer på andra sidan väggen, säger Fredrik Norberg. Framtiden ser minst sagt intressant ut. - Den tekniska infrastrukturen är på plats, nu börjar nästa spännande fas. Nu ska vi köra skarpt, säger Peter Törlind. * Atea Sverige AB äger Impact Europe i Sverige sedan april 2010, och går idag under namnet Atea Audiovisuell Kommunikation. 0Luleå Tekniska Universitet har en studio som bjuder till experiment1weekly0.501
Mackmyra Svensk Whiskey
Tioåringen Mackmyra Svensk Whisky växer så att det knakar i ekfaten. Nu är siktet inställt på expansion både på hemmaplan och utomlands, med Atea som fortsatt, trygg samarbetspartner.Område: It-drift/Helhetsåtagande
It-drift/Helhetsåtagande1184Tioåringen Mackmyra Svensk Whisky växer så att det knakar i ekfaten. Nu är siktet inställt på expansion både på hemmaplan och utomlands, med Atea som fortsatt, trygg samarbetspartner. It för tillväxt: Mackmyra expanderar stort Tioåringen Mackmyra Svensk Whisky växer så att det knakar i ekfaten. Nu är siktet inställt på expansion både på hemmaplan och utomlands, med Atea som fortsatt, trygg samarbetspartner. Artikeln är hämtad ur vår kundtidning Tomorrow nr 2/2009 Text Lotta Ringdahl Foto Stefán Estassy Mackmyra bruk ligger inbäddat i en idyll med hästhagar, porlande åar, statarlängor och trolsk skog runt hörnet. Lugnet och tystnaden dominerar i det Gästrikländska landskapet. Men inne i den vita byggnaden vid ån pyser och bubblar det i de stora kärlen. Intill står två höga kopparkittlar där destillering pågår för fullt. Här skapas unik, svensk whisky som lockar nyfikna från när och fjärran. Nyligen var självaste Kung Carl XVI Gustaf på besök och passade då på att spika fast en specialtillverkad plakett på ett 30-liters ekfat. Det dröjer dock ytterligare tre år innan kungen kan gå till Systembolaget och köpa whiskyn som reserverats åt honom. Det år är nämligen den tidsperiod som krävs för att whisky ska få kallas just whisky. Men Mackmyra Whisky skulle inte ha existerat över huvud taget om inte ett kompisgäng på fjällsemester hade ställt sig frågan hur whisky egentligen tillverkas - och varför det inte fanns någon svensk variant? Tankegångarna ledde till att kompisarna själva skred till handling. Det blev stor succé; förra året var Mackmyra Whisky på femte plats på Systembolagets försäljningstopplista över maltwhisky. Rätt man på rätt plats I år har det gått tio år sedan Mackmyra Whisky startade. Då, 1999, hade företaget en anställd, en dator och ett internetabonnemang. Sedan dess har behovet av it-hjälp ökat markant. Nu för tiden har Mackmyra Atea vid sin sida som ser till att allt flyter på som det ska. Kommunikation, service, datorer, servrar, lagerdatabaser, finansiering - Atea ser till att helheten följer verksamhetens behov. - Det är en styrka att Atea är ett stort företag med en organisation som inte växer ur samarbetet. Det är skönt för oss att veta att vi inte behöver leta efter en ny it-partner nu när vi expanderar, säger Johny Westergård som är produktionschef på Mackmyra. Atea har ett samlat grepp och knyter samman företagets olika kontor och lager. Blir det problem kommer någon snabbt till undsättning. I Mackmyra hjälper Ateas Gävlekontor till, och trasslar det på whiskytillverkarens Stockholmskontor är det någon av huvudstadens Atea-mannar som rycker ut. Man drar nytta av de kompetenser som finns närmast. - Jag bor nere i Malmö och pendlar, och när jag fick problem med min fjärrlösning var det en kille från Malmö som hjälpte mig, tillägger Johny Westergård. Flexibla lösningar Mackmyra finansierar även sina it-lösningar genom Atea. Att hyra lösningarna har många fördelar, bland annat är hela summan avdragsgill - både skatte- och resultatmässigt. Dessutom kan man alltid byta ut eller komplettera lösningen under avtalstidens gång. - Jag tycker att finansieringslösningen som sådan är en jättebra idé om man jämför med att köpa varje del för sig. Jag uppskattar även att Atea inte arbetar med automatiska förlängningshyror, utan kontaktar oss när avtalet löper ut, kommenterar Mackmyras vd Magnus Dandanell. Personliga etiketter Förutom försäljning till restauranger och Systembolaget erbjuder Mackmyra även whiskyintresserade att reservera egna 30-liters whiskyfat som sedan kan följas under lagringstiden. Med jämna mellanrum kan kunden provsmaka för att kunna avgöra när det är dags för buteljering, och då pryds flaskorna av ägarens personligt utformade etiketter. Exakt hur många som nappat på idén med ett eget fat vill Mackmyras representanter inte avslöja men menar att det är "väldigt många"… Kontakten mellan företaget och privatkunderna sker huvudsakligen via nätet där whiskyägarna själva kan följa sina fat. Datorer som havererar innebär därför stora bekymmer, i synnerhet för marknadsavdelningen. - Ja, för dem blir det ett dilemma, konstaterar Johny Westergård. Datorerna är en förutsättning, utan dem skulle vi behöva vara dubbelt så många och det skulle helt enkelt inte gå. Och det här är en enkel väg att kommunicera med kunderna - speciellt när vi når ut på världsmarknaden. Expansion med Whiskyby Nu har Mackmyra whiskys framgångar gjort att deras kostym börjat bli alltför trång. Därför planeras nu "Mackmyra whiskyby" med besöks- och exportdestilleri samt ett mognadslager. Det kommer att ligga strax väster om centrala Gävle, några kilometer från det nuvarande destilleriet i Mackmyra. Om allt går enligt planerna kan Mackmyras kapacitet då bli tio gånger större än i dag.  - Whiskybyn blir ett helt äventyr, säger Johny Westergård. I juni kommer våra konkreta planer att presenteras för allmänheten och det blir väldigt spännande. Och när Mackmyra växer, gör deras it-miljö detsamma. I dag har Mackmyra 50-60 klienter, vilket inte är någon gigantisk mängd, enligt Ateas Daniel Olsson som hjälpt Mackmyra från start. Han beskriver Mackmyra som ett smallbusinessföretag som ständigt växer.  - Det är spännande och det gäller därför att ha framförhållning, tillägger han. Tillsammans med ledningen har han redan börjat fila på nya tjänster som kan behövas framöver, bland annat en helpdeskfunktion. - Bara de pratar ett språk som man förstår, gärna skånska, säger Malmöpendelaren Johny Westergård.  - Det är klart att vi pratar kundens språk, svarar Daniel Olsson. Sedan skrattar de högt, medan mäsken bubblar vidare i destilleriet - allt tack vare kompisgängets whiskyfunderingar under fjällsemestern. Mackmyras produktionschef Johny Westergård kontrollerar den ädla dryckens status. Flexibla finanslösningar Atea tar fram flexibla finansieringslösningar som anpassas efter it-kundernas önskemål. - Allt fler vill hyra sina it-lösningar, menar Petra Lovén, Atea Finance. Kapitalet ska numera ofta behållas inom bolaget eftersom det ökar likviditeten. Petra poängterar att kunden har fler valmöjligheter genom en finansierad it-lösning än vid en köpt - till exempel genom att byta ut, komplettera eller förlänga avtalet. - Vid avtalstidens slut kan man lämna tillbaks utrustningen eller fortsätta att hyra, alternativt köpa loss. Fördelar med finansieringslösning 100 procent avdragsgillt Belastar inte balansräkningen Ökar likviditeten Ger oförändrad soliditet Helhetslösningar där både mjuk och hårdvara bakas in Försäkring med låg självrisk 0Mackmyra expanderar stort1never0.501
Malmö Stad
Den moderna mobiltelefonen är ett avancerat arbetsredskap. Därför krävs det strategier när det är dags för nya telefoner till de anställda. Malmö Stad tog Atea till hjälp för att göra optimala investeringar.Område: Klient
Klient1185Den moderna mobiltelefonen är ett avancerat arbetsredskap. Därför krävs det strategier när det är dags för nya telefoner till de anställda. Malmö Stad tog Atea till hjälp för att göra optimala investeringar. Mobil ordning och reda Den moderna mobiltelefonen är ett avancerat arbetsredskap. Därför krävs det strategier när det är dags för nya telefoner till de anställda. Malmö Stad tog Atea till hjälp för att göra optimala investeringar. Text Lotta Ringdahl Foto Adam Haglund Artikeln hämtad ur vår kundtidning Tomorrow nr 1/2009 När Malmö fick sitt stadsvapen för drygt 570 år sedan bodde knappt 5 000 invånare innanför stadsgränsen. Det är cirka 1 000 personer färre än de som i dag är anställda av Malmö kommun och dessutom har tillgång till tjänstemobiltelefon. Staden har utvecklats - så även mobiltelefonens användningsområden. Visserligen finns det  fortfarande de som bara använder telefonen till att ringa med, men för många har den blivit ett avancerat arbetsredskap med tillgång till nätet, e-post och kalender. Tidigare hade Malmö Stad ett system där de anställda själva fick gå iväg till en butik när det var dags att köpa ny telefon eller tillbehör. Systemet var både tidskrävande och framför allt svårt att överblicka. - Behovet av struktur var uppenbart, säger Milena Parashkevova, som arbetar med kommunens upphandling. När det var dags för upphandling igen konstaterade Malmö Stad att det krävdes något nytt. Allra helst ville kommunen ha en liknande struktur som den de redan hade när det gäller it. I konkurrens med stora telefonjättar var det just Atea som gick segrande ur upphandlingsstriden. Omedelbart därefter tillsattes ett produktråd med representanter från alla olika användare i kommunen. - Produktrådet är något vi använder oss av oavsett vad vi säljer, förklarar Magnus Carlsson, kundansvarig på Atea. Rådets uppgift är att vara med och äga valet av produkter, och vi ger goda råd och berättar hur andra kunder gjort. Milena Parashkevova som arbetar med kommunens upphandling och Yvonne Soleus, it-sekreterare och beställare i stadsdelen Fosie, är båda mycket nöjda med hur enkelt det gått att sjösätta det nya systemet. - Det var lite fartgupp i början, men så är det ju alltid, konstaterar de. Den stora förändringen för alla användare blev att de inte längre behöver ta sig till den speciella telefonbutiken nere på stan. I stället har de nu tillgång till åtta telefonmodeller som erbjuds via Ateas e-shop, och via deras interna e-handel i ekonomisystemet Raindance. På taglig tidsvinst Milena Parashkevova berättar att det förr tog två timmar i snitt när någon skulle ha en ny telefon. Nu räcker det med några knapptryckningar. I början fanns en oro att användarna skulle klaga när de inte längre kunde se och känna på telefonerna in real life. Men de allra flesta vande sig snabbt vid att handla via webben. Det finns även andra lösningar, som i stadsdelen Fosie. - Vi, och en annan förvaltning, tog hem mobiltelefonerna till vårt vaktmästeri dit användarna kan gå om de ville klämma på telefonerna. Det fungerar jättebra, säger Yvonne Soleus. Tillsammans med Atea har kommunen kommit fram till att de ska erbjuda åtta olika telefonmodeller, med fyra varianter. En variant för att enbart ringa på, en med synkfunktion så att det går att bland annat använda mejl, kalender och koppla upp sig på nätet. Dessutom finns en avancerad modell i utbudet. Den fjärde telefonmodellen är en extra tålig variant, som till exempel kan användas av anställda som arbetar utomhus. Magnus Carlsson visar upp den gummivadderade telefonen och berättar att han låtit sin 6-årige son leka med den.  - Det säger en hel del om hur mycket den tål, säger han med ett skratt. Att modellutbudet är begränsat har gjort att man kunnat pressa priserna och beställningarna är betydligt smidigare och mindre tidskrävande än tidigare. Det finns fler fördelar med det nya systemet. - Ja, nu kan vi se statistik över användandet varje månad; till exempel antal sms och samtalstid. Tidigare kunde vi bara se totalsumman, säger Milena Parashkevova. Elektroniska fakturor När de anställda handlade telefonerna i butik innebar det en hel del pappersarbete, men det räknas numera till svunna tider. - Nu har vi elektronisk fakturahantering och alla användare finns upplagda i systemet, påpekar Magnus Carlsson. Malmö Stads representanter har bara gott att säga om samarbetet. Att Atea tillsatte en speciell person till kommunens förfogande när avtalet var i hamn är ett extra plus, anser Milena Parashkevova och Yvonne Soleus. - Ateas folk är väldigt tillgängliga hela tiden, säger de och tillägger att de fått god vägledning genom hela processen. Atea erbjuder även andra tjänster i systemet som kommunen ännu inte använder sig av. - Men det planerar vi definitivt att göra framöver, fast vi ville börja i liten skala, förklarar Milena Parashkevova. Att Atea redan var på plats i kommunen underlättade att de vann upphandlingen om mobiltelefonin. Men Magnus Carlsson poängterar att ingenting är självklart när det gäller upphandlingar. - Att vi fick avtalet i konkurrens med flera stora bolag som bara sysslar med telefoni, tyder ju på att Atea förstår kundernas behov, säger han med ett leende. Milena Parashkevova och Yvonne Soleus nickar instämmande. Milena Parashkevova och Yvonne Soleus i Malmö Stad försäkrar att köpare inte behöver ha jättemycket förkunskaper. Atea ger väldigt god vägledning, säger de. ROI: Många vinster med avtalet Malmö Stad har köpt mobiltelefoner, tillbehör och support till sina anställda av Atea. Ett förutvalt sortiment av telefoner kan nu köpas av de anställda via Ateas e-shop. Faktureringen sker elektroniskt. Malmö Stad har genom några knapptryckningar gjort en betydande tidsvinst. Utbudet har begränsats till tre nivåer av telefoner (röst, avancerad och stöttålig) vilket gör valet av telefon betydligt enklare för slutanvändaren. I dag slipper användaren ta sig till en butik och uträtta sina ärenden. Bara dessa faktorer har skapat en tidsvinst på minst 2-3 timmar per telefon. Lägger man dessutom till effekter av genomförd standardisering och automatisering av fakturahantering så kan man räkna med ytterligare  besparingar. Värdefull tid som kan läggas till annan nytta för staden! Hittills har Malmö Stad registrerat 6 000 abonnemang och det ökar kontinuerligt. 0Mobil ordning och reda hos Malmö Stad1weekly0.501
Max
Norrländska Max ligger i framkant vad gäller långtidsplanering för it. Atea är it-rådgivare och leverantör till den framgångsrika hamburgerkedjan.Område: Datacenter
Datacenter2880Norrländska Max ligger i framkant vad gäller långtidsplanering för it. Atea är it-rådgivare och leverantör till den framgångsrika hamburgerkedjan.Max - med god smak för framtidens it Norrländska Max ligger i framkant vad gäller långtidsplanering för it. Samtidigt har de ständigt nya projekt på gång - bland annat standardiseringar och centralisering av servrar, uppgradering av kassa-, betal-, lagrings- och backupsystem. Atea är it-rådgivare och leverantör till den framgångsrika hamburgerkedjan. Denna artikeln är hämtad ur vår kundtidning Tomorrow nr 3/2011 Text Maria Malm foto Mats Almlöf Max har vuxit rejält sedan starten 1968, då den första restaurangen, X-grillen, öppnade i Gällivare. I dag finns drygt 80 restauranger över hela landet och fler ska det bli. Om planen håller - och det ser den ut att göra - kommer det att bli mellan 10 och 15 nyetableringar per år fram till 2014. - Förra året var vårt bästa år hittills, trots lågkonjunkturen, konstaterar Johnny Bröms, it-chef på Max, när han tillsammans med Petter Edin, it-arkitekt från Atea, tar emot Tomorrow på huvudkontoret i Luleå. Över en kopp kaffe som vi tillsammans hämtar i köket - ur en likadan automat som finns på restaurangerna, påpekar Johnny Bröms - berättar han om en del av framgångarna; som att kunderna enligt undersökningar är de nöjdaste och att kedjan nu etablerat sig utomlands för första gången, i Oslo. - Vi öppnade i förra veckan och det blev succé! Det ska bli väldigt spännande att se hur det går framöver, säger han förväntansfullt. Liten blir stor - och kraven på it därefter Givetvis ligger det mycket arbete bakom expansionen. Den lilla uppstickaren har blivit stor och därmed förändras kraven. För att kunna hantera alla restauranger och deras kassa- och beställningssystem med de behov av snabbhet och tillförlitlighet som gäller i snabbmatsbranschen är det viktigt med en långsiktig strategi. - Sedan 2007 har vi öppnat ett trettiotal nya restauranger, och det ställer krav på tydligare regler och ramverk, med bland annat högre krav på korttransaktioner, säger Johnny Bröms. Det är viktigt att göra rätt direkt, det ska vara ordning och reda! Därför jobbar vi mycket med dokumentation, uppföljning och våra processer. Trots ständiga ansträngningar att standardisera har Max en komplex it-infrastruktur, berättar han, och börjar räkna upp alla olika projekt som pågår samtidigt. Bland annat har expresskiosker - automater där du kan beställa och betala själv för att sedan hämta maten vid en särskild expressdisk - nyligen införts på restauranger där det ofta blir kö. Ett annat stort projekt som genomförts är en ny lösning för identitetshantering, där varje medarbetares olika anställningar, kurser och andra viktiga händelser under karriären inom företaget ska kunna knytas till en och samma identitet. Just nu tittar Johnny Bröms tillsammans med Petter Edin också på hur franchise-användare ska kunna integreras i organisationen på ett enhetligt sätt. Ett annat pågående projekt handlar om datalagring, där all data samlats centralt i det nya serverrummet som ligger i källaren under huvudkontoret (och även på speglad plats utanför Max), i stället för ute hos restaurangerna. Detta sparar både servrar och energi. En ny backupphantering ska upphandlas och implementeras i år, liksom ett system för att spåra alla förändringar och säkerhetsincidenter i infrastrukturen. Kassasystemen ska uppgraderas till den senaste tillgängliga versionen, med lager- och beställnings- samt betalningsfunktioner. Ett redundant nät i 3G (så småningom 4G) ska göra kommunikationen med restaurangerna ännu stabilare och garantera att de nya betalningssystemen fungerar. Och så vidare… - Allt hänger ihop, börjar du röra något är det mycket som påverkas och det gäller att hela tiden ha järnkoll på varje steg, säger Johnny Bröms. Rådgivning är viktigt i samarbetet Samarbetet mellan Max och Atea inleddes 2007 med en upphandling, och Johnny Bröms är noga med att påpeka att varje nytt projekt är konkurrensutsatt och måste vinnas. Atea står för driften av största delen av både nätverk och infrastruktur. De sköter även routrar och switchar, hela den centrala miljön och plattformen för det administrativa systemet samt it-support. Dessutom har ett nytt avtal nyligen undertecknats, som innebär att Atea ska fortsätta att stå för driften till slutet av 2012. I praktiken är samarbetet mycket nära, och Atea har en roll som både leverantör och rådgivare i alla typer av it-frågor. - Det som är viktigt är att de har verksamhetsförståelse och teknisk bredd, säger Johnny Bröms, och konstaterar att man redan gjort en lång resa tillsammans. - Atea förstår verkligen vår verksamhet. Det har inte alltid varit lätt, men nu fungerar det jättebra. En bra it-leverantör måste kunna stötta vid strategiska vägval. Det handlar inte bara om teknik utan också om ditt sätt att vara och hur du arbetar. En egen projektmodell Petter Edin, är Ateas it-arkitekt som har varit med hela vägen sedan samarbetet inleddes, och ägnar större delen av sin arbetstid åt Max, håller med. Sedan förra året arbetar Atea med Max' egen projektmodell. Den är inte it-projektstyrd, utan står som mall för alla typer av projekt inom företaget. Det innebär bland annat att det görs kostnadsanalyser och ROI-analyser, samt miljökonsekvensanalyser i alla upphandlingar. - Vårt samarbete har blivit mer och mer proaktivt. De senaste fyra-fem åren har Max standardiserat så mycket som möjligt, ned till minsta kabeldragning och det är Max som har varit pådrivande i den processen, berättar Petter Edin. Mot nya utmaningar - Som beställarorganisation måste vi själva kunna tolka verksamhetskraven till en teknisk plattform. Men som it-chef i ett växande företag blir min roll mer och mer strategisk och jag behöver ett rådgivande bollplank som kan svara när jag frågar: "Var hamnar vi om vi går den här vägen? Eller vad händer om vi gör de här valen?", säger Johnny Bröms, som nu ser fram emot att tillsammans med Petter Edin ta sig an alla nya utmaningar framöver. När intervju och fotografering är avklarade är både skribent och fotograf rejält hungriga, eftersom vi inte hunnit med någon lunch. Mot cityrestaurangen och dess expresskiosker, där vi snabbt väljer varsin meny, betalar med kort och smidigt kan glida förbi kön till expressdisken där vi får våra efterlängtade, nygjorda hamburgare.Fakta om Max Max startade 1968 i Gällivare och är fortfarande ägt av familjen Bergfors. Företaget har i dag 81 restauranger, cirka 3 000 anställda och omsatte förra året 1 250 miljoner kronor. I början av maj öppnade den första utländska restaurangen, i Oslo. Max har ett mycket ambitiöst miljöarbete och ger varje år ut ett klimatbokslut. Alla koldioxidutsläpp som verksamheten orsakar klimatkompenseras genom plantering av träd i Afrika. Alla nya restaurangbyggnader byggs också som miljöhus, med solpaneler och gräs på taken, laddstolpar för gästernas bilar och fjärr- eller bergvärme som uppvärmning. Pågående/aktuella projekt i samarbetet mellan Max och Atea Uppgradering av betalkortssystem med förberedelse för NFC (kortet behöver endast hållas upp mot terminalen) och förberedelse för PCIsäkerhetskrav Uppgradering till senaste version av kassa-, beställning, betalning- och lagersystem Nytt backupsystem Mer redundant datahantering och centralisering av servrar till serverhall Nytt datalagringssystem Nytt system för att spåra ändringar och säkerhetsincidenter i it-infrastrukturen Helautomatiserad identitetshantering för alla anställda 0Max - med god smak för framtidens itNorrländska Max ligger i framkant vad gäller långtidsplanering för it. Atea är it-rådgivare och leverantör till den framgångsrika hamburgerkedjan.0weekly0.511
Menigo
När Menigo Foodservice knoppades av från ICA 2006 byggdes ett helt nytt datacenter och ny it-infrastruktur upp från scratch. Menigo har en tydlig strategi när det gäller att tidigt investera, uppgradera och byta ut komponenter innan driftstörningar kan uppstå. En annan medveten taktik är att i huvudsak välja produkter från en och samma leverantör. Portal, som numera är en del av Atea, har varit med från allra första början.Område: Datacenter
Datacenter2198När Menigo Foodservice knoppades av från ICA 2006 byggdes ett helt nytt datacenter och ny it-infrastruktur upp från scratch. Menigo har en tydlig strategi när det gäller att tidigt investera, uppgradera och byta ut komponenter innan driftstörningar kan uppstå. En annan medveten taktik är att i huvudsak välja produkter från en och samma leverantör. Portal, som numera är en del av Atea, har varit med från allra första början. För Menigo är it-infrastruktur en färskvara När Menigo Foodservice knoppades av från ICA 2006 byggdes ett helt nytt datacenter och ny it-infrastruktur upp från scratch. Menigo har en tydlig strategi när det gäller att tidigt investera, uppgradera och byta ut komponenter innan driftstörningar kan uppstå. En annan medveten taktik är att i huvudsak välja produkter från en och samma leverantör. Portal, som numera är en del av Atea, har varit med från allra första början. Artikeln är hämtad ur vår kundtidning Tomorrow nr 1/2011 Text Nils Åhrström Foto David Bicho Menigos svenska huvudkontor ligger i Årsta, strax söder om Stockholm. Företaget har över 30 000 artiklar i sitt sorti- ment: mat, dryck, färskvaror, köksartiklar och restaurangutrustning. Ett hundratal meter från kontoret ligger Stockholmsregionens färskvarulager, där Tomorrow träffar Per Andersson, it-samordnare och tillförordnad it-chef. It som bara måste fungera På färskvarulagret råder en febril aktivitet. Varor anländer, lastas och lossas, truckar kör fram och tillbaka med lådor, pallar och färskvaror från jordens alla hörn. Jämtländska getostar, peruansk sparris och spansk broccoli plockas och vägs efter långa beställningslistor. Det liknar ett organiserat kaos, men verksamheten vilar naturligtvis på tungt it-stöd. Som livs- medelsdistributör är du aldrig bättre än din senaste leverans - en restaurang eller ett storkök som står utan sina råvaror byter illa kvickt leverantör. It-verksamheten är därför minst sagt affärskritisk. Inköp, försäljnings- och beställningsfunktioner måste bara fungera, annars är du snabbt ute ur leken. Menigo hette ursprungligen ICA Meny. År 2006 såldes verksamheten av och vid uppdelningen fick nya Menigo tillfälle att bygga upp en ändamålsenlig it-verksamhet från grunden. Det högt virtualiserade datacentret hamnade på Lidingö och en helt ny infrastruktur med lagring, nätverk, backup och tjänster skapades. It-verksamheten har höga krav på tillgänglighet och därför arbetar Menigo mycket proaktivt och ser om sitt hus i tid. - Det här är en väldigt tuff bransch, extremt konkurrensutsatt och med höga lönsamhetskrav, berättar Per Andersson. Vi ställs hela tiden inför nya utmaningar och krav från till exempel kunder och leverantörer och måste vara flexibla och anpassningsbara. Den it-miljö som skapades för ett par år sedan har varit mycket stabil. När ledning- en för ett tag sedan bad om en redovisning över antalet driftstörningar fanns det inte mycket att rapportera. Enkelt med en leverantör - Vi har knappt haft några störningar alls vad gäller hårdvaran eller lösningen, säger Per. Störningarna har i så fall snarare berott på utomstående system och leverantörer, så- dant som har varit svårt för oss att påverka. I stället för att "shoppa runt" har Menigo valt strategin att i huvudsak investera i utrustning från en och samma leverantör, i det här fallet HP. - Det underlättar om problem skulle uppstå, framhåller Per, "keep it simple". Vi är mycket nöjda med HP och vi vill ha en miljö som är samkörd och testad. På så sätt slipper vi leverantörer som kan skylla på varandra. Utmaningar på klientsidan som nya krav från kunder, leverantörer och myn- digheter gör att it-avdelningen hela tiden måste hålla sig uppdaterad. Den uttalade strategin är att investera i tid, se om sitt hus och byta ut komponenter innan några driftstörningar uppstår. Redan i oktober förra året var det alltså dags att se över den relativt nya it-miljön. Efter ett års arbete är nu allt klart. Andra generationens datacenter är här - Den andra generationen av Menigos datacenterinfrastruktur är nu på plats, berättar Robert Derefeldt, specialistsäljare på Atea som har arbetat med Menigo ända sedan ICA-tiden. Vi har uppgraderat server, lagring och nätverket till det allra senaste. Menigos datacenter är nu skyddat i två redundanta brandceller på Lidingö. Backuphanteringen av den fysiska och virtuella miljön har förbättrats och genom deduplicering erhålls en mer kostnadsef- fektiv säkerhetskopiering, eftersom bara förändringar i befintliga dokument behö- ver sparas. Smart arbetsstruKtur spar kostnader Menigo håller sig med en tajt och kost- nadseffektiv it-organisation, som med små resurser och duktiga medarbetare sköter det mesta. De arbetar aktivt för att riva ned murarna mellan olika professioner och öka kommunikationen mellan avdelningarna. - Inom det närmaste året ska vi arbeta för att applikationsansvariga även ska ingå i teknikgrupperna, berättar Per Andersson. Historiskt sett har teknikerna bara lämnat över plattformen. Vi vill att alla ska vara med i diskussionen från början - ett arbetssätt som kommer att öka förståelsen och göra alla mer öppna för varandras behov och möjligheter. Ateas uppgradering av menigos it-lösning 6st P4500 Noder för lagring (3st per site), 16TB diskyta/site 1st c7000 chassi inkl 2st Vc Flex-10 2st Vc Flex-10 till befintligt c7000 chassi 5st Bl460G6 för ny VMware-plattform 1 D2D 4112 backup med Dedup- funktion 2st HP Networking 6600 switchar för iScSI-nätverket (Tor Switch) Utbyggnad av befintlig HP Networking core till 10GB, samt delat nätverket i två delar för att uppnå full redundans mellan två datorhallar med internet access. Projektledning samt installations- och konsulttjänster för både server, lagring och nätverk. 0För Menigo är it-infrastruktur en färskvara1weekly0.501
Midroc
Bättre service och lägre kostnader var bara några av fördelarna Midroc lyckades uppnå när de virtualiserade sin serverpark.Område: Datacenter
Datacenter1186Bättre service och lägre kostnader var bara några av fördelarna Midroc lyckades uppnå när de virtualiserade sin serverpark. Virtualiseringen klarade alla Midrocs krav Bättre service och lägre kostnader var bara några av fördelarna Midroc lyckades uppnå när de virtualiserade sin serverpark. Text Kent Olofsson Foto Linus Hallgren Artikeln hämtad ur vår kundtidning Tomorrow nr 1/2009 När Midroc-koncernen bestämde sig för att satsa på en ny serverinfrastruktur, såg kraven ut som en lång önskelista. Den nya lösningen skulle konsolidera it-resurserna, effektivisera administrationen och hanteringen av servrarna samt ge grönare it. Den skulle dessutom klara verksamheternas krav på flexibel service från it-avdelningen. Att uppfylla detta smörgåsbord av förväntningar var inte det lättaste. Men genom att satsa på en virtualiseringslösning med Microsofts Hyper-V i botten, lyckades it-avdelningen motsvara alla förväntningar. De konkreta resultaten så här långt är att tre serverrack har kunnat konsolideras, vilket ger lägre kostnader för el - samtidigt som anskaffningskostnaderna för hårdvaran sjunkit. En extra bonus var att det inte behövdes lika mycket kylning nu när en ny server kunde ersätta tre gamla. - Vi låg precis på gränsen för vad kylningen klarade av, så om verksamheten ville ha en ny server skulle vi få problem, säger Martin Siltanen, lösningsarkitekt på Midroc. Utan virtualisering hade vi behövt investera i bättre kylning. Men i stället har vi nu en överkapacitet, vilket gör det möjligt att köra fler applikationer. Nytänkande gav resultat Rent ekonomiskt var projektet också lyckat, eftersom investeringen kunde räknas hem på bara 14 månader. Det är inte bara virtualiseringen som är ny. Midroc satsade också på ett lagringsnät, SAN, och bladservrar i stället för traditionella servrar. All denna nya teknik innebar förstås en del tankearbete för it-teknikerna på Midroc, men det var inte tekniken i sig som var den största utmaningen. - Man måste tänka på ett nytt sätt för att kunna arbeta effektivt med SAN, bladservrar och virtualisering, särskilt om man tidigare bara arbetat med traditionella servrar, säger Martin Siltanen. Att exempelvis inse att det som tidigare körts på flera olika servrar nu kan utföras på en enda bladserver med hjälp av virtualisering, kräver att man tänker i nya banor. Det har varit en utmaning för oss. Många krav på snabb service Midroc-koncernen består av 17 bolag med verksamheter inom bland annat elinfrastruktur, byggverksamhet och tung process- och verkstadsindustri. Med så många grenar finns förstås en mängd olika krav på it, där en gemensam faktor är att alla vill ha snabb service. På serversidan betyder det att man vill kunna få ytterligare servrar så snabbt som möjligt. Tidigare kunde det ta lång tid från att beställningen kom in till att servern kunde börja användas. Men med virtualiseringen kan it-avdelningen vara mycket mer flexibel. - Tidigare hade vi en ledtid på ungefär en vecka för att dra igång en ny server, men det har vi nu fått ner till maximalt en dag, säger Martin Siltanen. Till sin hjälp har Midroc anlitat Atea och Martin Siltanen tycker att samarbetet har varit till stor hjälp. - Vi har haft en tät dialog med Atea sedan 2003. De har varit väldigt bra på att lyssna på våra behov och få fram de lösningar och kompetenser vi behövt, säger han. I just det här projektet var dock inte Atea med från allra första början. När det gällde upphandlingen av hårdvaran vände sig Midroc till att börja med till rena hårdvaruleverantörer. - Vi såg väl Atea mer som ett rent konsultbolag och inte som en leverantör av hårdvara, säger Martin Siltanen. Men när vi tog med dem i upphandlingen hade de den bästa offerten och fick ta hela uppdraget, vilket vi är väldigt nöjda med. Välj en leverantör Just att ha en leverantör för hårdvara är något som Martin Siltanen vill framhålla som ett framgångsrecept.  - Ska jag ge något generellt råd till den som vill göra något liknande, så blir det att ha en och samma leverantör för SAN och bladservrar, säger han. Blir det problem slipper vi reda ut om det är SANdelen eller bladservrarna som krånglar - det får leverantören ta hand om. På det hela taget har övergången till virtualisering gått riktigt bra och Martin Siltanen kan helt klart rekommendera lösningen till andra. - Så här långt har det fungerat alldeles utmärkt och det har definitivt motsvarat våra förväntningar - så vi är väldigt nöjda, säger han. Martin Siltanen, Midroc och Jan Olof Jönsson, Atea är nöjda med samarbetet. ROI: Lönsam investering Atea gjorde en ROI-kalkyl för Midroc, baserad på den tidigare serverinstallationen. Beräkningarna visade att investeringen kunde räknas hem efter 14 månader. I investeringarna för den virtualiserade it-infrastrukturen ingick en ny serverplattform, central lagringslösning, licenser och nödvändig programvara. Det var framför allt inom support och elkostnader som man kunde se de stora besparingarna. Genom en minskad, direkt elförbrukning på 62 procent och ett minskat behov av kylning, gjorde Midroc dessutom betydande miljövinster. 0Virtualiseringen klarade alla Midrocs krav1never0.501
NetOnNet
När NetOnNet för ett par år sedan investerade i en ny IP-telefonilösning till sitt kundcenter var Unified Communication ett relativt nytt begrepp. Valet föll på ett framtidssäkrat system som i dag har alla förutsättningar att framgångsrikt kunna integreras i en Unified Communication-lösning för hela företaget.Område: Samverkan
Samverkan1188När NetOnNet för ett par år sedan investerade i en ny IP-telefonilösning till sitt kundcenter var Unified Communication ett relativt nytt begrepp. Valet föll på ett framtidssäkrat system som i dag har alla förutsättningar att framgångsrikt kunna integreras i en Unified Communication-lösning för hela företaget. Kundcenterlösning som kan växa med Unified Communication När NetOnNet för ett par år sedan investerade i en ny IP-telefonilösning till sitt kundcenter var Unified Communication ett relativt nytt begrepp. Valet föll på ett framtidssäkrat system som i dag har alla förutsättningar att framgångsrikt kunna integreras i en Unified Communication-lösning för hela företaget. Artikeln är hämtad ur vår kundtidning Tomorrow nr 4/2010 Text Nils Åhrström Foto Anna Danielsson Unified Communication var länge mer vision än verklighet. I alla fall om man ville få systemen från de olika leverantörerna att verkligen fungera tillsammans. På senare år har det skett en positiv förändring. - Det som hände var att de stora aktörerna började samarbeta kring lösningarna, säger Magnus Bjureblad, specialistsäljare på Atea. Kunderna ställde högre krav på att tillverkarna skulle ta ansvar för att produkterna skulle interagera med varandra - att Unified Communication inte bara skulle fungera med en tillverkare, utan mellan alla. I dag är detta verklighet. Ibland har en kund en befintlig telefonilösning som fungerar bra, men saknar leverantör som kan ta den vidare till en Unified Communication-lösning. I NetOnNets fall var det hög tid att byta system och trots att Unified Communication inte hade högsta prioritet fanns det naturligtvis med på agendan. - Att kunna integrera och förenkla alla former av kommunikation för att till exempel minska svarstider och reducera hanteringsflöden innebär naturligtvis en potential för NetOnNet, liksom för många andra verksamheter, fortsätter Magnus. Verktyg som fungerar - och kan utvecklas Ett kundtillvänt företag som NetOnNet ställer speciella krav på ett kundcenter. Cirka 20 medarbetare besvarar i genomsnitt 14 000 samtal från kunderna per månad. Samtalen rör frågor om produkter och beställningar, något som naturligtvis direkt kopplar till NetOnNets framgång. IP-telefonisystemet har verktyg för röstinspelning, statistik och dokumentation där handläggarna på NetOnNet får tillgång till användbar statistik som ger snabb återkoppling. Inspelningarna kan användas både i utbildningssyfte samt att i efterhand granska att alla överenskommelser är korrekta. Medarbetaren i kundcentret kan direkt se hur effektiva de är och hela tiden kontrollera hur de ligger till. - Med tillförlitlig statistik är det enklare att göra prognoser och planera personalbehoven, säger Jörgen Hellberg, CIO på NetOnNet, något som naturligtvis ökar effektiviteten och servicegraden mot våra kunder. Jörgen Hellberg, CIO på NetOnNet och Magnus Bjureblad, specialistsäljare på Atea, gillar kundcenterlösningar som kan utvecklas till en Unified Communication-lösning. Fakta Lösningen består av ett Cisco telefonisystem och Contact Center, samt Aastra CMG och Carin IP Call Recording där man planerar att i framtiden integrera systemet med Microsoft OCS. Det skulle ge NetOnNet en effektiv kanal för snabba meddelanden. Nyligen investerade NetOnNet även i en Tandberg videokonferens-anläggning för kommunikation mellan de olika kontoren, som även den går att integrera med både Cisco och OCS. NetOnNet förväntar sig att videolösningen ska ge effektivare möten och kortare ledtider i företagets olika processer. NetOnNet funderar nu över om systemet kan byggas ut med fler funktioner som effektivare kundärendehantering, e-post och annan kommunikation. Därmed finns alla förutsättningar för en vidare UC-integration på företagsnivå. 0NetOnNet: Kundcenterlösning som kan växa med Unified Communication1weekly0.501
Niscayah
När Securitas Systems bytte namn till Niscayah började de att satsa stort på videokonferenssystem - ett smart sätt att hålla ihop ett företag med verksamhet i 14 europeiska länder samt Hongkong, Australien och USA. Satsningen gav bland annat lägre mobiltelefonräkningar.Område: Samverkan
SamverkanNär Securitas Systems bytte namn till Niscayah började de att satsa stort på videokonferenssystem - ett smart sätt att hålla ihop ett företag med verksamhet i 14 europeiska länder samt Hongkong, Australien och USA. Satsningen gav bland annat lägre mobiltelefonräkningar. Storsatsning på videokonferenser: Snabba och effektiva möten Text Nils Åhsrtröm Foto Bengt Alm När Securitas Systems bytte namn till Niscayah började de att satsa stort på videokonferenssystem - ett smart sätt att hålla ihop ett företag med verksamhet i 14 europeiska länder samt Hongkong, Australien och USA. Satsningen gav bland annat lägre mobiltelefonräkningar. Niscayah firar 50-årsjubileum i år och namnet betyder "säker och pålitlig" på sanskrit. När Tomorrow besöker huvudkontoret på Lindhagensplan i Stockholm tronar något som till utseendet mest liknar en modell av rymdskeppet från Star Trek på konferensbordet. I själva verket är det ett avancerat, röststyrt videokonferensverktyg från Microsoft; "Round Table". Niscayahs speciella säkerhetskrav har gjort att hela lösningen måste befinna sig i huset, ingen extern server får vara inblandad. - Vi har tidigare haft olika konferenssystem, telecom- och webblösningar, berättar Per Treutiger, infrastrukturansvarig på global nivå inom Niscayah Group. Men vid namnbytet för två år sedan togs ett styrelsebeslut om att vi skulle göra en storsatsning på ett nytt system. Valet föll på MS Office Communication Server samt Office Communicator, Live meeting och Presence. - Presence har visat sig vara ett värdefullt verktyg, säger Jan Westerberg, global it-chef. Det är lätt att se vilka som finns på plats och är tillgängliga, därför går det snabbt att sy ihop ett möte. Systemets utrullningsprogram gick helt smärtfritt. Under våren 2008 informerades företagets it-avdelningar i de olika länderna, tillsammans med särskilt utsedda pilotgrupper. It-avdelningarna ansvarade därefter för kunskapsförmedlingen och sedan april/maj 2008 har systemet varit igång. Niscayah har dessutom, tack vare systemet, skurit ned sina  mobiltelefonräkningar till en bråkdel. - En spinoff-effekt är att vi slutat ringa utlandssamtal via mobilen, teleräkningen har krympt till en bråkdel nu, berättar Jan. Imponerande ljudkvalitet - Det har fungerat oförskämt bra, säger Per. Särskilt amerikanerna är  imponerade, framför allt över ljudkvaliteten, som är bättre än vid fast telefoni. Vi slängde snabbt ut den gamla konferenstelefonen, det går ju bra att köra mötet med enbart ljud om vi vill. Förutom bärbara eller inbyggda kameror har man alltså utrustat många konferensrum med Microsoft Round Table, en videokonferenstelefon med 360 graders kamera. Längst upp på en arm sitter ett prisma, som automatiskt riktar kameran mot den som pratar. - Det kräver en viss mötesdisciplin säger Jan, det duger inte att prata i mun på varandra, då blir det rundgång. Snabba och effektiva möten Antalet mötesdeltagare begränsas bara av hur många mötesdeltagare det är praktiskt att ha med på ett möte - som mest har man varit ett 50-tal. Systemet används flitigt till allt från kundmöten till kvartalsrapporteringar. Organisationen kan ha tätare och mer effektiva avstämningsmöten. - I Norrland, där man annars är van vid långa avstånd, har de numera som tumregel att möte på två timmar inte får innebära tre timmars restid, berättar  Per. Niscayah har centraliserat sin it-verksamhet kraftigt, kontoret på Lindhagensplan tillhandahåller tjänster för hela världen och allt driftas därifrån. Lösningen är naturligtvis säkerhetsreviderad och testas regelbundet. - De enda problem vi haft är de som kan uppkomma med all presentationsteknik, säger Jan, om man inte förbereder sig och testar så kan det bli problem. Det går inte att bara komma rusande och koppla in sin pc. Niscayahs lösning Hårdvara: Office Communication Server 2007 MS Round table + mobila kameralösningar Mjukvara: Microsoft Office Communicator 2007 Live Meeting Lösningen kan testas i ateas democenter. Läs mer på: atea.se/democenter 0Niscayahs storsatsning på videokonferenser: Snabba och effektiva möten1weekly0.501
Peab
Mjukvarutelefon, delade skrivbord där man samarbetar med olika dokument och Live Meeting är vardagsmat för de 5 000 Peabanställda som jobbar med datorer. Här är Unified Communication en naturlig del av den dagliga verksamheten.Område: Samverkan
Samverkan1189Mjukvarutelefon, delade skrivbord där man samarbetar med olika dokument och Live Meeting är vardagsmat för de 5 000 Peabanställda som jobbar med datorer. Här är Unified Communication en naturlig del av den dagliga verksamheten. Förenklar och förenar på Peab Artikeln är hämtad ut vår kundtidning Tomorrow nr 3/2009 Text Maria Malm Foto Adam Haglund Mjukvarutelefon, delade skrivbord där man samarbetar med olika dokument och Live Meeting är vardagsmat för de 5 000 Peabanställda som jobbar med datorer. Här är Unified Communication en naturlig del av den dagliga verksamheten. När Tomorrow ska boka in ett möte med Jan Andersson, it-strateg på Peab, och Håkan Wallgren, key account manager på Atea, är det Jan vi först får tag i på telefon för att bestämma en tid. Samtidigt som vi pratar tittar han om Håkan Wallgren är tillgänglig. - Han är inne på kontoret, men svarar inte på chatten, säger Jan Andersson, och skickar ett meddelande om att Håkan ska höra av sig när han är tillbaka vid datorn. Att kunna se närvaro, eller "presence" och - om den du söker är på plats - ha möjlighet att starta en chat direkt, är en av flera smidiga funktioner. Alla 5 000 Peabanställda som använder en dator i jobbet har tillgång till funktionerna sedan hösten 2008. I Office Communicator ingår även mjukvarutelefon och möjlighet att dela skrivbord för att kunna visa och samarbeta om olika dokument. Dessutom har medarbetarna tillgång till Live Meeting, ett verktyg för konferens över internet. Knyter samman företag Att Jan Andersson och Håkan Wallgren kan nå varandra via UC beror på att Atea och Peab, som samarbetar på många områden har bildat en federation; med andra ord kopplat samman sina Office Communication servers. På sikt hoppas Jan Andersson att allt fler företag ska kunna kopplas samman via internet: - Ett av våra leverantörsbolag ville ha en referens på Office Communication Server, och då föreslog vi en federation. Men de ville tänka till lite först. - Det är lätt att säga nej från början, konstaterar Håkan Wallgren, som tycker att presence-funktionen är väldigt bra: - Om det står "upptagen" eller "möte" vet jag att jag bara är ett irritationsmoment om jag försöker ringa. Då är det bättre att vänta tills den jag söker är tillgänglig igen. Som säljare sparar han tid på att slippa jaga den han vill prata med hos kunden, samtidigt som var och en själv kan visa när de är tillgängliga genom sin presence. En extrafunktion Håkan Wallgren gillar är att han kan sätta en "tag" på den han vill nå. Därmed kommer det upp ett meddelande på datorn när personen blir tillgänglig. - Vi har använt Unified Communication i delar av verksamheten sedan 2002, berättar Jan Andersson. Till att börja med testade man chattfunktioner i några utvalda smågrupper i personalen. - Det fanns en del tekniska begränsningar i början, men jag har trott på idén hela tiden, säger Jan Andersson. Till barnsjukdomarna hörde att chattfunktionen var ihopkopplad med mailprogrammet, och att klienterna såg ut precis som MSN-chatten, som många hade på sina datorer, vilket gjorde det svårt att skilja de två åt. 2005 kom den första Live Communication Server och klienten Office Communicator lanserades av Microsoft. Rätt spår från början - Den fanns bara på engelska och vi hade en del svårigheter att patcha - men det var ändå tydligt att man var på rätt spår, säger Jan Andersson, som 2007 kände att det var läge att bredda UC-konceptet till hela bolaget. Han förklarar att hela Peab är inriktat på att arbeta med Microsoft och att det därför har varit självklart att använda deras produkter genomgående. Under våren 2008 installerades den nya servermiljön och utrullningen påbörjades. I november 2008 fanns den ute hos alla användare. I våras uppgraderade Peab till OCS 2007 R2, som bland annat möjliggör en direkt koppling till det allmänna telenätet. Det innebär att man även kan ringa till vanliga telefonnummer från UC-gränssnittet. Detta ger flera nya telefonifunktioner; ditt telefonnummer kan kopplas till en valfri enhet - datorn eller en mjukvarutelefon, ett valfritt telefonnummer på det fasta eller mobila nätet, eller båda samtidigt. Ett pågående samtal kan också flyttas från till exempel datorn till mobilen. Telefonlösningar på gång För ett företag som Peab, som arbetat mycket i olika projekt, är det smidigt att använda de olika kontaktlistor som man kan upprätta i OCS. - I varje nytt projekt sätter vi upp en projektportal med hjälp av Sharepoint. Via projektportalen kan man också nå sina OCS-konakter på ett smidigt sätt. Det fungerar väldigt intuitivt, tycker Jan Andersson. Nu går Peab vidare med fler telefonifunktioner via OCS. - Det blir en slant i besparing, säger Jan Andersson, samtidigt som han konstaterar att loggningsfunktionen och möjligheten att se missade samtal, att enkelt kunna koppla trepartssamtal och att det syns i presencefunktionen när man är upptagen i telefon är väldigt användbara funktioner. Det kändes som helt rätt timing att rulla ut UC-funktioner förra hösten, samtidigt som lågkonjunkturen drog in över branschen och det inte längre fanns lika mycket pengar till resor. Hur mycket pengar UC sparar åt Peab är svårt att mäta, säger han, även om det känns självklart att ett företag där man gör många småresor inom en ganska liten region (Sverige, Norge och Finland) kan spara en hel del genom att i stället använda Live Meeting. - Man har kanske fler möten än man hade haft annars, när man slipper resa. Önskelista för framtiden - Det vi har nu ser jag fortfarande bara som bas-UC. Just nu utvärderar vi vad som är den bästa telefonilösningen. Om alla våra 5 000 användare skulle ha varsin linje via OCS är frågan vad samtalen skulle kosta och om det är rätt lösning. Just nu jobbar vi med att få in telefonkonferenser i OCS och att koppla ihop dem med Live Meeting. - Vi löser problemen efter hand och räknar med att ha funktionen under den närmaste tiden. Han hoppas också på att användarna själva så småningom ska kunna etablera UC-kontakt med personer utanför Peab utan att företagen ska behöva upprätta en federation. Måttlig investering Exakt hur mycket det har kostat att införa UC är svårt att beräkna, tycker Jan Andersson. Licenser för mjukvara till OCS ingår i Enterpriseavtalet Peab har med Microsoft. - Det är svårt att avgränsa investeringen. Man köper kanske en USB-telefon i stället för en annan telefon, det kan krävas lite större datorkapacitet. Du kanske köper ett headset och en webbkamera, men sen använder du dem till andra saker också. Samtidigt slipper du kostnader för vanlig telefoni och kan minska på resor. Totalt sett känns investeringen inte så stor i förhållande till besparingspotentialen. Hur är ljudkvaliteten på telefoni via internet? - Det beror på utrustningen. Vanligen är den stabil och kvaliteten är bra. Om jag sitter hemma med ett dåligt WLAN kan det bli sämre ljud, men det är i extremfall. Ett headset är bättre än datorns inbyggda mikrofon, men USB-telefon fungerar allra bäst, säger Jan. Kapaciteten på bandbredd är en annan faktor som kan påverka. - Man har ju aldrig tillräckligt bra kapacitet, säger Jan Andersson, men påpekar samtidigt att ju mer bandbredd man har, desto mer använder man. - En dålig förbindelse kan upplevas som dålig kvalitet på UC, men vi har för det mesta bra kapacitet i våra system. "Ljudkvaliteten beror på utrustningen. Vanligen är den stabil och bra. Om jag sitter hemma med ett dåligt WLAN kan det bli sämre ljud, men det är i extremfall", säger Jan Andersson. Peabs utrustning Hårdvara: Office Communication Server 2007 som under våren 2009 har uppgraderats till Office Communication Server 2007 R2 Mjukvara: Microsoft Office Communicator 2007 R2, samt Live Meeting, som är en programvara som installeras hos användaren. Kringutrustning: USB-telefon - som en vanlig telefon med lur, fast utan knappsats. I stället sköts telefonen via datorskärmen, eller headset som kopplas direkt till datorn, samt webbkamera för att kunna se varandra vid Live Meetings. Alternativ: OCS-telefon - en bordstelefon med gränssnitt där kontakter och presence finns med. Man kan också lägga in Office Communicator-programvara i en mobiltelefon. Funktioner i Unified Communication som används hos Peab Via Office Communicator och Office Communication Server: Kontaktlistor: Alla kontakter syns på en lista där du kan se de olika sätt som finns tillgängliga för att kontakta dem. Presence: Se om den du söker är på plats, alternativt visa om du är tillgänglig. För utvalda kontakter kan du också dela ut dina inbokade möten i Outlook. Då ser de automatiskt statusen "möte" och det syns när du blir ledig igen. Chat: Klicka på chatsymbolen för den du vill chatta med och det är bara att börja skriva meddelanden till varandra. För två eller flera användare. Mjukvarutelefon: Klicka på telefonsymbolen och datorn ringer upp till den eller de enheter som användaren har valt att kunna nås på. Fler användare kan när som helst kopplas in och delta i samtalet. Dela skrivbord: Visa presentationer eller låt någon se och ändra direkt i dina dokument i stället för att skicka dem fram och tillbaka. Med separat programvara som installeras hos användaren: Live Meeting: Ha möte över internet. Se och hör varandra, dela dokument, visa PowerPoints och andra presentationer. 0Förenklar och förenar på Peab1weekly0.501
Pensionsmyndigheten
Den nyligen startade Pensionsmyndigheten har kontor över hela Sverige. Med videokonferenser samlar man skarorna.Område: Samverkan
Samverkan1205Den nyligen startade Pensionsmyndigheten har kontor över hela Sverige. Med videokonferenser samlar man skarorna. Vi-känsla med videokonferens * Nedan följer kundcase från Impact Europe, numera Atea Audiovisuell Kommunikation. Den nyligen startade Pensionsmyndigheten har kontor över hela Sverige. Med videokonferenser samlar man skarorna. - Det kommer att ge oss en stor "vi känsla", säger Mikael Amundrud, driftsansvarig för videokonferens. Pensionsmyndigheten är geografi skt utspridd över hela vårt avlånga rike. - Det gör att vi måste fi nna tidseffektiva, kostnadseffektiva men inte minst miljömedvetna kanaler för att mötas över de geografi ska gränserna. Genom att genomföra videokonferenser på detta enkla sätt kommer våra medarbetare att känna en större gemenskap och vi kommer att få en hög kvalitet på våra möten mellan personer i alla nivåer, säger Mikael Amundrud. Hoppas på fantasi Visionen är att Pensionsmyndigheten ska finna stora mervärden, från korta snabba möten som ska kunna ersätta mail eller telefonsamtal, upp till komplexa flerpartssamtal över längre tider. - Min förhoppning är att man utöver traditionella videokonferensmöten, ska se möjligheten att genomföra exempelvis introduktionsutbildningar och repetitionsutbildningar av vår personal med hjälp av denna plattform, säger Mikael Amundrud. Han hoppas samtidigt att fantasin kommer att flöda fritt bland medarbetarna. - Tänk bara en gemensam fredagsfi ka över länk, med lite "inför helgen snack". Detta gör att vi kommer att länkas samman på ett nytt sätt, som får oss att må bra. God teknisk hjälp Pensionsmyndigheten använder Tandberg Edge 95 med enkel skärm vid kontoren i Gävle, Halmstad, Karlstad, Luleå, Stockholm (Hornstull), Stockholm (Regeringsgatan), Söderhamn, Visby samt Växjö. Man har även ett antal Tandberg E20 på de större kontoren. - Nu ska plattformen sätta sig och vi hoppas på ett aktivt användande. Får vi bra genomslagskraft så kommer vi säkert att utöka vårt antal endpoints, säger Mikael Amundrud. Amundrud är nöjd med samarbetet med Impact Europe. Han gillar att Pensionsmyndigheten har fått äga dynamiken i processen tack vare en lagom drivkraft från Impactsäljaren Hans Johansson. - Sedan har vi haft ett enormt stöd av teknikerna som hjälpt oss. Vi har ett väldigt högt säkerhetsmedvetande på Pensionsmyndigheten, vilket gör att vår infrastruktur är speciell att arbeta i. Här har Impact Europes förståelse och tekniska kunskap varit förstklassig. * Atea Sverige AB äger Impact Europe i Sverige sedan april 2010, och går idag under namnet Atea Audiovisuell Kommunikation. 0Pensionsmyndigheten: Vi-känsla med videokonferens1weekly0.501
Polisen Malmö
I det nationella uppdraget ingår att ta fram ett koncept för videoinspelning av förhör med såväl vuxna som barn. Projekt Karins 12 samtalsrum har försetts med ispecialanpassad teknik för att säkerställa hög kvalité på bild- och ljudupptagningar.Område: Samverkan
Samverkan1206I det nationella uppdraget ingår att ta fram ett koncept för videoinspelning av förhör med såväl vuxna som barn. Projekt Karins 12 samtalsrum har försetts med ispecialanpassad teknik för att säkerställa hög kvalité på bild- och ljudupptagningar. Smart teknik säkrar dokumentationen vid förhör * Nedan följer kundcase från Impact Europe, numera Atea Audiovisuell Kommunikation. I det nationella uppdraget ingår att ta fram ett koncept för videoinspelning av förhör med såväl vuxna som barn. Projekt Karins 12 samtalsrum har försetts med ispecialanpassad teknik för att säkerställa hög kvalité på bild- och ljudupptagningar. Tekniken har också anpassats efter särskilda gruppers behov, till exempel kan en ljusbarnröst förstärkas medan en vuxen, mörkare stämma tonas ned. Tonåringar ska kunna chatta med en förhörsledare när ett öga mot öga samtal kännas allt för svårt. Alla upptagningar lagras på en central hårddisk. I de vackert inredda samtalsrummen har tekniken integrerats för att vara såväl effektiv som diskret. Upptagning av bild och ljud görs med analoga videokameror, dolda mikrofoner och myggor, kopplade via förstärkare till en laptop som försetts med programvara för att styra kameran med piltangenterna. De rum som används till barnförhör har lite mer avancerad utrustning. Där filtreras ljudet också genom en röstprocessor, så att exempelvis en ljus tunn barnröst förstärks medan en dov kraftig mansröst tonas ner; pappersprassel filtreras bort, och så vidare. Allt för att optimera det ljud som spelas in och så småningom ska spelas upp vid en rättegång. Två kameror används alltid vid barnförhör En infälld bild visar förhörsledaren och barnet, medan barnets kroppsspråk och ansiktsuttryck visas över resten av bildrutan. Dessutom är en tredje kamera monterad i taket, om barnet till exempel ritar eller målar något som kanske skall dokumenteras. Inspelningsutrustning och styrning av kameror finns i ett särskilt teknikrum, där också åklagare och en särskild företrädare kan följa förhöret och samtidigt ha kontakt med förhörsledaren. Chatt för ungdomar Utöver detta pågår arbete med att ta fram ett program, tillräckligt likt vad ungdomarna använder för att chatta över internet för att de ska känna igen sig. Meningen är att helt enkelt koppla samman två datorer, utan förbindelse med annat nätverk, så att en förhörsledare kan föra en dialog via chatt med ungdomen. Denna chatt ska sedan skrivas ut som ett alternativ till ett vanligt dialogförhör. Samtidigt filmas ungdomen, dels genom en webcam i datorn och dels genom en kamera monterad i rummet. Om chatten sedan leder till att ungdomen klarar att prata om det som varit jobbigt, kan förhörsledaren gå in och fortsätta förhöret på vanligt sätt och spela in det hela. Framtida utvecklingsmöjligheter Den teknik som nu byggs upp inom ramen för Projekt Karin har stor potential för framtida utveckling. I dag finns bland annat tankar på att ge behöriga på annan plats möjlighet att följa förhör på Karin i realtid. Med en direktuppkoppling till domstolarna skulle utsatta brottsoffer, till exempel barn, kunna vittna i en trygg miljö och slippa möta förövaren i rättsalen. Inom uppdraget för projekt Karin ligger att skapa ett nationellt koncept för videoinspelning av förhör med såväl vuxna som barn. Tanken är att video- och ljudfiler ska kunna nås direkt från utredning och förundersökning. De servrar som används för  video och ljudfiler måste alltså vara integrerade med polisens IT-miljö. * Atea Sverige AB äger Impact Europe i Sverige sedan april 2010, och går idag under namnet Atea Audiovisuell Kommunikation. Så fungerar den tekniska lösningen: Impact Europe har inrett förhörs-rummen med rätt antal videokameror och mikrofoner för att säkerställa att samtalet i rummet uppfångas korrekt. Inspelningen styrs av en förhörsledare som med hjälp av en anpassad mjukvara kan bestämma hur samtalet skall spelas in och dokumenteras. Förhörsledaren kan även göra noteringar i dokumentationen under samtalets gång med hjälp av en fotpedal. Det är även möjligt att importera ljud- och videofi ler från externa enheter, diktafoner och kameror. Idag lagras det inspelade materialet på en PC för att sedan brännas på en DVD för dokumentation, men i snar framtid kommer det inspelade materialet kunna lagras på en server med sökfunktioner. Impact Europe leverans bygger på teknik från bland annat vår samarbetspartner Indico Systems. 0Polisen Malmö: Smart teknik säkrar dokumentationen vid förhör1weekly0.501
Preem
Genom att knyta it nära till verksamhetens affärsnytta, har Preem gjort en jätteresa mot effektivitet och kreativitet. Nu kan medarbetarna fokusera på annat än it-lösningar när de jobbar. Preems CIO, Claes-Håkan Johansson, berättar hur processen gick till.Område: Klient
Klient2545Genom att knyta it nära till verksamhetens affärsnytta, har Preem gjort en jätteresa mot effektivitet och kreativitet. Nu kan medarbetarna fokusera på annat än it-lösningar när de jobbar. Preems CIO, Claes-Håkan Johansson, berättar hur processen gick till. Det blåser nya vindar - på Preem är it en fråga för ledningen Genom att knyta it nära till verksamhetens affärsnytta, har Preem gjort en jätteresa mot effektivitet och kreativitet. Nu kan medarbetarna fokusera på annat än it-lösningar när de jobbar. Preems CIO, Claes-Håkan Johansson, berättar hur processen gick till. Artikeln är hämtad ur vår kundtidning Tomorrow nr 2/2011 Text Peter Wiklund Foto David Bicho och Preem Preem är Sveriges största drivmedelsbolag. För några år sedan upptäckte de att it-stödet inte var tillfredsställande kopplat till verksamheten. I praktiken saknades det ofta resurser, och it-avdelningen kunde inte alltid leverera det som önskades - och som behövdes. Det ledde i sin tur till att it-avdelningen "rundades" i vissa projekt. Successivt ökade klyftan mellan it och affärsverksamheten. När sedan ett större planerat projekt inte kunde genomföras bestämde sig Preem för att göra en rejäl omstart. - När jag började på bolaget, i början av 2009, hade Preem just inlett arbetet, berättar CIO Claes-Håkan Johansson. Det var ett ambitiöst upplägg, där man började med att backa ordentligt och ta ställning till frågor som "Vad vill vi med vår verksamhet?" Alla de tre affärsområdena gjorde varsin analys för att definiera strategier. Dessa strategier låg sedan till grund för att skapa "trappsteg" mot de mål de satte upp. - Visst kunde man inom vissa aspekter säga sig var "good enougn". Men för att kunna utvecklas krävdes en definition av hur strategin skulle genomföras steg för steg. Här gick vi sedan in och jämförde de utvecklings- stegen med vårt befintliga it-stöd. Affärsområdena får tydliga it-resurser Ett av resultaten blev att it-avdelningen omorganiserades för att passa verksamhetens behov bättre och bli tydligare. Tidigare hade det inte funnits någon samlad it-styrning, utan varje affärsområde skötte sig på egen hand. - Numera har vi i stället en it-avdelning som ansvarar för de övergripande it-strategierna och de samlade kompetensen. I stället för att organisera oss efter tekniska lösningar, har vi valt att låta affärsområdena få dedikerade resurser. På det sättet är de fortfarande involverade i att prioritera de egna arbetsinsatserna. Med den nya organisationen, som etablerades i slutet av 2009 och sedan förfinades under förra året, ser Claes-Håkan Johansson att de har goda möjligheter att kunna fokusera på det viktiga i verksamheten: affärsmålen. - Man kan definitivt säga att vi på det här sättet vill skapa en grund för att släppa kraften fri i organisationen. Med optimala it-lösningar kan medarbetarna helt enkelt slippa tänka på it själva - det finns där som en grund för deras respektive funktioner. En av de viktigaste faktorerna i arbetet med att skapa ett nytt, framgångsrikt it-stöd är kommunikation, hävdar Claes-Håkan Johansson. För att få med sig medarbetare från olika delar av verksamheten har han själv varit ute och pratat med många av dem. - Det är en betydelsefull del av mitt jobb, menar han. Den kommunikation han har fört med kollegorna på Preem har gjort nytta. - En nyckel är givetvis att få affärsområdescheferna att tycka att det här är bra, då förs det vidare nedåt i organisationen på ett naturligt och effektivt sätt. Sammanslagning av flera kulturer En annan av deras utmaningar har varit att Preem har bildats genom köp av verksamhetsdelar från tre oljebolag från Sverige, England respektive USA under 15 års tid. Det har alltså funnits olika kulturer och system att ta hänsyn till och synka ihop. - Det här har bidragit till att vår it-miljö är väldigt spretig - några stordatorsystem kan nog ha trettio år på nacken, samtidigt som vi givetvis också har den senaste .NET- tekniken. It-avdelningen har fått göra allt fler brandkårsutryckningar genom åren, så även de har välkomnat förändringarna i strukturen och att långsiktigheten har ökat. - Många inom it känner en lättnad över att "äntligen händer det något". Det är självklart väldigt tillfredsställande att vara delaktig i en strategi, att veta vart organisationen är på väg. Det gör i sin tur att vi ökar kraften inom it-avdelningen. Nu går det lättare och är mer stimule- rande att söka kreativa lösningar! Medarbetare och it-avdelning i all ära. Hur har Preem lyckats få beslutsfattarna i ledningsgruppen med på tåget i de här förändringarna? - Ja, hur gör man egentligen?, säger Claes-Håkan Johansson och skrattar. Han tänker efter, och kommer snabbt fram till att det i mångt och mycket handlar om "timing". - När vi på it ser ett behov av förändring är det viktigt att det stämmer överens med de affärsstrategiska behoven. För att kunna skapa den typen av timing gäller det både att ha en nära dialog med koncernledningen och att it-medarbetarna är involverade i organisationens strategier. Måste vara samtalspartner En av förändringarna i organisationen är att de har etablerat en så kallad it-styrelse. Där sitter affärsområdescheferna, CFO och Claes-Håkan Johansson. - Vi har fyra schemalagda möten per år, men träffas även vid behov däremellan. Med it-styrelsen har vi en uppenbar kanal direkt in i koncernledningen. Han ser inget behov av att själv sitta med i koncernledningen för att bevaka it-intressena. - Nej, jag har haft den positionen i andra företag, och det innebär ingen fördel ur den aspekten. I koncernledningen ska man inte diskutera it, beroende på bransch, där ska man behandla kund- och marknadsstrategier. Att de praktiska lösningarna i strategierna sedan många gånger bygger på it är en annan sak. När Claes-Håkan Johansson sammanfat- tar förändringsarbetet med att föra it upp på koncernledningens engagemang konstaterar han att det har löpt på väldigt smidigt. - Sedan gäller det förstås att vara lyhörd, att fungera som en samtalspartner och inte driva på förändringar alltför snabbt. När vi någon gång har märkt att den berörda delen av organisationen inte är redo, har vi backat och tagit upp samma sak ett halvår senare. Under året kommer Preem bland annat att arbeta med att effektivisera sin hantering genom att införa ett nytt ärendehanteringssystem och upprätta SLA-krav på de tjänster de levererar. - Hittills har vi många gånger kört på våra medarbetares goda vilja att ställa upp om det uppstår något problem. Men den sortens support ska vi inte förlita oss på, det måste vara bättre uppstyrt. En annan del av effektiviseringen går ut på att se över deras it-leverantörer. - Vi har alldeles för många leverantörer idag. För att kunna öka både leveranssäkerheten och kostnadseffektiviteten ska vi se till att hålla oss till i första hand de stora leverantörerna - så att vi kan lägga fler ägg i samma korg. Genom att förändra organisationen och se till att it är bättre kopplat till verksamhetens affärsnytta har Preem kunnat släppa kraften fri i organisationen. Fakta Preem är landets största drivmedelsföretag och svarar för omkring 80 procent av den svenska raffina- derikapaciteten och omkring 30 procent av den nordiska. Preem omsatte 73,6 miljarder SEK under 2009 och koncernen sysselsätter drygt 3 400 personer. Av dessa är drygt 1 300 egna anställda, varav 900 arbetar vid raffinaderierna i Göteborg och Lysekil. Produktionen på de båda raffinaderierna motsvarar i volym cirka 18 miljoner kubik- meter olja, vilket är mer än vad svenska folket gör av med under ett år. På Preem finns ungefär 2 000 pc i drift, med sammanlagt 300-400 applikationer. It-avdelningen består av drygt 50 personer plus ett 20-tal konsulter på mer eller mindre heltid. Genom att förändra organisationen och se till att it är bättre kopplat till verksamhetens affärsnytta har Preem kunnat släppa kraften fri i organisationen - nu behöver inte medarbetarna tänka på it-stödet utan kan fokusera på sina respektive arbetsuppgifter. På det sätt kan Preem nyttja medarbetarnas potential och specialkunskaper optimalt. På köpet har de fått en väsentligt förbättrad överblick och kan agera proaktivt snarare än reaktivt. Så lyckas Preem få in it hos koncernledningen Sätt upp tydliga affärsstrategier, med definierade steg för att nå målen. Matcha befintligt it-stöd mot dessa steg. Skapa någon form av it-styrelse, som kan fungera som en kanal in i koncernledningen. Stäm av alla projekt så att de bygger på starka business case. Kontrollera vilken återbetalningstid som gäller för varje investering. Var beredd på att backa om organisationen inte är redo för vissa förändringar. Spara idéerna till senare tillfällen. Definiera vilka resurser som varje affärsområde har att tillgå, så kan de lättare se vilka prioriteringar som behöver göras. Kommunikation är en nyckel till acceptans hos såväl ledningsgrupp som medarbetare. Öppenhet och tydlighet är A och O i framgångsrik kommunikation. Genom att göra it-strategin tydlig öppnas möjligheter för it-medarbetare att komma med kreativa lösningar inom de givna ramarna. Våga ifrågasätta och utmana invanda mönster. De flesta accepterar trots allt nya lösningar, så länge de får fördelarna klara för sig. Gör enkätundersökningar. Ta reda på hur verksamheten uppfattar it-stöd, implementering och support för att kunna öka affärsnyttan genom att medarbetarna kan känna sig trygga med it-lösningarna. 0Preem: Nya vindar- it en fråga för ledningen1weekly0.501
Riksdagsförvaltningen
Riksdagsförvaltningen är beroende av stabila system för styrning och hantering av mobiltelefoni, dokumenthantering och synkning av kalendrar. Jämfört med andra länder ligger Sveriges riksdag i teknikens framkant - mycket tack vare en enskild person: Lennart Blecher.Område: Klient
Klient1190Riksdagsförvaltningen är beroende av stabila system för styrning och hantering av mobiltelefoni, dokumenthantering och synkning av kalendrar. Jämfört med andra länder ligger Sveriges riksdag i teknikens framkant - mycket tack vare en enskild person: Lennart Blecher. Mobila system för rörliga riksdagsmän Artikeln är hämtad ur vår kundtidning Tomorrow nr 4/2009 Text Nils Åhrström foto Gisela Svedberg Riksdagsförvaltningen är beroende av stabila system för styrning och hantering av mobiltelefoni, dokumenthantering och synkning av kalendrar. Jämfört med andra länder ligger Sveriges riksdag i teknikens framkant - mycket tack vare en enskild person: Lennart Blecher. Tomorrow har träffat Lennart Blecher som är systemintegratör för mobila system på Riksdagen. Därmed har han det tekniska ansvaret för nästan 1 200  mobilanvändare. Samtalet handlar mycket om styrning och kontroll - men också om ett arbetsliv där många är på språng. Från papper till handdator Säkerhetsfrågor och driftsäkerhet har alltid stått i fokus när det gäller riksdagsledamöternas övergång från papperskalender och bakelittelefon till bärbara elektroniska enheter. Arbetet startade redan i mitten av 90-talet med olika pilotprojekt för att hitta fungerande hårdvara och system för elektroniska planeringskalendrar. Teknikutvecklingen har gått via Palm Pilot och Psiondatorer till en enda mobil enhet för att sköta telefoni, dokumenthantering, kalender, planering, mötesanteckningar och nyhetsuppdateringar. Våra riksdagsledamöters speciella arbetssituation gör att säkerhetskraven är tuffa. - Ledamöterna är ständigt på språng, säger Lennart Blecher. Samtidigt som tillgängligheten måste vara hög, behöver kraven på säkerhet och möjligheten att styra och hantera enheterna uppfyllas. Många verktyg i ett Den samling tjänster som går under namnet DME (Dynamic Mobile Exchange) från Excitor i Danmark, innebär att ett enda verktyg kan användas vid hanteringen av säkerhet, programhantering och administration av mobila enheter. Programvaror kan fjärrinstalleras, telefoner styras och funktioner kontrolleras. Automatisk synkronisering kan till exempel stängas av vid roaming och utlandsvistelser för att undvika dyra avgifter. Det finns även möjlighet att synkronisera och uppdatera kalender, uppgifter, adressbok, filer och e-post. - Driftsäkerheten ar viktig, berättar Lennart. Ledamöterna går i taket om de inte kommer åt sin kalender. Men en tillfredsställande skalskyddshantering är naturligtvis minst lika viktig, och det är först nu - i och med andra generationens DME - som detta kan tillgodoses. En mobil på avvägar Riksdagsledamöternas telefoner innehåller adressböcker och information av mycket känslig karaktär. Utan inloggning kan bara nödsamtal ringas, men via systemet kan även Lennart och hans kollegor på riksdagsförvaltningens it-avdelning radera telefonens innehåll fullständigt, även om sim-kortet byts ut. Verktyget hanterar i princip vilka telefoner som helst. - En ledamot som tappat sin telefon kan gå in i en butik var som helst i världen, köpa en ny telefon och ett sim-kort, kontakta vår helpdesk, få sig tillsänt inställningar och synkprogram och snabbt vara uppe igen, säger Lennart. Statistikhjälp Verktygen kan användas för fjärrinstallation av programvara för att blockera telefonerna från sms och samtal från vissa nummer. De kan dessutom distribuera ny programvara. Ovanpå allt finns en statistikmodul som Lennart är mycket nöjd med, vilken innebär att man kan skapa värdefulla underlag vid upphandlingar av operatörstjänster. - Vi loggar inte enskilda ledamöters telefonsamtal, men kan ha koll på samtals- och datatrafiken till och från olika länder. Egna manualer Mobiltelefoner är i dag mycket komplexa. Ledamöterna nyttjar tjänster som pod-casts och streaming. Genom tjänsterna kan de följa debatterna i kammaren och hålla reda på när det är dags att rösta eller att gå upp i talarstolen. I riksdagsförvaltningens senaste årsredovisning kan man i en undersökning läsa att ledamöterna är nöjda med de mobila tjänster som står till buds. Samt att de sammanlagt har fått 283 timmar undervisning om mobiltelefoner och bärbar utrustning. - Vi testar nya program och funktioner på en pilotgrupp, berättar Lennart. Därefter skriver jag egna manualer som läggs upp på vår webb och så rullar vi ut programmen. Riksdagens utbildare ger kurser för ledamöter och tjänstemän. Utan kurs - ingen mobil! Entusiaster skapar försprång Det är ofta några få personers oavlönade engagemang som driver på it-utvecklingen och gör att en organisation plötsligt fått ett försprång. Så var det till exempel med SEB:s banktjänster, Aftonbladets nyhetssajt och så har det varit på Riksdagsförvaltningen. Lennart Blecher har på egen hand gjort riksdagsledamöterna mobila. Till sin hjälp har han haft ett gäng entusiastiska användare bland ledamöter och personal. - Mycket av utvecklingen vad gäller it och kommunikation inom Riksdagen drivs fortfarande av entusiasm, säger Lennart. Itutvecklingen går snabbt - och det finns ingen chans att man kan tröttna på det här! Riksdagsförvaltningens verktyg och lösningar Riksdagen fokuserar på en plattform i mobil-sortimentet, Symbian. Detta underlättar för användarna. Utbildning och service förenklas och därmed sänks kostnaderna. Riksdagens e-postsystem är baserat på IBM Lotus Notes och Dominos inbyggda samarbetsverktyg och applikationsplattform. DMe från excitor är ett komplett verktyg med hög säkerhetsprofil och synkronisering av ett flertal mobiltyper som Nokia, Sonyericsson (Symbian och Javabaserade modeller), Windows Mobile mobiler samt iPhone. Fungerar både mot Lotus Notes Domino och Microsoft exchange. Styrning och kontroll över mobil telefoni Mycket tid och pengar kan sparas när företag och organisationer standardiserar sina mobiltelefoner. allt fler har sina mail och möjlighet att hantera dokument i mobiltelefonen. Därmed blir den en del av företagens it-infrastruktur och ansvaret flyttas ofta från traditionella telefoni-funktioner till it-avdelningen. I takt med att mer avancerade telefoner används så ökar supportbehoven och det tar längre tid att komma igång med sin mobiltelefon än tidigare. Den olåsta mobilen är också en säkerhetsrisk. Mail, kontakter och dokument blir öppna för alla att läsa om telefonen kommer på avvägar. Mycket tid och pengar kan därför sparas när företag och organisationer väljer att standardisera och kontrollera sin mobiltelefonianläggning. Företaget får ökad kostnadskontroll och itavdelningen kan integrera de mobila enheterna i sina styrsystem. ett standardiserat urval av telefoner underlättar även för helpdesk, som kan läsa in sig på de modeller som gäller och därefter snabbt ge support. Ateas erbjudande Atea Mobil Komplett är en tjänst som förenklar och effektiviserar hanteringen av företagets alla mobiltelefoner. Genom att mobiltelefonerna förses med en programvara kan hela anläggningen enkelt fjärrstyras, administreras och kontrolleras från en central punkt. Med ett användarvänligt administrations-verktyg styrs anläggningen vad gäller enhetlig synkronisering av e-post, kontakter, kalender och säkerhetsfunktioner. Ett omfattande rapporteringsverktyg ger mängder av information som hjälper företaget att utforma och efterleva sin egen mobilpolicy. Mobil Komplett innehåller allt från licenser, implementation, drift och övervakning. Läs mer på atea.se/mobilkomplett 0Riksdagsförvaltningen: Mobila system för rörliga riksdagsmän1weekly0.501
Räddningstjänsten Göteborg
Med ett enkelt knapptryck på den lilla styrpanelen förvandlas salen hos Räddningstjänsten i Göteborg på några sekunder från konferenssal till operativ ledningscentral när larmet går. På den stora videoväggen kommer kartbild och en lägesinformation som fortlöpande uppdateras.Område: Samverkan
Samverkan1207Med ett enkelt knapptryck på den lilla styrpanelen förvandlas salen hos Räddningstjänsten i Göteborg på några sekunder från konferenssal till operativ ledningscentral när larmet går. På den stora videoväggen kommer kartbild och en lägesinformation som fortlöpande uppdateras. Några sekunder från konferenssal till operativ ledningscentral * Nedan följer kundcase från Impact Europe, numera Atea Audiovisuell Kommunikation. Med ett enkelt knapptryck på den lilla styrpanelen förvandlas salen hos Räddningstjänsten i Göteborg på några sekunder från konferenssal till operativ ledningscentral när larmet går. På den stora videoväggen kommer kartbild och en lägesinformation som fortlöpande uppdateras. Vi befinner oss hos Räddningstjänsten i Storgöteborg och i ledningscentralen i Gårda strax intill Nya Ullevi. Den verksamhet som leds härifrån omfattar 23 brandstationer och innefattar kommunerna Göteborg, Kungsbacka, Mölndal, Härryda, Partille samt Lerum. Helt nyligen har man här i Gårda tagit i bruk ett högmodernt presentations- och kommunikationssystem, det första i sitt slag inom räddningstjänsten i Sverige. Tillsammans med en väl tajmad omorganisation och teknikuppdatering leder det nya systemet i ett slag räddningstjänsten i Storgöteborg rätt in i rymdåldern! - Tidigare var det papper och penna samt radio som gällde med all den begränsning och risk för feltolkningar detta medförde, konstaterar Håkan Alexandersson, stf. Räddningschef. Stabchef Håkan Hermansson demonstrerar hur man arbetar interaktivt med SmartBoard och övervakningsvägg vid Räddningstjänsten i Storgöteborg Med hjälp av det nya systemet och den moderna tekniken som hårdvarumässigt består av såväl mobil som fast videokonferensutrustning, fi lmdukar och projektorer, matrisväxel, trådlöst bredband, bildskärmar, Smartboards och stor videovägg samt datorer och kommunikationsutrustning för 13 räddningsenheter, kan nu Räddningstjänsten i Storgöteborg: Samla ihop och presentera data från tillgängliga databaser i form av tex. aktuellt resursläge, kartor, flygfoton, objektsinformation om den aktuella skade platsen, information om närområdet, brandpostnätet samt info om insatta typ av enheter som finns på plats. Skapa en gemensam lägesbild för bl.a. personal på skade- och ledningsplatser men också kommunledning och andra samverkansparter som tex. polis och sjukhus. Vid larm kommer det nu automatiskt upp en kartbild på bildskärmen i brandbilen. Bilden centreras på det larmade objektet och samtidigt visas bifogad information i form av tex. positionering, fastighets- eller företagsnamn, typ av larm och förstaobservationer. Brandbefäl i olika ledningsfunktioner kan i samband med larmet öppna ett flygfoto som visar på byggnad, omgivning, brandpostnät samt plocka upp ev. annan information om objektet. Bland annat kan en tidigare särskilt uppgjord insatsplan för objektet ifråga knytas till kartan. Möjlighet finns också att zooma in på objektet samt tex. ta fram sidobilder på byggnaden. - Genom att plocka upp kartbilden på Smartboarden kan vi tex. snabbt rita in eventuella avspärrningar på kartbilden och skicka bilden vidare via nätverket till andra ledningsfunktioner och samverkanspartners. All denna information sparas. Gemensam lägesbild Allteftersom ytterligare objektinformation och information om insatsen som sådan kommer in, ta de upp på och görs tillgänglig på lägesbilden. - På det sättet får vi på olika befälsnivåer en enda och gemensam samt hela tiden uppdaterad lägesbild. Detta dynamiska underlag är ovärderligt för alla centrala ledningsfunktioner men samt för ledningen ute på fältet och på skadeplatsen där vi tex. numera måste göra en fördjupad riskbedömning inför en ev. insats av rökdykare. Sammantaget ger oss systemet möjlighet att skapa ett beslutsstöd som ger oss möjligheter och förutsättningar att fatta rätt beslut om åtgärder. - Det är bara fantasin som sätter gränsen idag, konstaterar en mycket nöjd Håkan Alexandersson vid rundvandringen i Gårda. I sammanhanget vill jag gärna säga att Impact Europe som skräddarsytt systemet efter våra behov och önskemål gjort ett i alla avseenden förstklassigt jobb. Den insatsen är värd allt beröm. Närmare 5 Mkr har investeringen i den nya presentations- och kommunikationstekniken kostat varav Myndigheten för Samhällskydd och Beredskap, MSB, står för halva beloppet. * Atea Sverige AB äger Impact Europe i Sverige sedan april 2010, och går idag under namnet Atea Audiovisuell Kommunikation. 0Några sekunder från konferenssal till operativ ledningscentral hos Räddningstjänsten Göteborg1weekly0.501
Räddningstjänsten Linköping
Sedan oktober 2006 har Linköpings Räddningstjänst verkat i en ny brandstation E21/Linköping. Atea (f.d Impact Europe) har levererat system för att visualisering och ljudkommunikation som stödjer processerna för beslut och ledningsstöd vid räddningstjänsten i Linköping.Område: Samverkan
Samverkan1208Sedan oktober 2006 har Linköpings Räddningstjänst verkat i en ny brandstation E21/Linköping. Atea (f.d Impact Europe) har levererat system för att visualisering och ljudkommunikation som stödjer processerna för beslut och ledningsstöd vid räddningstjänsten i Linköping. Övervakning av Räddningstjänsten i Linköping * Nedan följer kundcase från Impact Europe, numera Atea Audiovisuell Kommunikation. Sedan oktober 2006 har Linköpings Räddningstjänst verkat i en ny brandstation E21/Linköping. Impact Europe har levererat system för att visualisering och ljudkommunikation som stödjer processerna för beslut och ledningsstöd vid räddningstjänsten i Linköping. Systemen består av modern teknik som tillsammans skapar en helt unik brandstation som är den mest moderna i Sverige och kanske i hela Europa. Tillsammans med olika rumsfunktioner skapas ett integrerat arbetssätt och tack vare tekniken möts behovet av att kunna agera snabbt för att bemöta olika kriser, insatser, beredskap, katastrofer och press. Systemen hanterar en stor mängd informationskällor och kan visas dels i sambands och ledningscentralen eller stabstorg på stationen men man kan också distribuera bild till andra närliggande stationer för att kunna arbeta integrerat i och göra samlade insatser. Med ett enkelt handhavande via pekskärmar och interaktiv whiteboard styrs all teknik. För att kunna kommunicera med andra viktiga parter i räddnings/kris situationer använder man videokonferens. Oftast består dessa parter av SOS Alarmering, Länsstyrelsen och Landsting. I "operation room" kan man hämta upp bilder ifrån ledningscentralen och interaktivt arbeta med informationen. Den digitala whiteboarden används för att dokumentera de olika händelserna samt de direktiv som skrivs på tavla. Rummens olika funktioner och dess visualisering och ljudsystem. Sambands och ledningsrum: Barco Kontrollvägglösning ( 6 st 50" kuber 3*2) Barco Controller och Appollo Software Crestron Styrsystem Ljudsystem Stabstorg: Projektorer (3 st Mitsubishi XD2000U) Interaktiv whiteboard Crestron Styrsystem Ljudsystem Lektionssal: Projektor Crestron Styrsystem Ljudsystem Mobilt videokonferenssystem Information delas också mellan deltidsstationerna i regionen genom Barcos mjukvara Appollo. Vid flytten till den nya stationen splittrades personalen mellan den gamla och den nya men med videokonferens kan man ha visuell kommunikation vid möten, briefing, genomgångar, skiftesbyten utan att tumma på beredskapen. * Atea Sverige AB äger Impact Europe i Sverige sedan april 2010, och går idag under namnet Atea Audiovisuell Kommunikation. 0Övervakning av Räddningstjänsten i Linköping1weekly0.501
Räddningstjänsten Västerås
- Det nya visualiseringssystemet för besluts- och ledningsstöd gör oss bättre, främst då på de stora olyckorna, säger Håkan Fehne, stf räddningschef vid Mälardalens Brand- & Räddningsförbund, MBR, i Västerås. Förutom Västerås omfattar de kommunerna Hallstahammar och Surahammar.Område: Samverkan
Samverkan1209- Det nya visualiseringssystemet för besluts- och ledningsstöd gör oss bättre, främst då på de stora olyckorna, säger Håkan Fehne, stf räddningschef vid Mälardalens Brand- & Räddningsförbund, MBR, i Västerås. Förutom Västerås omfattar de kommunerna Hallstahammar och Surahammar. Kommunicera med samma lägesbild till ett flertal ledningsplatser * Nedan följer kundcase från Impact Europe, numera Atea Audiovisuell Kommunikation. - Det nya visualiseringssystemet för besluts- och ledningsstöd gör oss bättre, främst då på de stora olyckorna, säger Håkan Fehne, stf räddningschef vid Mälardalens Brand- & Räddningsförbund, MBR, i Västerås. Förutom Västerås omfattar de kommunerna Hallstahammar och Surahammar. Nu i vår tar man efter en avslutande utbildningsinsats i bruk det nya lednings- och presentationssystem som gör det möjligt att kommunicera samma lägesbild till ett flertal ledningsplatser. I Västerås har man installerat det nya systemet som bl.a. innefattar projektorer, bildvägg och interaktiva whiteboards i stabs- och ledningsrummet. Härifrån kan man skicka ut lägesbilden till tre andra rum i huset. Dels till en stor lektionssal som är tänkt att även kunna användas för presskonferenser, del till två sammanträdesrum. Ett av dessa är tänkt att användas som informationscenter för samverkande myndigheter och instanser som omfattas av den aktuella händelsen. Det andra sammanträdesrummet är avsett som ett lägesrum att användas vid behov. - De aktuella lägesbilderna kan som beslutsstöd också förmedlas ut till två befäls- och ledningsfordon som utrustats med det nya kommunikationssystemet, berättar Håkan Fehne. Insatsen kan effektiviseras Den samlade lägesbilden med kartor, information om objekt och insatta enheter, väderförhållanden liksom bilder från olyckplatsen och kanske en polishelikopter ett mycket värdefullt beslutsunderlag. Detta leder i sin tur till att insatstiden kan minskas och att insatsen kan effektiviseras. - Ledningspersonalen kan fortlöpande uppdatera sig via det kontinuerligt sparade beslutsunderlaget och få en god bild av hela skeendet. Då får vi ut den fulla effekten av det system vi valt, säger Håkan Fehne. Vid de stora händelserna räknar räddningstjänsten i Västerås att fullt ut kunna dra fördel av det nya presentationssystemets möjligheter men självfallet har man nytta och stöd av systemet även vid de mer vardagliga olyckorna. Men det är som sagt vid de store skeendena med stora informationsflöden och fortlöpande beslutsprocess som det nya systemet från Barco och Impact Europe kommer till sin fulla rätt. - Och möjligheterna att bygga ut och vidareutveckla systemet ser inga gränser, konstaterar Fehne. Fler satsar på ny kommunikation Bakom satsningen i Västerås ligger en intern utredning om vad som behövdes i beslutsfunktionen samt studiebesök i Eskilstuna, Jönköping och Linköping. Det var efter denna runda man specifierade de behov och de funktioner man önskade för ledningen av de totalt sju stationer som ingår i MBR, två bemannade med heltidspersonal och fem med deltidare. Investeringskostnaden stannade vid cirka 2,6 Mkr varav Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, står för halva beloppet. Impact Europes Christer Nordén, själv en gång deltidsbrandman och med en stor inneboende kunskap om fördelarna och möjligheterna med det nya kommunikationssystemet och den stora utvecklingspotential och flexibilitet det representerar: - En enda bild med all tillgänglig information säger mer än knastriga ord över radion, konstaterar Christer. * Atea Sverige AB äger Impact Europe i Sverige sedan april 2010, och går idag under namnet Atea Audiovisuell Kommunikation. Fyra räddningstjänster har redan investerat i den nya presentations- och ledningstekniken som Impact Europe varit med om att implementera med start i Västerås och med fortsättning i Göteborg, Luleå och Örebro. 0Räddningstjänsten Västerås kommunicerar med samma lägesbild till ett flertal ledningsplatser1weekly0.501
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Sjukhusvärldens modernaste konferensrum - med röntgen!Område: Samverkan
Samverkan1210Sjukhusvärldens modernaste konferensrum - med röntgen! Sahlgrenska i framkant: Sjukhusvärldens modernaste konferensrum - med röntgen! * Nedan följer kundcase från Impact Europe, numera Atea Audiovisuell Kommunikation. Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg är Nordens Transplantations-centrum. Verksamhetens puls finns i teknikrummet. - Vi har nått en standard dit alla strävar, säger SU:s Lennart Wiman. Centret är den enda enhet i Skandinavien som transplanterar alla organ. Lever, hjärta, lunga, tarm, njure, bukspottskörtel, allt i takt med att organdonatorer upptäcks. - Det tas dagligen livsviktiga beslut i det här rummet, säger Lennart Wiman och sveper med högerarmen över konferensrummet. Att utreda, transplantera och vårda en mottagare av organ kräver samarbete. Många människor är involverade och engagerade för att nå bästa resultat. Kommunikationen kräver också vass teknik. - Härifrån håller vi kontakt med organdonationssjukhus världen över. Senast hade vi en stor videokonferens med folk på Island kring lever- och njurpatienter. Allt i skarp HD, säger Lennart Wiman som ansvarar för satsningen men sprider äran: - Utan en engagerad verksamhetschef som Michael Olausson hade satsningen aldrig gått hem, påpekar Wiman. Ett unikt röntgensamarbete Transplantationscentret är helt beroende av röntgen. I vanliga fall behöver man flytta sig till röntgenavdelningen. Men inte på Sahlgrenska. - Vi har byggt en egen röntgenstation i konferensrummet och radiologen kommer hit istället för tvärtom. Vid transplantationer röntgar man patienterna intensivt och den här möjligheten ger oss stora fördelar. Vi får också högsta kvalitet på bilderna vilket är av yttersta vikt, det blir ingen degradering, säger Lennart Wiman. Det blev verklighet tack vare ett samarbete med Tomas Andersson på Röntgenavdelningen. - Vi har gått över gränser och ritat nya kartor! Ett fysiskt samarbete mellan transplantation och röntgen är unikt. Det märks när doktorerna har sina ronder i rummet, de gillar utrustningen, säger Lennart Wiman och tillägger: - Det har inte varit helt smärtfritt. Mycket fick omprövas men fi nns viljan så går allt att lösa. Idag har vi lagt grunden till morgondagens konferens och rondrum. Och nu bygger vi vidare. Dubbla projektorer i taket Impact Europe har installerat all teknik i rummet. Dubbla projektorer, styrsystem, skärmar, ljudsystem, videokonferenssystem, med mera. - Jag är en väldigt grinig kund som vet vad jag vill ha. Men trots mina exakta krav så fungerar samarbetet väldigt bra. Impact har alltid viljan att lösa ett problem och imponerar med sin support och service, säger Lennart Wiman. Det märks att han är stolt över det nybyggda rummet. - Det har varit en utmaning. Tekniker och doktorer lever i olika världar men vi har fått dem att samarbeta. Nu har vi det modernaste konferensrummet som finns i sjukhusvärlden! * Atea Sverige AB äger Impact Europe i Sverige sedan april 2010, och går idag under namnet Atea Audiovisuell Kommunikation. Fakta / Sahlgrenska Transplantationscentrum Livsviktiga transplantationer Mellan 1 januari och 1 november 2009 transplanterades organ från 46 donatorer på Sahlgrenska. 20 personer fick ny njure 80 personer fick ny lever 31 personer fick nya lungor 28 personer fick nytt hjärta 2 personer fick ny tarm 0Sahlgrenska i framkant: Sjukhusvärldens modernaste konferensrum - med röntgen!1weekly0.501
SATS
Den nordiska träningskedjan SATS är ett tjänsteföretag som fokuserat på sin kärnverksamhet: hälsa och träning. När det var dags att uppgradera backoffice och it-miljön, valde de att satsa rejält. Nu bygger företaget upp helt ny it från grunden, där funktionsarbetsplatser är en viktig del.Område: It som tjänst (DLM)
It som tjänst (DLM)1194Den nordiska träningskedjan SATS är ett tjänsteföretag som fokuserat på sin kärnverksamhet: hälsa och träning. När det var dags att uppgradera backoffice och it-miljön, valde de att satsa rejält. Nu bygger företaget upp helt ny it från grunden, där funktionsarbetsplatser är en viktig del. SATS visar it-musklerna med funktionsarbetsplatser som redskap Den nordiska träningskedjan SATS är ett tjänsteföretag som fokuserat på sin kärnverksamhet: hälsa och träning. När det var dags att uppgradera backoffice och it-miljön, valde de att satsa rejält. Nu bygger företaget upp helt ny it från grunden, där funktionsarbetsplatser är en viktig del. Artikeln är hämtad ur vår kundtidning Tomorrow nr 3/2010 Text Nils Åhrström Foto David Bicho Stylist Bettina Bieberstein Lee Man kan med fog säga att gymbranschen har kommit upp från de källarlokaler där aktörerna under förra delen av seklet ofta bedrev sin verksamhet. Tomorrow har besökt SATS nyinvigda träningscenter i Sollentuna för att träffa Arvid Johansson, CIO. SATS huserar på översta våningen i det nyrenoverade och utbyggda Sollentuna Centrum. Lokalerna är inglasade, vilket skapar ljus och rymd. Här är liv och rörelse och motionärerna har en träningsglädje och energi som inte går att ta miste på. SATS är mycket mer än bara gym och styrketräning. Under samma tak samsas barn-, ungdoms- och seniorverksamhet, konditionsträning, rehabilitering av idrotts- och arbetsskador, personliga tränare med olika inriktning samt ett brett utbud av gruppträning. Från splittrad it-infrastruktur… Verksamhetens utveckling och koncernens snabba expansion i Norden under de senaste åren har gjort att itverksamheten haft svårt att hänga med. Att SATS organisation byggt på att varje land haft sin egen enhet, i egna bolag, har inte underlättat  arbetssituationen. När Arvid Johansson tillträdde som CIO i september förra året fanns det mycket att ta tag i. - It-infrastrukturen har varit splittrad på många olika underleverantörer i de olika länderna med temporära lösningar och inhyrda konsulter, berättar Arvid. Även försök att outsourca har förekommit, men aldrig gått hela vägen. Dessutom har många centrala funktioner helt enkelt saknats. …till helhetsgrepp Arvid Johansson stod inför ett val. Att bygga upp en helt ny it-avdelning för Norden skulle innebära att SATS måste köpa in all hårdvara och supporta själva - eller också teckna serviceavtal. Alternativet var att lägga ut it-verksamheten på en extern aktör. Arvid valde det senare. - Vi har lagt helhetsansvaret på Atea, som fungerar som en förlängning av vår verksamhet, berättar han. Här är funktionsarbetsplatser en viktig komponent. Standardiserade klientplattformar och centraliserad drift är modellen. Inget träningscenter kommer i fortsättningen att behöva köpa in datorer, mjukvara eller servicetjänster. I stället kommer SATS medarbetare över hela Norden att få tillgång till it-arbetsplatser till en fast månadskostnad. Nordisk närvaro - En stark nordisk närvaro var naturligtvis ett krav när vi valde samarbetspartner, det finns trots allt stora kulturskillnader mellan de olika länderna, menar Arvid. Det är viktigt med lokal förankring och att supporten är personlig och kontinuerlig. SATS har 120 sajter i Norden utspridda på 116 träningscenter eller kontor. Samtliga kräver support. Att administrera en manuell hantering från centralt håll skulle vara svårt, för att inte säga omöjligt. I stället kommer Atea och SATS att använda sig av Ateas verktyg Jumpstart och Accelerator för effektiv och automatiserad hantering av datorer, installationer och programvaror. - En av fördelarna med lösningen är att det är enkelt för SATS att hantera it-verksamheten i sin fortsatta expansion, säger Gabriella Imbro, som är närmast ansvarig för kunden på Atea. Skalbarhet och flexibilitet har även varit ledord i våra övriga insatser för att bygga upp den nya miljön. Inventering och storstädning av it-utrustning Sedan avtalet skrevs under i höstas har det initialt blivit en hel del ad hoc-arbete för Atea. Alla träningscenter har besökts och inventerats, behov ska analyseras och rollbeskrivningar skapas för alla olika funktioner. Atea kommer även att återta en hel del gammal it-utrustning. - Vårt insamlingssystem GoITloop kommer att hantera hela kedjan; återtagning, radering, återvinning eller skrotning på rätt sätt, berättar Gabriella. En säker radering av data och gamla hårddiskar är viktig för SATS, som hanterar personuppgifter som kan vara mycket känsliga. - Våra personliga tränare hanterar uppgifter om privatpersoners hälsa och välbefinnande, förklarar Arvid. Dessutom har vi ju SATS Rehab och våra sjukgymnaster med sina journalsystem. SATS bygger för expansion I Ateas helhetsansvar ligger bland annat också införandet av IP-telefoni, en  uppgradering av SATS hela nätverk, uppbyggandet av en virtuell server- och  lagringslösning samt hanteringen av SATS alla licenser och serviceavtal. Det mesta ska vara på banan innan årsskiftet. Arvid Johansson är van vid snabbväxande företag. Han kommer närmast från Lidl, där han som it-chef under sju år var med om att bygga upp koncernens verksamhet i Sverige. SATS vilar inte heller på några lagrar. All infrastruktur och alla it-rutiner som just nu slås fast görs med tanke på en fortsatt expansion. Det arbete som hittills har hunnit utföras har mötts med applåder, både externt och internt. - Internt har vi fått mycket positiv feedback. Medlemmarna upplever vår leverans som mer stabil och att vi kan möta deras behov på ett bättre sätt, säger Arvid. Dessutom kommer vi snart att kunna erbjuda nya spännande tjänster, som till exempel trådlös uppkoppling och musik som tjänst. Det här är SATS SATS är Nordens ledande träningsföretag med 116 helägda träningscenter, dessutom drivs 36 center på licens och franchisebasis. SATS finns i ett trettiotal tätorter i Norge, Sverige, Danmark och Finland. SATS har cirka 259 000 medlemmar på de helägda anläggningarna och närmare 11 miljoner besökare per år. På SATS helägda center genomförs varje år sammanlagt cirka 259 000 gruppträningsklasser (2009) och 100 000 individuella träningsinstruktioner, som leds av SATS licensierade instruktörer. SATS omsätt er drygt 1,6 miljarder kronor och har cirka 4 700 medarbetare, motsvarande drygt 1 000 heltidstjänster, på sina helägda center. SATS är det näst  största träningsföretaget i Europa, räknat i antalet träningscenter. SATS ägs sedan december 2006 av Tryghedsgruppen, ett företag som äger och utvecklar nordiska verksamheter inom säkerhet, hälsa och trygghet. 0SATS visar it-musklerna med funktionsarbetsplatser som redskap1weekly0.501
Skistar
Med hjälp av Atea har Microsoft och SkiStar förhandlat fram en kreativ hyrlösning, som innebär en flexibel och dynamisk licenshantering.Område: It-produkter och licenser
It-produkter och licenser1196Med hjälp av Atea har Microsoft och SkiStar förhandlat fram en kreativ hyrlösning, som innebär en flexibel och dynamisk licenshantering. Stjärna på skidor - och licenshantering SkiStar är beroende av it för en fungerande verksamhet. Eftersom de även är extremt säsongsberoende var licenshanteringen en utmaning. SkiStar har betalat för maxkapacitet, som de sedan inte haft användning av under resten av året. Med hjälp av Atea har Microsoft och SkiStar förhandlat fram en kreativ hyrlösning, som innebär en flexibel och dynamisk licenshantering. Text Nils Åhrström Foto Marie Birkl och skistar Artikeln hämtad ur Ateas kundtidning Tomorrow nr 1/2009 SkiStar äger och driver skidanläggningar i Sälen, Åre, Vemdalen, Hemsedal och Trysil i Norge samt i Hammarbybacken strax söder om Stockholm. Enligt senaste årsredovisningen hade SkiStar totalt 418 fast anställda under 2008. På vintern sväller dock personalstyrkan betydligt, 2 312 personer jobbade på SkiStar under förra årets högsäsong. Just nu besöks SkiStars hemsidor av cirka en halv miljon i veckan och företaget är i allra högsta grad beroende av it för att få allt att fungera. Med en så föränderlig personalstyrka blir licenshanteringen ett problem. - Vi är beroende av it i allt vi gör, berättar Peter Larsson, it-chef på SkiStar. Utan it stannar snökanoner, liftar och pistmaskiner. Försäljningen i butiker, restauranger, hotellreceptioner, skiduthyrningar och bokningar fungerar inte. Numera görs även den mesta försäljningen och bokningen online. Traditionellt har SkiStar köpt nyttjanderätter för programvarulicenser, men det har upplevts som mycket ryckigt ur ett investeringsperspektiv. Överlicensiering och gammal programvara - Vissa licenser används ju året om, säger Peter. Generellt kan man säga att vi varit betydligt överlicensierade. Eftersom det rör sig om stora investeringar har vi även haft svårt att hänga med i versionsutvecklingen. Det har helt enkelt varit för dyrt att uppgradera, så på många håll har vi blivit sittande med gammal programvara. De aktuella licenserna rör stora delar av Microsofts basutbud; allt från Windows XP/Vista till Officepaket,  klientaccesslicenser,Exchange 2007, SQL 2005, ISA2006 och OCS 2007. Situationen blev till slut ohållbar. Hyrlösning skapar flexibilitet - Vi var intresserade av en lösning som innebar att vi hyrde licenser eftersom vi ville kunna skräddarsy efter behoven, fortsätter Peter. Via vår lokala Atea-säljare fick vi kontakt med Mattias Eriksson och licensavdelningen på Atea och de kunde hjälpa oss att öppna dörrarna. SkiStar fick möjlighet att lägga fram sina problem och behov  - samt berätta om hur de använder sina Microsoftprodukter. Tillsammans hittade man, efter ett antal möten och diskussioner, ett upplägg som alla är nöjda med. - Atea hjälpte oss att skapa en dialog och Microsoft har verkligen varit tillmötesgående, något vi är mycket tacksamma för. Resultatet är ett koncept som passar oss väl; från stelt och traditionellt till en flexibel och dynamisk licenshantering. Det har även blivit lättbudgeterat, kostnaderna är ju jämnt fördelade över året. Annars har vi varit tvungna att ta höjd för investeringsbehov för licensinköp som ofta är svåra att förutse. Ny licensmodell och nya möjligheter SkiStar kan planera framtida system efter de befintliga avtal som finns och it-avdelningens arbetsbörda har minskat. Hur mycket kan man då ha tjänat på denna lösning? - Den största nyttan kan ännu inte beskrivas i monetära termer. Men nu har vi råd och möjlighet att följa med i versionsutvecklingen, tidigare kunde det vara för dyrt att uppgradera.  - Med den här hyrlösningen har vi obegränsade möjligheter att skala upp och ned och kan anpassa oss till den aktuella situationen. Microsoft är generösa vad gäller möjlighet att sätta upp parallella miljöer för eventuella återläsningssituationer. Det gäller även tester av nya applikationer och produkter, vilket naturligtvis är mycket värdefullt för ett företag med SkiStars förutsättningar, avslutar Peter Larsson. ROI Licenslösning med resultat SkiStars behov av programvarulicenser är mycket ojämnt fördelade på året - under högsäsong har de fler än fem gånger så många anställda som under lågsäsong. Tidigare var SkiStar överlicensierade. I många fall hade de äldre programversioner som skulle bli allt för dyra att uppgradera. SkiStar sparar 2/3 av sina licenskostnader tack vare det nya upplägget. I dag har SkiStar rätt antal licenser och kan använda de senaste versionerna av de programvaror de behöver. Peter Larsson fick sin första dator när han var 10 år. Skidor har han stått på så länge han kan minnas. 0Skistar: Stjärna på skidor - och licenshantering1never0.501
Sky Meetings
Sky Meetings i Linköping erbjuder en av Sveriges häftigaste mötesplatser. Tack vare Atea (f.d Impact Europe) finns också den senaste teknologin - i toppen av skyskrapan.Område: Samverkan
Samverkan1211Sky Meetings i Linköping erbjuder en av Sveriges häftigaste mötesplatser. Tack vare Atea (f.d Impact Europe) finns också den senaste teknologin - i toppen av skyskrapan. Enastående konferensmiljö: Himmelska möten i Linköping * Nedan följer kundcase från Impact Europe, numera Atea Audiovisuell Kommunikation. Sky Meetings i Linköping erbjuder en av Sveriges häftigaste mötesplatser. Tack vare Impact Europe finns också den senaste teknologin - i toppen av skyskrapan. - Här går funktionalitet och kreativitet hand i hand, säger Maria Hultqvist på Sky. Linköping är en platt stad i hjärtat av Östergötland. Men sedan sommarens invigning har staden ett 19 våningar högt landmärke. I den nybyggda skyskrapan huserar Sky Hotel Apartments med 70 hotellägenheter samt två exklusiva toppvåningar för Sky Meetings. - Här har vi åtta lokaler med olika mötes- och konferensutrymmen. Vi kan ta emot allt från smågrupper till 120 personer i den stora konferenslokalen där vi har tre projektorer och stora filmdukar, säger Maria Hultqvist, försäljnings- och marknadschef på Sky Hotel Apartments. Panoramavy ger mersmak Företaget har i samarbete med Impact Europe skapat en miljö som skiljer sig rejält från övriga konferenslokaler i området. - Våra kunder möts i en väldigt modern miljö som samtidigt är varm och avslappnad. Här går funktionalitet och kreativitet hand i hand. Det finns inget liknande i Östergötland, säger Maria Hultqvist. Kunderna som tar hissen upp till våning 18 och 19 slås initialt av samma sak. - Utsikten! En vacker dag ser man mil efter mil, både staden, sjön och landskapet. Ett väldigt inspirerande ställe att vara på, säger Maria Hultqvist. Tekniken en konkurrensfördel Hon är nöjd med samarbetet med Impact Europe och de ändlösa möjligheter som teknologin ger Sky Meetings kunder. - Tekniken som Impact levererat ger oss definitivt en konkurrensfördel jämfört med andra möteslokaler. Den ger oss möjlighet att erbjuda bästa möjliga konferensupplägg till både små och stora företag, säger Maria Hultqvist. Impacts Christer Nordén har följt projektet från ax till limpa och är imponerad av resultatet. - Vi på Impact var med redan innan första spadtaget för att lösa en exklusiv konferensmiljö. Man tittade på Turning Torso, där vi också var med. Det blev inte lika högt men lika bra, säger han med ett skratt. Sköts via centralt styrsystem I ljudlösningen ingår högtalare i alla utrymmen, från korridoren ut till terrassen. Kunderna kan därmed lägga en ljudmatta över bägge våningarna. - Det är riktigt maffigt och väldigt uppskattat om man vill växla från konferenslokal till en festligare tillställning, säger Nordén. Mötesvåningarnas teknik styrs centralt av ett digitalt styrsystem. I mötesrummen finns tryckkänsliga pekskärmar, mikrofoner och "myggor", allt för en proffsig möteskänsla. - Videokonferenserna ger en effektivare organisation, där man kan nå nyckelpersoner oavsett geografisk spridning. Totalt sett är Sky Meetings ett mycket lyckat projekt, en toppmodern konferensanläggning, säger Christer Nordén. * Atea Sverige AB äger Impact Europe i Sverige sedan april 2010, och går idag under namnet Atea Audiovisuell Kommunikation. Fakta / Sky Meetings i Linköping Här erbjuds både traditionella konferenser samt produkt-lanseringar, kundarrangemang, events och kickoff:er. Impact Europe har installerat moderna och mobila lösningar; ljudsystem från JBL, bildlösningar från Tandberg och styrsystem från Crestron. Resultatet blev två trendiga våningar och ett av Sveriges mäktigaste mötescentrum på högsta ort i Linköping. 0Enastående konferensmiljö: Himmelska möten i Linköping hos Sky Meetings1weekly0.501
Spendrups
När Spendrups it-avdelning bestämde sig för att bli mer proaktiva tog de hjälp av Atea. Nu kan bryggeriet upptäcka och avvärja fel i sitt komplexa affärssystem innan användarna har hunnit drabbas – och innan produktionen av dryckerna har påverkats.Område: Samverkan
Samverkan3673När Spendrups it-avdelning bestämde sig för att bli mer proaktiva tog de hjälp av Atea. Nu kan bryggeriet upptäcka och avvärja fel i sitt komplexa affärssystem innan användarna har hunnit drabbas – och innan produktionen av dryckerna har påverkats.Smart samarbete skapar säkert och skräddarsytt system När Spendrups it-avdelning bestämde sig för att bli mer proaktiva tog de hjälp av Atea. Det var inledningen till ett samarbete, som på några år har utvecklats och vuxit mångfalt. Nu kan bryggeriet upptäcka och avvärja fel i sitt komplexa affärssystem innan användarna har hunnit drabbas – och innan produktionen av dryckerna har påverkats. Denna artikel är tagen ur vår kundtidning Tomorrow nr 1/2012Text Peter Wiklund Foto Henrik Hansson Tänk dig en amerikansk motorväg, där bilarna strömmar längs leder som korsar varandra i långa, slingrande banor. Öronen nås av ett sorl, likt trafikbrus, från alla de Premium Gold-förpackningar, som susar fram längs banorna i fyllningshallarna. Många burkar blir det – på en timme fylls och lastas omkring 90 000 stycken. Plötsligt börjar en röd lampa blinka, därefter en orange mitt bland ölburkarna som nu har stannat. Snabbt är en av medarbetarna på plats och löser problemet – kanske en burk som hamnat på sniskan – och produktionen strömmar igång på nytt. Några mänskliga inslag behövs fortfarande i produktionsmiljön, men de blir allt färre. Allt mer blir automatiserat och därmed i än högre grad beroende av ett fungerande it-stöd. Vilket de i nära samarbete med Atea nu har sett till att bygga upp. Utökat samarbete Att Spendrups har stor nytta av övervakning av sina affärssystem blir tydligt när vi träder in i deras produktionshallar i Grängesberg. Produktionen är minst sagt gedigen – och blir i allt högre grad styrd av automatik. Under flera år har Atea successivt fått ökat förtroende hos Spendrups. Vid sidan om utvecklingen av övervakningssystemet har Atea numera uppdrag att leverera klienter, tillbehör, licens och mobiltelefoni till företaget. Det anrika bryggeriföretaget, med sin starka bas i unikt hantverk, har successivt gått mot allt modernare metoder. Nu satsar de mycket på utveckling av processer och hantering, och bygger nytt inom it. Här fungerar Atea som en aktiv samarbetspartner och bidrar till att hitta lösningar som för utvecklingen framåt. – Vi har i första hand ett samarbete kring produktförsörjning och tjänster, som ska förenkla och effektivisera Spendrups hantering av it-produkter, säger Janne Eriksson Key Account Manager på Atea. Inbyggd övervakning i it-systemet I Grängesberg finns ett tydligt exempel på ökad automatisering i form av den pågående byggnationen utanför anläggningen. Här har Spendrups konstruerat en transportramp, som löper rakt över vägen mot Ludvika. Längs rampen ska travar med flaskor och burkar färdas till det nybyggda lagret. Rampen har dessutom glasade sidor som ger full insyn. En och annan bilist kan nog bli nyfiken och kanske plötsligt känna sig törstig, när det hela tas i drift till sommaren. I den nya lagerbyggnaden ska hanteringen bli fullt automatiserad, så att rätt antal drycker når en mänsklig hand först när de kommit ner via rullbanor till lastkajen.– Den här utvecklingen är självklart något som påverkar vårt jobb. Med färre mänskliga kontrollinstanser krävs en mer avanceradövervakning inbyggd i it-systemet, berättar per westlund, projektledare och systemadministratör på Spendrups. För ungefär fem år sedan märkte han också hur det blev allt mer akut med en förbättring av övervakningssystemet. – Det kändes som om vi låg steget efter i vissa lägen. Användarna ringde till oss innan vi visste att det var något fel… Vi behövde bli mer proaktiva helt enkelt. Övervakar verksamhetens hjärta Spendrups tog kontakt med Atea för att diskutera hur de kunde komma fram till en lösning, och fick då inledningsvis göra ett studiebesök på Banverket för att se hur det fungerade där. Det de i första hand ville ha var en övervakning av affärssystemet Movex, vilket visade sig bli starten på ett betydligt mer omfattande samarbete mellan Spendrups och Atea. – Detta system är något av hjärtat i verksamheten. I stort sett alla på företaget är på ett eller annat sätt beroende av det. Här sker allt – från att säljarna lägger in sina order till att ledningen tar ut underlag för sina analyser. Och däremellan all ekonomisk administration förstås, som till exempel fakturering. Information från Movex ligger också till grund för exempelvis produktion och plocklistor till lagerpersonal – så det känns inte som någon överdrift att se det som verksamhetens hjärta, vilket styr hela flödet i blodomloppet. – Vi märkte snabbt att det inte fanns något färdigt verktyg som kunde fylla våra behov. Det behövdes modifieringar, och tillsammans med Atea började vi då utveckla en egen variant som nu är skräddarsydd för oss. Med det nya övervakningssystemet får Spendrups en tydligt ökad driftsäkerhet, vilket får konsekvenser över hela företaget. – Genom att veta att säkerheten har ökat, kan vi som arbetar med it fokusera mer på utveckling än på att göra akuta räddningar, säger Per Westlund. Samma tendens märks även inom andra delar av företaget, där fokus ligger på ökad effektivisering och automatisering – något som möjliggörs av en förbättrad övervakning. Allt detta bidrar förstås till ökadkostnadseffektivitet och en smidigarearbetsmiljö. Kostymen har blivit större Janne Eriksson på Atea har varit med redan från början när Spendrups bad om hjälp med övervakningen. Han konstaterar att det där med skräddarsydd onekligen stämmer – och att systemet har fått ”sys om” allt eftersom de har efterfrågat en större kostym.– Från början var det mycket inriktat mot affärssystemet, men efterhand har Spendrups fyllt på med önskemål. Nu täcker övervakningen hela Microsoftplattformen, domäner, printrar, mailservrar… Per Westlund nickar tankfullt och fyller i:– Vi köpte först en licens för 20 servrar, men nu har vi även med den virtuella plattformen, vilket totalt handlar om mer än 120 servrar. Plus några fristående. Från 25 poster till 250 Per uttrycker utvecklingen på ett annat sätt också; genom att konstatera att de i det första skedet gjorde en lista med 25 problem som behövde lösas. Nu är det snarare någonstans kring 250 poster påden listan. – Ja, det är i alla fall den storleksordningen det handlar om, eftersom vi har kommit på mer som vi vill ha hjälp med. Och det berorju på att vi tycker att samarbetet med Ateas tekniker har fungerat mycket bra. Nu larmar systemet så fort något går fel – eller snarare, när det är på väg att gå fel. På så sätt kan Per Westlund och hans kollegor vara proaktiva och rätta till det som behövs, för att användarna och verksamheten ska påverkas så lite som möjligt.– Det är givetvis en mängd saker som kan hända, och förhoppningsvis märker vi att det blir allt mer driftsäkert i längden. När det kommer ett larm är ju vårt mål att säkra processen, så att det inte sker igen. Kan lägga till larm själva De lägger rutinmässigt alla händelser och åtgärder, så att det finns en databas med samlad erfarenhet kring det som upptäckts av övervakningssystemet.– Jag är otroligt nöjd med den lösning som vi har fått till i samarbete med Atea, och systemet är väldigt lättmanövrerat. Nu kan vi exempelvis lägga till larmsättningar på egen hand, utan att ta in extern hjälp. – Det är också tryggt att veta att vi kan fortsätta att utveckla systemet, i takt med att våra behov växer. Vi har en tekniker här från Atea någon dag varje månad, både för att förklara hur vi kan utnyttja dagens övervakningssystem, och för att hjälpa oss med idéer om lösningar på nya problem, säger Per Westlund. En tydlig målbild Ateas Janne Eriksson berättar att det har varit en av nycklarna till framgången i deras samarbete, att det hela tiden funnits en tydligt beskriven målbild.– Att sedan målet har förändrats, alltså att vi har hittat fler områden där vi kan samarbeta, är naturligtvis bara positivt. Det gör att vi snabbt kan komma med förslag på lösningar, som passar för just Spendrups behov. Han konstaterar att deras långa samarbete har varit väldigt givande, och han ser fram emot att fortsätta utveckla nya lösningar tillsammans med Spendrups.– Inte minst är det väldigt spännande att se utvecklingen som övervakningssystemet har genomgått – nu är det ju dubbelt så stort som det de en gång frågade efter! Läs mer om lösningar här Spendrups Spendrups grundades 1897. Från början var de ett bryggeri, i dag är de ett dryckesföretag med ett brett sortiment. Bland varumärkena finns bland annat Spendrups, Norrlands Guld, Heineken och Loka. Familjeföretaget är ett svenskt och oberoende dryckesföretag med cirka 1 000 medarbetare och en omsättning på cirka 3,1 MDkR. För mer information, se www.spendrups.se Atea och Spendrups Atea levererar mer än övervakningssystemet till Spendrups. De har nu avtal gällande produktförsörjning och tjänster inom klient, tillbehör, licens, mobil telefoni och övervakning.Teknik och samarbete bakom lyckad övervakning Samuel Tegenfeldt, systemkonsult på Atea, är den tekniker som redan från starthar hjälpt Spendrups att utveckla sitt övervakningssystem. Nu är han inbokad att vara på plats hos Spendrups en gång i månaden för att hjälpa till med utveckling av systemet – och vid behov komplettera med andra tjänster. – Redan från start har jag haft ett väldigt nära samarbete med Movex-utvecklarna på Spendrups. Efter att ha suttit ned och bestämt vilka kontrollpunkter som behövde övervakas, har vi hela tiden arbetat tillsammans för att finna nya lösningar. Han berättar att de har använt SCOM som standardplattform hela tiden, och byggt vidare utifrån den.– Det är fascinerande att se hur mycket som har hänt sedan vi inledde samarbetet. I början användes övervakningen rätt begränsat. Successivt har det växt, bland annat genom att täcka alla andra Windows-system hos Spendrups. Därefter lades bevakning av VMware till, nu har vi till och med kontroll över sådant som temperatur och luftfuktighet i serverhallarna. Han har märkt vilken vinst Spendrups gjort, genom att inte längre bli uppringda av användarna och agera reaktivt.– Nu har de tagit initiativet och kan snabbt sätta in de åtgärder som behövs, innan exempelvis en produktionsenhet blir stående för att det inte har gått ut rätt körorder. Samuel Tegenfeldt anser att det roligaste med uppdraget, för hans egen del, är att ha fått en så bra relation med kunden genom det nära samarbetet. – Vi kan utan problem diskutera högt och lågt – och det är aldrig någon som drar sig för att dra upp något som kan kännas som ett bekymmer. Då går det ju också snabbt att hitta lösningar.– Det är också väldigt stimulerande att se hur Spendrups gradvis har ändrat synsätt på it-miljön under de år vi har samarbetat. Nu ser det de mer som något att utveckla, i stället för att ha ett snävare fokus mot drift0Smart samarbete skapar säkert och skräddarsytt system hos SpendrupsNär Spendrups it-avdelning bestämde sig för att bli mer proaktiva tog de hjälp av Atea. Nu kan bryggeriet upptäcka och avvärja fel i sitt komplexa affärssystem innan användarna har hunnit drabbas – och innan produktionen av dryckerna har påverkats.1weekly0.501
SSAB
Utmaningen var att sammanföra flera befintliga it-plattformar till en enda gemensam, som ska fungera på samma sätt över hela världen. SSAB påbörjade resan mot sin globala plattform för några år sedan, och är nu på god väg att nå målet.Område: Klient
Klient3465Utmaningen var att sammanföra flera befintliga it-plattformar till en enda gemensam, som ska fungera på samma sätt över hela världen. SSAB påbörjade resan mot sin globala plattform för några år sedan, och är nu på god väg att nå målet. En global plattform växer fram Utmaningen var att sammanföra flera befintliga it-plattformar till en enda gemensam, som ska fungera på samma sätt över hela världen. SSAB påbörjade resan mot sin globala plattform för några år sedan, och är nu på god väg att nå målet. Artikeln är hämtad ur vår kundtidning Tomorrow nr 4/2011 Text Peter Wiklund Foto Henrik Hansson Miljöbilder Pär K Olsson Inne i den stora fabrikshallen är det ödsligt och tyst. I våra skyddande skor, rockar och hjälmar kan vi promenera längs gången med god överblick över verksamheten. Plötsligt mullrar det till en bit bort och det första vi uppfattar är en långsam svallvåg av värme. En stor lucka öppnas och fram glider ett flera meter långt stycke med tjock plåt - glödande orange. Plåten har just värmts upp till ofattbara 1 350 grader i ugnen och ska nu bearbetas vidare inne i varmvalsverket, där vi står. Under processen kyls den i omgångar av sprutande vatten som omedelbart fyller hallen i form av ånga. Vi svettas. En plattform för 10 000 Varmvalsverket är en av de verksamheter som ryms inom SSAB:s stora område i Borlänge. Här, innanför de rigoröst övervakade grindarna, arbetar omkring 2 500 personer. Bland dem finns Rikard Rönnkvist, it-arkitekt, som har sin arbetsplats någon minuts promenad från det imposanta varmvalsverket. Rikard Rönnkvist är en av dem som har arbetat med projektet, vilket med ett övergripande namn kallas "One Platform". - Ja, det säger väl rätt väl vad det handlar om. Vi ska ha en enda plattform, som ska fungera globalt i hela företaget, konstaterar han. Med andra ord: en gemensam plattform för alla de omkring 10 000 användarna som finns spridda över 45 länder. Logga in var som helst - Man ska i princip kunna logga in på vilken SSAB-arbetsplats som helst, var som helst i världen och direkt kunna känna igen sig och börja arbeta, fortsätter Rikard. Även om merparten av medarbetarna befinner sig i Sverige, så har det inte inneburit att de hittills har haft en gemensam it-miljö. SSAB har historiskt sett hela tiden arbetat med olika divisioner. Bolaget bildades utifrån tre gamla stålverk, vilket har bidragit till en viss uppdelning. Dessutom har man skilt på divisionerna tunnplåt respektive grovplåt. - För fyra år sedan kom ett beslut om att vi skulle satsa på att agera som ett enda företag i stället, berättar Thomas Andersson, IT Director Enterprise IT Infrastructure. Sagt och gjort, it-avdelningen drog sitt strå till stacken genom att börja skissa på en ny infrastruktur och en plattform som skulle kunna fungera över hela linjen. Arbetet komplicerades snart av att SSAB tog över amerikanskkanadensiska Ipsco, med ytterligare en befintlig plattform att hantera och en ny utmaning att få ihop teknik och rutiner på en global bas. Finanskris gav fördjupade tester - Just när vi var redo att förverkliga våra planer kom finanskrisen, och vi fick lägga projektet på hyllan tills vidare. Fast det gjorde de ändå inte riktigt, utan ägnade detta "mellanår" åt att göra fördjupade tester. Och stod därmed bättre förberedda när det väl fanns nya resurser att lägga på projektet. Nu har också organisationen förändrats, och i stället för de tidigare divisionerna finns det några geografiskt definierade affärsområden över nationsgränserna. Sverige tillhör området EMEA, men det var ändå inte här som plattformen installerades först. I november 2010 fick Finland agera pilotprojekt inför den stora utrullningen - som sker i Kina. I Asien skulle affärsområdet APAC byggas upp och det fanns ett skriande behov av it-stöd. I april påbörjades således utrullningen i Kina och har enligt Thomas Andersson mötts av stor entusiasm. Han beskriver projektet "One Platform" som ett paraplyprojekt som innefattar bland annat klienter, servrar, nät, support, applikationer och administrationsverktyg. Det där med administration är något SSAB har satsat hårt på redan från början: - En av grundtankarna är att vi inte ska ha några administratörer. Det är i stället användarna själva som ska sköta administrationen via ett webbgränssnitt, berättar Rikard Rönnkvist. För användarna innebär det givetvis en förenkling i det vardagliga arbetet, trots att de får en ny uppgift. Nu slipper de lägga tid på kontakter med support, och kan få åtgärderna utförda direkt. Samma infrastrukturmiljöer - Det verkar absolut som om användarna är nöjda. I ärlighetens namn så bryr sig nog en standardanvändare inte så mycket - så länge användaren hittar det som behövs. Och hade användaren inte gjort det, så skulle vi nog ha fått reda på det…, säger Rikard Rönnkvist. Det är inte enbart de enskilda användarna som har något att vinna på den nya plattformen. Rikard Rönnkvist pekar till att börja med också på de små säljbolagen. - Tunnplåt respektive grovplåt hade tidigare skilda säljkontor, med mycket som löpte parallellt i skilda infrastrukturmiljöer. Nu har de exakt samma verktyg och kan dra nytta av att dela information på ett smidigt sätt - även på en global nivå. Även för SSAB:s it-avdelning kommer den nya plattformen att innebära tydliga fördelar. - Det blir en jättevinst i och med att det är en låst plattform, så att användaren inte får göra egna installationer som inte finns i den applikationslista som vi tagit fram, säger Thomas Andersson. Han konstaterar att det blir en oerhört stabil och robust plattform. Minskad support - I slutänden räknar vi med att minska supporten med hjälp av automatiseringar och självbetjäning, men också på grund av stabiliteten och för att vi snabbt fångar upp gemensamma problem som kan uppstå var som helst i världen - och som vi då kan se till att lösa för många användare samtidigt. Sedan våren 2010 har de arbetat fokuserat för att skapa och förbereda utrullningen av den nya plattformen. I samma veva tog de hjälp av Atea. - Vi har haft Marcus Westin som inhyrd konsult ett par dagar i veckan sedan dess, så han har varit med på en stor del av den resa vi har gjort. Men framför allt har vi tagit in konsulter med spetskompetens från Atea när vi har velat få lite mer "skjuts" i någon speciell del av projektet, säger Rikard Rönnkvist. Stor satsning 2012 I början av 2012 väntar en stor satsning på att föra ut den gemensamma plattformen på många av kontoren runt om i världen. Thomas Andersson svävar dock lite på målet om hur långt de kommer att hinna under nästa år, men konstaterar att "en majoritet av användarna i hela SSAB kommer att ha den nya plattformen vid årsskiftet 2012/2013". - Nu är vi samtidigt igång med att tänka på vad som kan läggas till allt eftersom. Projektet består av olika block, och vi har fått prioritera i vilken ordning de ska lanseras. Ett av utvecklingsspåren handlar om att etablera en intern webbshop, där användarna själva kan beställa exempelvis klienter eller tillbehör. - Vi har tagit med den standardiseringen i beräkningen redan från början, så det kommer att vara en användbar funktion, säger han. - Det som tar mycket av tiden för oss är att gå igenom alla applikationer och standardisera på versioner och programvaror, avrundar Thomas.FAKTA om One Platform SSAB:s projekt "One Platform" innefattar en rad delprojekt, där det övergripande syftet har varit att skapa en gemensam infrastruktur som fungerar globalt inom bolaget. De har skapat en gemensam plattform som ska fungera i alla länder, med en domän som överbryggar de tidigare domänerna inom divisionerna. Projektet inleddes med planering 2007 och den första utrullningen i ett pilotprojekt skedde i november 2010. Under 2012 ska mer än hälften av de 10 000 användarna i bolaget ha tillgång till den nya plattformen. Plattformen har byggt på engelska (med svenska som tillval i Sverige). De har valt ut ett begränsat antal globala modeller av klienter att välja mellan. Alla maskiner levereras från Atea Växjö. På sikt kommer de att etablera en intern webbshop där användarna kan beställa klienter och tillbehör från det utvalda standardsortimentet. Genom att gå igenom alla befintliga applikationer och versioner ska antalet minskas från över 10 000 (!) till under 1 000. Fördelar med en gemensam plattform Användarna kan arbeta i samma gränssnitt, oavsett i vilket land och vilket kontor de befinner sig. Användarna kan själva sköta en stor del av sin egen administration genom den webbportal som är framtagen tillsammans med A tea, vilket ökar flexibiliteten i deras arbete. Bland annat säljare kan snabbt och enkelt dela information med varandra. En stabil och robust plattform, tack vare att mycket är standardiserat. Minskat supportbehov av infrastrukturärenden. Det går snabbt att fånga upp problem som är gemensamma för många användare över hela världen. Om SSAB SSAB är en världsledande leverantör av höghållfasta stål. Koncernens stålrörelse består av tre affärsområden; EMEA, Americas och APAC. Resultat 2010: Försäljningen ökade med 34 procent och uppgick till 39 883 (29 838) Mkr Resultatet efter finansnetto 0En global plattform växer fram hos SSABUtmaningen var att sammanföra flera befintliga it-plattformar till en enda gemensam, som ska fungera på samma sätt över hela världen. SSAB påbörjade resan mot sin globala plattform för några år sedan, och är nu på god väg att nå målet.1weekly0.501
Stenungssunds kommun
Smidigare administration, enkelt för användarna och lägre kostnader gör Citrix XenApp till en självklar lösning för Stenungsunds kommun. En nödvändig uppgradering ledde till nya möjligheter och stora besparingar på siktOmråde: Klient
Klient1197Smidigare administration, enkelt för användarna och lägre kostnader gör Citrix XenApp till en självklar lösning för Stenungsunds kommun. En nödvändig uppgradering ledde till nya möjligheter och stora besparingar på sikt Kontroll i kommunen Smidigare administration, enkelt för användarna och lägre kostnader gör Citrix XenApp till en självklar lösning för Stenungsunds kommun. En nödvändig uppgradering ledde till nya möjligheter och stora besparingar på sikt. Artikeln är hämtad ur vår kundtidning Tomorrow nr 2/2009 Text Maria Malm - I Stenungsund har vi arbetat med Citrixlösningar sedan 2001 - och mot Terminal Server ännu längre, berättar Daniel Lundqvist, it-koordinator på Stenungsunds kommun. Det blev nödvändigt att uppgradera när det inte längre gick att köpa fler licenser för Presentation Server 3.0. I slutet av 2007 blev problemet akut. - Det fungerade fortfarande bra rent tekniskt, men när vi fick fler användare kunde vi inte släppa in dem. Vi hade inte varit tillräckligt proaktiva, konstaterar han självkritiskt. Uppgraderingsprojektet inleddes i början av 2008, efter att relationen med den tidigare leverantören upphört.  - Det var naturligt att vända sig till Atea, eftersom vi redan hade andra projekt tillsammans. Dessutom köper vi all hårdvara av dem, förklarar han och fortsätter: - Vi är oerhört nöjda med samarbetet. Tack vare att det fungerat så bra har vi nu också anlitat Atea för att införa Jumpstart och vi tittar även på att uppdatera skolans terminalservrar. Strukturerat arbete Som en av de första kunderna fick Stenungsunds kommun arbeta med Ateas nya koncept, som utformats med ledning av Matthew Clark, kompetensansvarig för Server Based Computing och tidigare anställd på Citrix. Det är ett omfattande arbete att komma igång, men fördelarna är samtidigt uppenbara och sammanfattas av Daniel Lundqvist: - Administrationen blir enklare, eftersom alla program installeras på ett enda ställe och därefter publiceras ut till klienterna. Det är enhetligt för användaren som får tillgång till samma verktyg överallt, och det blir mycket billigare att bara jobba med tunna klienter. - Vi jobbar enligt mallar, berättar Mikael Laine som är konsult på Atea. Första steget är en omfattande nulägesanalys av infrastrukturen. Allt från support, hårdvara, säkerhet och skrivare till hur man leder projekt. Syftet är att bedöma hur redo kunden är för en storskalig XenApp-implementation.  - Vi sätter oss ner i två dagar och genomför en omfattande intervju, säger Mikael Laine. Intervjun mynnar ut i en sammanfattning, eller betygsättning, innan man går vidare till designfasen. Då blir det ännu fler frågor. - För att sammanställa kravspecifikationen sitter vi i ytterligare två dagar. Om man inte vet vad man ska fråga får man ofta bara ett krav - att det ska fungera. Men för att klara det måste vi ställa frågor på en väldigt detaljerad nivå. För varje krav vi får fram ska flera frågor besvaras. Vi ställer till exempel. frågan: Ska ICA-trafiken krypteras? Kunden svarar "Ja". Då har vi fått ett krav som formuleras "ICA-trafik ska krypteras". Efter det frågar vi varför, det vill säga vad driver kravet? Sedan utvärderar vi vilka konsekvenser kravet får (positiva eller negativa), vilka hinder som finns, vilka åtgärder som behöver vidtas samt vem som är ansvarig för att kravet genomdrivs (kunden, Atea eller tredje part), förklarar Mikael Laine. Viktig delaktighet Kunden får själv gå igenom och skriva under alla punkter och Atea får en komplett kravspecifikation som är lätt att arbeta efter. Den egentliga designen kan nu göras utan kunden, eftersom förutsättningarna redan är kända. Resultatet blir ett omfattande designdokument som är en detaljerad blue print av miljön. - Målsättningen är att man ska använda det som ett levande dokument och själv fortsätta att uppdatera det, säger Mikael Laine (och får samtidigt Daniel Lundqvist att göra en liten grimas.) Att ändra arbetssätt är inte alltid så lätt, även om man vet att det lönar sig. - Vi är kanske inte världsbäst på att jobba med dokumentationen. Det är ju också en risk att det kan bli för mycket text som ingen orkar läsa, menar Daniel, och konstaterar att det är lättare att införa policyförändringar än kulturella förändringar i organisationen. Det främsta nyckelordet när Daniel Lundqvist och Mikael Laine ska beskriva det ändrade arbetssättet är automatisering. - Det kräver disciplin. Minsta manuella förändring kan innebära att ändringen antingen går förlorad vid nästa uppdatering eller att miljön inte är enhetlig. Bättre licenskontroll på köpet En annan anledning till att kostnaden kan hållas nere är att antalet licenser inte behöver vara större än de användare som använder programvaran samtidigt. Det beror på att applikationerna är installerade centralt. It-avdelningen kan också få bättre kontroll på vilka applikationer som används och behöver inte betala för den som till exempel sällan eller aldrig använder Officepaketet. - Det har visat sig att minst 100 användare sällan använder Microsoft Office. Här ser vi över möjligheterna att publicera Open Office istället, vilket ger stora kostnadsbesparingar. Den nya versionen - Xenapp 4.5 - började rullas ut i november 2008 och i december-januari flyttades de flesta publicerade applikationerna, däribland Officepaketet och Procapita. Det finns fortfarande mycket kvar på gamla servrar, konstaterar Daniel Lundqvist, men arbetet flyter på. Han och Mikael Laine träffas regelbundet för att stämma av att allt fungerar och utbyta tips om förbättringar. Mikael Laine har nyligen varit i kontakt med Dan Allen, seniorarkitekt från Citrix, som har höga målsättningar för kommunen på sikt. - Genom att ytterligare optimera miljön kommer vi att kunna utnyttja servrarna 30-40 procent bättre utan att virtualisera, tack vare de nya kunskaperna. Jag vill också virtualisera vissa servrar med hjälp av XenServer. Då är min målsättning att dubbla antalet användare per fysisk server, säger han. Daniel Lundqvist ser nöjd ut med ambitionen, men konstaterar att för hans del är målet att ha en stabil och långsiktig plattform och så småningom införa fler funktioner för till exempel hemarbete, utan att i onödan gå in och pilla i miljön. Längre fram räknar han också med att titta närmare på VDI. Mikael Laine, konsult på Atea och Daniel Lundqvist, it-koordinator på Stenungsunds kommun är mycket nöjda med sitt samarbete. Vinster med Citrix XenApp Centraliserad hantering av applikationer Upp till 50 procent billigare hantering av applikationer Klientoberoende XenApp kan leverera Windowsapplikationer till nästan vilken enhet som helst, till exempel iPhone Scenariobaserad access Med XenApp kan man ge användaren olika applikationer beroende på om de jobbar externt eller lokalt Hög säkerhet Genom att centralisera applikationerna finns all data inom datacentrets väggar Hög användarupplevelse Serverprestanda för slutanvändaren oavsett klient Tunna klienter En tunn klient behöver inte ha lika stor minneskapacitet som en pc. Den drar också mycket mindre ström. elkostnaden kan dessutom minska till en tjugondel jämfört med pc. 0Kontroll i Stenungssunds kommun1never0.501
Stockholms Universitet
Studenter på Stockholms Universitet får tillgång till så mycket som 37 seminariesalar och 10 auditorium utrustade med audiovisuella lösningar.Område: Samverkan
Samverkan1214Studenter på Stockholms Universitet får tillgång till så mycket som 37 seminariesalar och 10 auditorium utrustade med audiovisuella lösningar. Enklare undervisning på Stockholms Universitet med 47 nya utbildningssalar * Nedan följer kundcase från Impact Europe, numera Atea Audiovisuell Kommunikation. Från januari 2008 får studenter på Stockholms Universitet tillgång till så mycket som 37 seminariesalar och 10 auditorium utrustade med audiovisuella lösningar. Lösningarna har installerats av Impact Europe. Den tekniska installationsfasen startade sommaren 2007, efter det att Impact Europe vann ett publikt anbud. Alla de 37 seminariesalarna har blivit utrustade med: - dator med internetanslutning - DVD och video - projektor och skärm - styrsystem - hör- och synhjälpmedel Föreläsaren växlar mellan de olika källorna med hjälp av en lättillgänglig kontrollpanel, som även är designad för personal med nedsatt syn. Innan har seminariesalarna använt traditionella skrivtavlor, svarta tavlor och overhead-projektorer. - Reaktionerna och kommentarerna har hittills varit väldigt positiva, säger Lennart Persson, teknik och miljöföreståndare på Stockholms Universitet och ansvarig för alla de 47 seminariesalarna på södra campus. - Även föreläsare som först var skeptiska mot den nya teknologin, är nu entusiastiska. De anländer till föreläsningen utan böcker eller papper. Allt material som behövs laddas ned från en server på datorn i rummet, som också är kopplad till internet. Som tillägg tar de ofta med en laptop som ansluts till projektorn. De tio auditorierna kan ta emot mellan 100 till 300 personer per sal. Nu har dessa utrustats med de mest avancerade lösningarna som fi nns tillgängliga. Från en lätthanterlig kontrollpanel kan föreläsaren styra projektor, DVD, video, välja in bild från olika datorer samt manövrera den motordrivna filmduken och styra belysningen i lokalen. Varje hörsal har 4 st trådlösa mikrofonsystem, vilket tillåter upp till fyra personer att interagera under en föreläsning eller presentation. - Med tio auditorier nära varandra, så var det en utmaning att få de 40 olika systemen att fungera utan störning, förklarar Stefan Eriksson på Impact Europe i Stockholm. En unik egenskap är den övervakande funktionen: - Detta gör det möjligt för universitetets tekniska personal att via datorer på andra platser kommunicera och hjälpa föreläsare med att slå av och på utrustning, och också utföra underhållsarbete och uppgradera mjukvaran från en dator. En så kallad "roomviewfunktion™", berättar Stefan Eriksson. AV-lösningarna används både av fakultetsmedlemmarna och de externa organisationer som hyr auditorierna. - Tidigare, med endast bärbara projektorer, så behövde vi springa runt och flytta rätt utrustning till rätt plats innan föreläsningarna, och försäkra att alla sladdar var rätt inkopplade. Det var stressigt för oss, och användarna säger Lennart Persson teknik och miljöföreståndare på Stockholms Universitet. * Atea Sverige AB äger Impact Europe i Sverige sedan april 2010, och går idag under namnet Atea Audiovisuell Kommunikation. Fakta om Stockholms Universitet Stockholms Universitet, är regionens centra för högre utbildning och forskning i humaniora, juridik, natur- och samhällsvetenskap. Universitetet har 39 000 studenter och 5 600 anställda. Campus ligger i mitten av vårdens första nationalstadspark, tio minuter från centrala Stockholm. På södra campus finns det 10 auditorier och 37 seminariesalar utrustade med permanenta AV-lösningar från Impact Europe. 0Enklare undervisning på Stockholms Universitet med 47 nya utbildningssalar1weekly0.501
Sweco
Sweco investerade i en framtidssäkrad lösning - en centraliserad klienthantering för sin decentraliserade organisation. Lösningen blev Ateas Jumpstart och nu kan Sweco börja skörda frukterna av sitt arbete.Område: Klient
Klient1199Sweco investerade i en framtidssäkrad lösning - en centraliserad klienthantering för sin decentraliserade organisation. Lösningen blev Ateas Jumpstart och nu kan Sweco börja skörda frukterna av sitt arbete. Säker framtid med central klienthantering Sweco investerade i en framtidssäkrad lösning - en centraliserad klienthantering för sin decentraliserade organisation. Lösningen blev Ateas Jumpstart och nu kan Sweco börja skörda frukterna av sitt arbete. Text Nils Åhrström Foto Bengt Alm Artikeln hämtad ur vår kundtidning Tomorrow nr 1/2009 Swecos organisation har få centrala funktioner och kraven på it-avdelningen var höga för att teknikkonsulterna skulle kunna få det stöd de behövde i sina affärer. Bland målsättningarna fanns införande av Vista och Office 2007, effektivare processer för hantering av applikationer, hårdvara och installationer, mer kontroll, bättre övervakningsmöjligheter och ökad stabilitet. Sweco består av helägda konsultföretag. Organisationen är extremt platt och decentraliserad med en geografiskt spridd verksamhet. Här arbetar 5 500 medarbetare på 87 orter i Europa och 15 orter i andra världsdelar. Därmed är Sweco en av de större aktörerna på marknaden. - Sweco är ett företag i ständig förändring, berättar projektledaren Daniel Gräntz som hållit i projektet "Arbetsplats 2008" på Sweco Connect. Det är nästan dagsnoteringar på applikationer och licenser. Vi kände att vi inte hade någon effektiv klienthantering, alltför mycket fick göras manuellt och vi saknade ett tillförlitligt managementsystem. Pilotprojekt Sweco beslöt sig för att göra ett pilotprojekt tillsammans med ett av dotterbolagen. Projektet började med en workshop hösten 2007, där grunden till Ateas fortsatta arbete lades. - Det gäller att inte bara rusa in i ett teknikprojekt som kan påverka en hel organisation, säger Daniel. Vi har insett vikten av att förankra besluten innan vi genomför dem. I workshopen med Atea, som var mycket pedagogisk och bra, deltog företagsledning, tekniker, projektledare och it-ledning. - Man kan säga att resultatet blev en utvecklad nulägesanalys, med fokusområden och en översiktsplan. I dag står våra bolag på kö för att få upp den nya plattformen. Men innan dess var det mycket diskussioner för att få med alla på banan. Hur skulle vi kunna få in det här i organisationen, med vår decentraliserade struktur? Licenshanteringen var ett problem, liksom register och inköp; systerbolagen äger licenserna förutom basinstallationen. Hemläxan till alla inblandade blev att inventera och analysera sina behov. Det fanns så många olika applikationer, antal och typer - vilka var egentligen affärskritiska? - Det gällde att jobba sig ned till ett baspaket, där vi skulle ha ett antal komponenter som vi med säkerhet kunde bygga en dynamisk lösning på, berättar Peter Frodin, systemkonsult och ansvarig för utvecklingen av Ateas Jumpstartkoncept. Peter har tillsammans med Jens Nilstam, systemkonsult, hållt i trådarna från Ateas sida. Processen kring applikationerna har tagit mycket tid. Vilka fanns installerade, vilka användes verkligen, hur utnyttjades licenserna? Det är omöjligt att få kontroll innan man har en fullständig bild. Ett gemensamt besök på Microsoft Management Summit våren 2008 blev därefter startskottet för själva projektet. Sweco har en uttalad Microsoftstrategi och vill använda standardiserade produkter. Eftersom Jumpstart bygger på just standardiserade Microsoftprodukter - som tillsammans med Ateas egenutvecklade tillägg ger ökad nytta och effekt - var detta inget problem. Daniel, Peter och Jens gav sig i kast med att tillsammans utveckla plattformen och hanteringen av denna utifrån Ateas Jumpstartkoncept. - Det finns många fördelar med ett paketerat erbjudande, fortsätter Daniel,och det känns verkligen som att vi har skapat en egen Swecoplattform. Grundstommen i lösningen var snabbt uppe och fokus låg från början på klienthanteringen. Den överfördes så småningom till alla applikationer och Windows Vista, som var en utmaning i många fall. Det har kostat tid och pengar att få befintliga applikationer och funktioner att fungera, men i princip känner gruppen att det varit rätt val. Att vänta på Windows 7 hade medfört ytterligare fördröjning av en ny klientplattform och hanteringen av denna. I början av december 2008 började projektet kännas klart. Stor vikt har lagts på användarupplevelsen. Man har velat störa användarna så lite som möjligt vid införandet, de ska per automatik få tillbaka sina applikationer och specifik användardata. Ute i landet har befintliga servrar använts som distributionspunkter och värdar för tjänster. Det ökar hastigheten på installationerna och tillgängligheten för användarna. - Nu har vi till exempel infört en dynamisk rollhantering, där vi kan rollbesätta installationer av operativsystem, drivrutiner och applikationer efter användare, bolag, land, befattning och hårdvara, berättar Peter. Eftersom Swecos verksamhet av naturliga orsaker innebär många personalförändringar måste lösningen stödja detta. Koll på läget - Vi har uteslutande fått positiv feedback, berättar Daniel. Vi har en helt annan överblick och kontroll i dag - och med överblicken följer att vi kan se hur vi ska gå vidare. Central licenshantering var något som påbörjades i samband med projektet och där finns det mycket pengar att spara. Faktum är att Sweco i många fall var överlicensierade. När nu licensaffären har centraliserats och besparingarna börjat visa sig, så fortsätter man med att centralisera inköp och nyttjande. - Vi har teknikplattformen och nu kan vi börja addera funktionalitet. En utmaning kommer att vara utrullningen i övriga länder, att hitta språkneutrala lösningar eftersom vi har tio koncernspråk. Men projektet har även skapat en helt annan dialog med de it-ansvariga ute på dotterbolagen. Nu finns nya kontaktvägar och bättre relationer, så vi ser framtiden an med tillförsikt, avslutar Daniel. ROI: Uppenbar vinst inom nio månader För Sweco var vinsterna uppenbara, de räknar hem plattformen på mindre än nio månader. Utöver detta har de med den nya plattformen identifierat möjliga besparingar om 3,1 miljoner kronor per år av vilka de räknar med direkta besparingar på ca 1,2 miljoner kronor per år. De indirekta besparingarna är en konsekvens av effektivare processer, miljöbesparingar, stabilare klientplattform, mindre antal Helpdeskärenden etc och uppgår till ca 1,9 miljoner kronor per år. På 3 år innebär det en total besparing på 9,3 miljoner kronor varav direkta besparingar på 3,6 miljoner kronor. I beräkningen ingår inte licensbesparingar i samband medlicensöversyn och applikationsutbud. Eftersom Sweco är ett företag i ständig förändring krävs kontinuerlig översyn av applikationer, licenser, hårdvara och operativsystem. Allt för mycket fick göras manuellt och man var till stor del personberoende. Åtgärder i projektet: SMS-miljön uppdaterad till SCCM, infört Windows Vista och MS Office 2007, bättre  administrativa rutiner, utbudet av applikationer sågs över, backup av användardata, "gröna" åtgärder i klientplattformen med energispar funktioner. Effekter: Möjlighet till snabb och dynamisk ominstallation av klienter samt en central distribution av applikationer. Centralicerad licensupphandling påbörjades. Vinster: Klart förbättrad överblick och kontroll, minskat antal licenser (på grund av tidigare överlicensiering), minskade kostnader för hantering av applikationer, snabb felsökning av klienter Läs mer om Jumpstart 0Sweco säkrar framtiden med central klienthantering1never0.501
Sweco (2)
Det tog bara en och en halv vecka, från start till mål, att få igång utrullningen av Windows 7 i Swecos organisation.Område: Klient
Klient1200Det tog bara en och en halv vecka, från start till mål, att få igång utrullningen av Windows 7 i Swecos organisation. Snabb utrullning av windows 7 - så gjorde Sweco för att lyckas Artikeln är hämtad ur vår kundtidning Tomorrow Windows 7 Special 2010 Text nils Åhrström Foto Bengt Alm Det tog bara en och en halv vecka, från start till mål, att få igång utrullningen av Windows 7 i Swecos organisation. De har haft stor hjälp av det standardiseringsarbete som gjordes vid införandet av Jumpstartplattformen förra året, men kan ändå inte nog understryka vikten av att alla inblandade först måste göra sin hemläxa. När tomorrow besöker Sweco går det nästan att ta på det höga tempot och energinivån. Daniel Gräntz från it-avdelningen och teamet från Atea har just sjösatt ännu en pilotmiljö med Windows 7. Allt fungerar som förväntat, och man pustar ut med en snabb kaffepaus och ett par favoritbullar från den lokala livsmedelsbutiken. Sweco är en organisation där de olika enheterna i mångt och mycket är självständiga. De centrala funktionerna är få men it-avdelningen spelar en viktig roll. Här är det Daniel Gräntz som håller i trådarna vid införandet av Windows 7. Entusiasm inför ny plattform - Vi är tidigt ute med Windows 7 säger Daniel. Det är många enheter i organisationen som är entusiastiska inför den nya plattformen. Lite annorlunda var det med Vista, som tillsammans med XP kommer att finnas kvar i organisationen ett tag till. Men Daniel hör inte till dem som vill räkna bort det "gamla" systemet. - Jag tycker att Vista fick ett nästan oförtjänt dåligt rykte. För oss har systemet fungerat bra och i stort sett har vi varit nöjda. Egentligen känns det mest som ett pr-problem, men visst - allt kommer att bli bättre med Windows 7. Peter Frodin är, tillsammans med Jens Nilstam, Ateas specialistet på plats. Peter framhåller att Swecos arbete med den tidigare Vista-utrullningen inte på något vis är bortkastat. - Vi kan utnyttja och tillvarata viktiga erfarenheter från det projektet, säger Peter, det är grunden till att vi nu kan vara så snabba med 7. Tekniken är på plats, mycket av analysarbetet är gjort. Vi vet redan vilka applikationer och komponenter som är kritiska och har lätt att hitta den snabbaste vägen till funktion. Daniel håller med. De enheter inom koncernen som varit mest aktiva i Vista har nu bäst förutsättningar att även vara först ut med Windows 7. Men han vill också framhålla värdet av det arbete som tidigare lagts ned på att standardisera klientplattformarna. Från start till mål på knappt två veckor - Vi känner vår plattform och har en hög grad av standardisering med oss från vårt klienthanteringsprojekt. Vi använder Ateas Jumpstartplattform sedan tidigare. Många som ger sig på det här måste börja från scratch - där vi var för ett par år sedan! - men nu startar de i en lågkonjunktur och det kan vara besvärligare. När Tomorrow kommer på återbesök en vecka senare är det mesta klart och Daniel är mer än nöjd. Sweco har gått från start till mål på en och en halv vecka, inklusive tester av applikationer, hårdvara och uppgradering av befintlig infrastruktur för klientdistribution. - Vi har snabbt genomfört ett teknikskifte med allt vad det innebär, men hade ett gynnsamt läge, förklarar Daniel. Mycket av förarbetet var gjort. Jag kan inte nog understryka vikten av ett strukturerat standardiseringsarbete, framförallt på applikationssidan. Om man inte vet vad man har och därmed vad som måste testas, ökar riskerna för strul och då riskerar projekten att dra ut på tiden. En av kommande utmaningar är nu planeringen av hur de gamla systemplattformarna ska avvecklas. För avvecklas ska de, förr eller senare. Just nu finns såväl XP som Vista och Windows 7 i organisationen, förklarar Jens. - XP är en gammal plattform som i många avseenden är mindre flexiblel än både Vista och Windows 7 och hindrar företag från att bygga moderna och dynamiska klientlösningar. Andra frågor som måste lösas berör support, helpdesk och kommande investeringar. - I vilken ordning ska de gamla systemen bort, när ska vi klippa supporten, hur gör vi vid köp av nya maskiner? Inga beslut har fattats ännu och beställarna i vår organisation påverkas naturligtvis. Men allt måste planeras, avslutar Daniel Gräntz. "Vi gjorde det igen!" teamet bakom införandet av windows 7 på Sweco firar med bullar (som är uppätna och därför inte med på bild). Järngänget består av Jens Nilstam från Atea, Daniel Gränz från Swecos it-avdelning och Peter Frodin, Atea. 0Snabb utrullning av Windows 7 - så gjorde Sweco för att lyckas1weekly0.501
Svenska Filminstitutet
När Svenska Filminstitutet skulle modernisera sin arbetsprocess vände de sig till Atea för att få hjälp med ärendehanteringen. Målet är effektivare handläggning, större öppenhet och en ökad förståelse för den egna organisationens verksamhet. Som it-lösning användes Platina - ett system som är utvecklat för dokument- och ärendehantering.Område: Samverkan
Samverkan1163När Svenska Filminstitutet skulle modernisera sin arbetsprocess vände de sig till Atea för att få hjälp med ärendehanteringen. Målet är effektivare handläggning, större öppenhet och en ökad förståelse för den egna organisationens verksamhet. Som it-lösning användes Platina - ett system som är utvecklat för dokument- och ärendehantering. Filminstitutet: Guldkantad ärendehantering med Platina När Svenska Filminstitutet skulle modernisera sin arbetsprocess vände de sig till Atea för att få hjälp med ärendehanteringen. Målet är effektivare handläggning, större öppenhet och en ökad förståelse för den egna organisationens verksamhet. Som it-lösning användes Platina - ett system som är utvecklat för dokument- och ärendehantering. Artikeln är hämtad ur vår kundtidning Tomorrow nr 2/2010 Text Tobias Bladini Foto David Bicho och Jan Göransson / Svenska Filminstitutet (Gullbaggen), Sonny Mattsson (Gullspiran) Byggnaden som tillhör Svenska Filminstitutet tornar upp sig som en grå kloss framför Gärdet. Men inomhus är det annorlunda. Så fort du följt den breda cementrampen och kommit in genom entrén sjuder det av liv. Från restaurangen ringlar en lång kö. Folk går in och ut ur biosalonger. I andra änden av receptionen fi nns ett café och i ett hörn står några och fi lmar. Filmhuset renoverades nyligen och aktiviteten i lokalerna är en del av den förändring som startade redan 2006. Då trädde ett nytt filmavtal i kraft och en ny styrelse och ledning tillsattes av regeringen. - Traditionellt hade Filminstitutet setts som den grå maktklumpen som satt på pengarna och som bestämde vem som ska få vad, berättar Margaretha Kühne, stabschef på Svenska Filminstitutet. Den nya visionen är att vi ska vara en resurs och den samlande kraften i svensk fi lmproduktion. Filminstitutet står på tre ben. Ett av dem stödjer svensk filmproduktion. Det andra distribuerar och visar film inom Sverige och utomlands. Det tredje bevarar det svenska fi lmarvet och gör det tillgängligt för dagens och morgondagens generationer. De två senare fi nansieras av statliga medel, vilket innebär att denna del av verksamheten är offentlig. Kontroll över arbetsprocessen Filminstitutet hade tidigare flera olika system för diarieföring och stöd för handläggning av ansökningarna. Dessutom skilde sig arbetssättet och handläggningsprocessen mellan olika medarbetare och delar av Filminstitutet. Allt detta bidrog till att verksamheten blev mindre effektiv. Som ett led i visionen att vara den samlande kraften i svensk filmproduktion behövde Filminstitutet ta kontroll över arbetsprocessen. Detta innebar bland annat att de behövde ett gemensamt ärendehanteringssystem för hela Filminstitutets verksamhet. På så sätt skulle det bli möjligt att hålla ordning på ärenden och handlingar. En bidragsansökan som kommer in ska kunna kopplas till annan relevant information som redan finns lagrad i Filminstitutets databaser. Har regissören gjort andra filmer innan? Vilka stöd har en film eller biograf fått? Hur har det gått i tidigare ansökningsärenden? För återrapportering till uppdragsgivarna ska det även gå att få all tänkbar statistik, som hur stor del av allt stöd som har gått till kvinnor, kort- och långfilm. Filminstitutet fastnade för Atea som leverantör och Platina som it-lösning. Platina är ett system för både myndigheter och företag, utvecklat just för att hantera en organisations behov av dokument- och ärendehantering. Eftersom Platina har många inbyggda funktioner är detta en mer kostnadseffektiv lösning än att utgå från ett system där tekniken byggs från grunden. En viktig del i projektet gick ut på att standardisera arbetsgången på Filminstitutet. - Vi hade ganska bra kontroll på hur vi arbetade, men saknade kompetens att hitta målbilden för hur vi skulle jobba, berättar Margaretha. Atea hade metoder för detta. Nya arbetssätt utan onödiga tillägg Målsättningen var att i största möjliga mån hitta bra arbetssätt för verksamheten - utan att bygga om eller anpassa systemet i onödan. Som en del i detta arbete använde sig Atea av en metod som kallas visualiserad kravfångst. Den gick ut på att projektgruppen från Atea, tillsammans med representanter på Filminstitutet, tecknade en bild av hur systemet skulle se ut. På så sätt blev önskemålen från Filminstitutet tydligare och det blev enklare att se hur systemet skulle fungera både för användare och systemutvecklare. I första delen av projektet ersattes det gamla diariet. Platina utformades för att hjälpa handläggarna att hantera ansökningar om stöd för filmproduktioner. Mycket kraft lades även på att ladda in information från det gamla systemet. Systemet gav nöjda medarbetare En viktig del i processen är att Platina arbetar mot ekonomisystemet Visma. De tidigare manuella utbetalningarna på papper kommer då inte längre behövas. Detta är en funktion som kommer att spara mycket tid och göra arbetet för handläggarna enklare. Även om projektet ännu inte är helt färdigt, får Margaretha tydliga signaler om att medarbetarna är nöjda. Ledningen har dessutom fått en ökad förståelse för den egna verksamheten och väntar nu på nästa steg. - Vi har fått hjälp med att analysera hur vi jobbar, vilket är oerhört värdefullt, säger Margaretha. Det har bland annat lett till att vi kunnat sortera bort en del onödigt arbete. I nästa steg kommer Platina att anpassas mot Filminstitutets hemsida med webbformulär för bidragsansökningar. - Då räknar vi med en aha-upplevelse för handläggarna, berättar Carl-Fredrik Eld, projektledare hos Atea. I och med detta har vi hanterat hela handläggningsprocessen, från ansökning och handläggning till automatisk utbetalning av stödet. Allt har skett inifrån Platina. När bidragsansökningar görs från webbformulär blir handlingarna digitaliserade redan från början och behovet att skanna minskar. Här kommer Filminstitutet att göra stora tidsbesparingar - samtidigt som risken för fel minimeras. Fem framgångsfaktorer för Filminstitutets förändringsprocess En stor del av den förändringsprocess Filminstitutet går igenom handlar i lika stor utsträckning om människor och arbetssätt som om it. Förändringen är målet och tekniken ett medel att nå dit. Här är fem faktorer som gjorde Filminstitutets förändringsarbete framgångsrikt. FÖRANKRING HOS MEDARBETARNA Under hela processen har Atea och Filminstitutet haft ett nära samarbete. Under planeringen av hur systemet ska se ut har användarna varit med och påverkat designen. Ett resultat är att önskemålen ibland har ändrats under resans gång. I gengäld har Filminstitutet fått ett system som medarbetarna känner sig delaktiga i. FÖRÄNDRINGSPROJEKT En fjärdedel av denna sorts projekt är itrelaterat. Resten handlar om förändringar och anpassningar av verksamheten. Ju mer både kund och leverantör är medveten om detta och samarbetar kring frågorna, desto effektivare blir processen. BESPARINGAR OCH ÖKAD KVALITET I en verksamhetsförändring kan medarbetarna känna sig hotade av en rationalisering eller ett nytt arbetssätt. Ledningen vinner på att vara medveten om det och skapa en målbild för projektet som tydligt visar att alla har en roll i den nya arbetsordningen. I stället för att ha besparing som mål, ville Filminstitutet få större transparens och ökad kvalitet i handläggningen. PERSONLIGT ENGAGEMANG Både Filminstitutets och Ateas projektgrupp har haft ett stort engagemang i projektet, vilket gjort att de utmaningar som dykt upp på resans gång kunnat hanteras enkelt. "ÄT ELEFANTEN I SMÅ TUGGOR" Dela upp projektet och börja med att få grunden i it-systemet att fungera tillsammans med verksamheten. Lägga till och bygg ut utifrån önskemålen från kunden. Detta sparar utvecklingskostnader eftersom användarna lär sig hur systemet fungerar och kan testa det utan onödiga anpassningar. Med ett ökat förtroende vågar kunden låta verksamheten anpassas och ändras även om it-systemet inte är färdigutvecklat. 0Svenska Filminstitutet: Guldkantad ärendehantering med Platina1weekly0.501
Svenska Institutet
När det var dags för Svenska institutet att bygga en ny virtuell servermiljö, stod valet mellan VMware och det vid projektstart relativt nya Hyper-V från Microsoft. Ett besök på Ateas democenter gav hjälp till beslut. Den valda lösningen har gett lägre elkostnader, ett miljövänligare datacenter samt en effektiv datalagring.Område: Datacenter
Datacenter1166När det var dags för Svenska institutet att bygga en ny virtuell servermiljö, stod valet mellan VMware och det vid projektstart relativt nya Hyper-V från Microsoft. Ett besök på Ateas democenter gav hjälp till beslut. Den valda lösningen har gett lägre elkostnader, ett miljövänligare datacenter samt en effektiv datalagring. Effektivt datacenter i slottsmiljö När det var dags för Svenska institutet att bygga en ny virtuell servermiljö, stod valet mellan VMware och det vid projektstart relativt nya Hyper-V från Microsoft. Ett besök på Ateas democenter gav hjälp till beslut. Den valda lösningen har gett lägre elkostnader, ett miljövänligare datacenter samt en effektiv datalagring. Artikeln är hämtad ur vår kundtidning Tomorrow nr 1/2010 Text Nils Åhrström Foto David Bicho Svenska institutet har vackra lokaler i Flemingska palatset i centrala Stockholm. Utsikten mot Kungliga slottet är mycket pampig. När Tomorrow kommer på besök är det snöstorm och Slottsbacken liknar mer en skidbacke i Åre än en uppmarscheringsplats för vaktparaden. Men i den byggnadsminnesförklarade konferenssalen, med bevarad inredning från 1780-talet, är det ombonat och varmt. Att Svenska institutets nya servermiljö skulle vara virtuell var bestämt redan från början. Alternativet, en kostsam utbyggnad och ny kylanläggning, hade inte heller uppfyllt verksamhetsledningens krav på att institutet ska eftersträva att bli ett "grönt kontor". Svenska institutet är ingen jätteorganisation vad gäller it. Men eftersom verksamheten bygger på kommunikation stod bland annat frågor som driftsäkerhet och säker datalagring högt på dagordningen. Institutet har ett långt samarbete med Atea, från IMS via Martinsson till dagens Atea. Besök i democenter avgjorde Svenska institutet tittade både på en VMware-lösning och Hyper-V, som var ganska ny och oprövad hösten 2008 när planerna drogs upp. Men efter att ha kört och jämfört bägge lösningarna i Ateas democenter växte ett beslut fram. - Vi hade tillfälle att diskutera frågan med andra kunder som var med vid demonstrationen, säger Jan Viderén, nätverksansvarig på Svenska institutet. Efter att ha undersökt saken närmare och även ha tagit in fler referenser föll valet på Hyper-V. Men Atea har hela tiden varit neutrala i frågan och hjälpt till att hitta ett alternativ som passar oss. Utöver fördelar i fråga om redundans och prestanda var Hyper-V-alternativet även fördelaktigt när det gällde de Microsoft-licenser som institutet skulle köpa in. Projektet var budgeterat för 2009 och institutet spillde ingen tid. I mitten av januari drogs installationen igång och innan månadsslutet var den nya servermiljön i drift. Snabbt och Smidigt - Allt har gått smidigare och snabbare än vad vi hade föreställt oss, säger Kristina Eklund, supportansvarig. Det enda dramatiska var en kort värmetopp precis när den nya serveruppsättningen var på plats. Då hade de gamla inte hunnit tas ur drift och it-gruppen fick stänga av en värmedetektor. I övrigt gick övergången sömlöst. I december förra året uppgraderades servrarna till Windows Server 2008 R2. Den förra serverutgåvan upplevdes som lite mer svåradministrerad, men allt har löst sig till det bästa med de nya utgåvorna av servern och Hyper-V. I samband med detta uppgraderades även datalagringen. Resultatet har blivit minskade elkostnader, ett miljövänligare datacenter med god redundans och en effektiv, central och säker datalagring. - Vi har fortfarande kvar vissa fysiska servrar för inloggning samt ljud- och bildöverföring och har avvaktat med ekonomisystemet. Men till sommaren ska det uppgraderas, säger Marie-louise Philip Moore, it-ansvarig. Annars har vi  virtualiserat i snabbare takt än vi trodde skulle vara möjligt och vi ser tydliga effekter i både prestanda och minskade kostnader. Dessutom kan vi enkelt och snabbt sätta upp en ny virtuell server när nya applikationer och behov uppstår. Svenska institutets lösning Tre HP bladservrar BL480C kör 23 virtualiserade maskiner med full redundans Åtta fysiska servrar finns kvar, bland annat för inloggningsändamål, bild- och ljudöverföringar Windows Server 2008 R2 Hyper-V HP EVA SAN Cirka 100 klienter i Sverige och Paris Marie-Louise Philip Moore, Svenska institutet Relaterat Ateas democenter Windows 7 0Effektivt datacenter i slottsmiljö hos Svenska Institutet1weekly0.501
Svenska Kraftnät
Moderna möteslokaler lyfter Svenska Kraftnät. De nya lokalerna i Sundbyberg har gett storbolaget ett lyft. Och ett hus fyllt av mötesmöjligheter.Område: Samverkan
Samverkan1216Moderna möteslokaler lyfter Svenska Kraftnät. De nya lokalerna i Sundbyberg har gett storbolaget ett lyft. Och ett hus fyllt av mötesmöjligheter. Elnätsjätte i nytt hus: Moderna möteslokaler lyfter Svenska Kraftnät * Nedan följer kundcase från Impact Europe, numera Atea Audiovisuell Kommunikation. I somras var det flyttfest för Svenska Kraftnät. De nya lokalerna i Sundbyberg har gett storbolaget ett lyft. Och ett hus fyllt av mötesmöjligheter. Impact Europe har installerat 30 mötesrum hos Svenska Kraftnät, antingen LCD-skärm eller storbildsprojektor beroende på rummets storlek. Samtliga rum med projektor har även en enkel styrpanel för att underlätta för användarna. - Impact Europe har verkligen ställt upp för oss, säger fastighetsansvarig Anders Andersson. Svenska Kraftnät ser till att Sveriges elnät fungerar. I juni flyttade 275 personer till företagets nybyggda huvudkontor på Sturegatan i Sundbyberg. - Det har fungerat jättebra. Jämför man med våra gamla lokaler i Råcksta är det stor skillnad, säger en nöjd Anders Andersson. Svenska Kraftnät satsade stort på sin infrastruktur kring möten. I samarbete med Impact Europe bestämde man sig för ett 30-tal mindre mötesrum, där 4-8 personer kan ha effektiva överläggningar. - Vi har många avdelningar och därmed många möten inom Svenska Kraftnät. Främst handlar det om småmöten med ett mindre antal deltagare, förklarar Anders Andersson. Många möjligheter I cirka 30 mötesrum finns antingen LCD-skärm eller storbildsprojektor beroende på rummets storlek. Samtliga rum med projektor har även en enkel styrpanel för att underlätta för användarna och säkerställa likformigheten mellan rummen. - Istället för att alla samlas runt en laptop kan vi enkelt koppla upp oss till en skärm i rummet. Där lyssnade vi på Kenneth Englund på Impact och det blev jättebra, säger Anders Andersson. Dessutom finns två utbildningsrum med en mer komplett utrustning som dubbla projektorer och möjlighet till multimediavisning från bland annat datorer, video, tv och blueray. - Där kan man samlas 25-30 personer och ha utbildning, säger Anders Andersson. I positiva lokaler Han är glad för samarbetet med Impact Europe som hjälpt till med installation av bild- och ljudlösningarna. - Vi är mycket nöjda! Impact Europe har verkligen ställt upp för oss och gett oss goda mötesmöjligheter i huset, säger Anders Andersson. Och förtroendet är ömsesidigt. Impact Europes Kenneth Englund berättar att samarbetet fungerat smidigt och gett två nöjda parter. Även Janne Brunlöf ifrån Impact Europe medverkade i projektet. - De hade tidigt en tanke om att ha teknik i många rum. Det löste vi och dessutom fixade vi en styrpanel som underlättar för användaren. Det blev modernt, prydligt och elegant. Svenska Kraftnät har skapat fantastiska lokaler, man blir positiv bara av att gå in där, säger Kenneth Englund. * Atea Sverige AB äger Impact Europe i Sverige sedan april 2010, och går idag under namnet Atea Audiovisuell Kommunikation. Fakta / Svenska Kraftnät: Svenska Kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för elkraft, som omfattar 400 kV och 220 kV ledningar med stationer och utlands-förbindelser. Verket har också systemansvaret för el och naturgas. Svenska Kraftnät har drygt 300 anställda - de flesta vid huvudkontoret i Sundbyberg. Affärsverket har även kontor i Sundsvall, Halmstad och Sollefteå. År 2008 omsatte Svenska Kraftnät 7 717 miljoner kronor med ett resultat på 1 803 miljoner. 0Moderna möteslokaler lyfter Svenska Kraftnät1weekly0.501
Sveriges Lantbruksuniversitet
Sveriges Lantbruksuniversitet satsar helhjärtat på videokonferenser. Det gör verksamheten effektivare och universitetet mer miljövänligt. Och ekonomiskt är det en fullträff.Område: Samverkan
Samverkan1213Sveriges Lantbruksuniversitet satsar helhjärtat på videokonferenser. Det gör verksamheten effektivare och universitetet mer miljövänligt. Och ekonomiskt är det en fullträff. SLU storsatsar på videokonferenser * Nedan följer kundcase från Impact Europe, numera Atea Audiovisuell Kommunikation. Sveriges Lantbruksuniversitet satsar helhjärtat på videokonferenser. Det gör verksamheten effektivare och universitetet mer miljövänligt. Och ekonomiskt är det en fullträff. - Vi sparar pengar när resekostnaderna sjunker, säger SLU:s Björn Lindell. Under 2009 har Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) gått "all in" när det gäller videokonferenslösningar från Tandberg. Satsningen innefattar samtliga orter där SLU bedriver verksamhet. - Vi är spridda över 26 orter i landet. Därmed sparar vi pengar när resekostnaderna sjunker. Det räcker att vi byter var tionde resa mot ett e-möte så har vi tjänat ihop kostnaden, säger Björn Lindell, videokonferensansvarig på SLU. Som att köra Rolls Royce Storsatsningen har även ett grönt mervärde. SLU håller på med en utförlig miljöcertifi ering och där spelar videokonferenserna en viktig roll. - Vi har synnerligen stort fokus på vårt miljöarbete inom organisationen. Där spelar videokonferenserna en stor roll. Sedan ökar vi vår effektivitet när folk slipper vara på resande fot jämnt och ständigt, säger Björn Lindell. När SLU valde ut Tandberg och Impact Europe som samarbetspartners gjorde man först en undersökning inom universitetet. Önskelistan gällande videokonferenser innehöll: Driftsäkerhet. Enkelt att använda. Nära service och support. Lätt att boka möten. Lågt pris. - Sedan är ju Tandberg videokonferensens Rolls Royce. Tandberg är bäst och det märks på kundupplevelsen, säger Björn Lindell. Ett vinnande lagarbete Samarbetet med Impact Europe har fungerat bra och Björn Lindell gillar den ständigt förbättrade kvaliteten inom videokonferenstekniken. - Jämför jag fem år bakåt i tiden så har massor hänt. Bild och ljud har förbättrats markant. Dessutom gör den centrala infrastrukturen att allt förenklas för användaren, säger Björn Lindell. Stefan Eriksson på Impact Europe uppskattar lag-arbetet tillsammans med SLU. - Vi har gjort affärer tillsammans i 10-12 år. Det samarbetet har nu brett ut sig över hela landet och det känns väldigt roligt och spännande, säger han. Företaget jobbar intensivt med SLU och arbetet rör sig hela tiden framåt. - Att jobba med videokonferenser på det här sättet är ett väldigt levande arbete. Man träffas ofta och diskuterar, är hela tiden i utvecklingsfas, säger Stefan Eriksson. Som exempel fi nns SLU:s stora aula i Uppsala med 550 sittplatser. Att fixa en videokonferenslösning dit är inte världens enklaste operation. - Vi på Impact Europe är väldigt duktiga på är att integrera videokonferenser i kundens miljö. Vi bryr oss om vad kunden önskar, det är en sporre i sig att ta sig an tuffa utmaningar, säger Stefan Eriksson. * Atea Sverige AB äger Impact Europe i Sverige sedan april 2010, och går idag under namnet Atea Audiovisuell Kommunikation. Videokonferensmöte mellan 4 orter/aulor på SLU Fakta / Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU): Impact Europe har bland annat installerat videokonferens-utrustning i mötesrum och aulor men även bildskärmar, projektorer och interaktiva whiteboards. Samtliga system togs i drift i november och invigdes officiellt i januari. Sveriges Lantbruksuniversitet finns över hela Sverige och en stor del av forskningen och utbildningen är SLU ensamma om i landet. SLU… … har 2 600 anställda. … har 3 571 helårsstudenter. … har 701 forskarstuderande. … finns på 26 platser i Sverige. … omsätter cirka 2,5 miljarder kronor per år. 0Sveriges Lantbruksuniversitet storsatsar på videokonferenser1weekly0.501
Tekniska Verken
Tekniska verken i Linköping satsar på automatisering och självbetjäning - och att låta Atea ta ansvar för en del av de tjänster som de erbjuder medarbetarna.Område: It som tjänst (DLM)
It som tjänst (DLM)Tekniska verken i Linköping satsar på automatisering och självbetjäning - och att låta Atea ta ansvar för en del av de tjänster som de erbjuder medarbetarna. Tekniska verken - En tjänstvillig organisation Tekniska verken i Linköping satsar på automatisering och självbetjäning - och att låta Atea ta ansvar för en del av de tjänster som de erbjuder medarbetarna. Därmed hålls kostnaderna nere för it-avdelningen, samtidigt som arbetet blir effektivare. Artikeln är hämtad ur vår kundtidning Tomorrow nr 3/2010 Text Maria Malm Foto Lasse Hejdenberg Tekniska Verkens samarbete med Atea går flera år tillbaka i tiden; längre än vad både it-chefen Johan Svanholm och specialistsäljaren Peter Gustafsson har varit med. All hårdvaruförsörjning av arbetsplatserna sköts sedan tidigare med hjälp av Ateas produktnära tjänster - men nu har samarbetet alltså tagit ett steg längre. Atea levererar automatisering av klientmiljön, licensmätning och snart kommer även en självbetjäningsportal för mjukvara och it-tjänster att erbjudas medarbetarna. Nödvändig uppgradering För två år sedan beslutade Tekniska Verken att uppgradera företagets klientoperativsystem från Windows 2000 till Vista. - Vi hade väntat alldeles för länge, vi måste ha varit sist i Sverige, kommenterar Johan Svanholm. Men de flesta datorerna klarade inte det nya operativsystemet, så det blev nödvändigt att även byta ut drygt 700 av de 1 000 användarnas pc. - Det var mycket som skulle klaffa, men det fungerade bra tack vare Ateas produktnära reda mot internkunderna och sökte en lösning som kunde automatisera så mycket som möjligt för att höja effektiviteten och sänka kostnaderna. Två projektledare Atea fick ta huvudansvaret för hela projektet och en projektledare tillsattes från varje företag. Man startade i januari 2009 och var färdiga i december samma år. - Det är det största projekt vår it-avdelning varit inblandad i. Vi ägnade hela det första halvåret åt att verifiera att alla applikationer fungerade mot Vista. Under den här tiden använde vi också Ateas paketeringstjänst, berättar Johan Svanholm. Till hösten levererades de nya datorerna med Vista och verksamheternas applikationer som nu var certifi erade och verifierade. - Nu har vi en mycket mer standardiserad miljö, eftersom vi samtidigt konsoliderade bort ett antal äldre system. Vilken blev främsta nyttan med att byta till Vista? - Det är en stabilare klientplattform, förut var det mycket vanligare med blåskärmar. Vi har certifierat både mjukvara och hårdvara och fått bättre kontroll över hela miljön. Microsoftprodukter och Ateaverktyg Att fortsätta med Microsoft var strategiskt logiskt, och till de nya produkter man investerat i hör Microsoft SCCM och App-V. För att själva kunna hantera systemen efter att projektet genomförts har Tekniska Verken också köpt in ett par av Ateas verktyg. I verktygslådan ingår Jumpstart för att snabbt kunna dra igång nya klienter. Här finns även Compliance Manager som mäter nyttjandegraden av licenser och automatiskt kan avinstallera applikationer som inte används, samt en självbetjäningsapplikation för beställning av mjukvara. - I samma veva uppgraderade vi vår Citrixlösning med senaste Xenapp-versionen. Vi jobbar både fett och tunt; cirka 400 anställda arbetar hemifrån ibland, varav cirka 100 är konsulter som också behöver komma åt systemen. De har fått en dosa så att de smidigt kan logga in var som helst. Tack vare Citrixlösningen kan vi erbjuda användarna miljöer som är så lika varandra som möjligt, de känner igen sig och kan använda samma applikationer i båda systemen. Nästa steg borde väl vara att uppgradera till Windows 7? - Ja, vi ska försöka gå över under de kommande två åren. Men vi måste ta hänsyn till verksamheten, det tar tid och resurser för dem eftersom de själva måste verifiera sina applikationer mot Windows 7. Men tekniken erbjuder nu möjligheten att vi kan köra blandad miljö och vissa avdelningar kan kanske smygstarta, funderar Johan Svanholm, samtidigt som han konstaterar att det inte finns något licenshinder: - Vid varje uppgradering hittills har vi köpt licenser, men nu har vi gått över till Enterpriseavtal och betalar bara för det vi använder. Det betyder att vi kan välja att uppgradera utan att behöva gå till högsta ledningen och begära pengar. It som tjänsteproducent Självbetjäning och automatisering gillar Johan Svanholm. - Jag vill att it-avdelningen ska gå från manuell bysmedja till storskalig fabrik med hjälp av så mycket automatisering och så lite handpåläggning som möjligt. Det här projektet är ett stort steg i den riktningen. Förutom att det går snabbare och smidigare minskar risken för att människor gör fel och vi får bättre kontroll. Han vill fortsätta se över och försöka förbättra de interna processerna och frågar sig ständigt vad de olika verktyg som finns tillgängliga kan användas till. - Självbetjäningsportalen kommer att fungera som en intern webbshop. Om till exempel en medarbetare behöver en programvara kan han eller hon själv ansöka om den. Ett mail går automatiskt till närmaste chef, som godkänner beställningen. Därefter  installeras eller publiceras programmet automatiskt till rätt användare, förklarar Peter Gustafsson. Johan Svanholm är nöjd: - Vi har automatiserat servicefunktionen till de anställda. Många fysiska kontakter blir onödiga vad gäller rutinärenden och vi kan fokusera på att allt snurrar bakom  kulisserna, säger han, och fortsätter: - Jag vill gå vidare med självbetjäning så att kunderna kan köpa sina tjänster själva. I slutänden vill jag ha en faktura som ska komma automatiskt till avdelningen varje månad. Jag hoppas att vi kan vara där nästa sommar. Det långsiktiga målet är att vi ska kunna vara mer proaktiva. Vi har tjänstifierat it-avdelningen och erbjuder en tjänstekatalog. Det gör oss mer affärsmässiga mot våra kunder inom företaget. Man ska förstå vad man kan köpa och varför man betalar, i stället för att it ligger som en stabsfunktion som hela företaget  delar på, förklarar han. Om det är den egna it-avdelningen eller Atea som levererar tjänsten kommer användaren inte ens att märka. Tekniska fakta om projektet och samarbete med Atea Tjänster som tekniska verken köpt: Hela kedjan av produktnära tjänster, paketering av programvara i riga, automatisering i klientmiljön, licensmätning, självbetjäning för mjukvara och it-tjänster Atea-verktyg: Jumpstart, Compliance Manager, Accelerator Andra produkter: App-V, SCCM, Citrix Xenapp. har enterpriseavtal med Microsoft Johan Svanholms råd kring större it-projekt Förarbetet är det viktigaste. gå igenom miljön och applikationerna så att ni vet vad ni har. Ni måste också ha målbilden klar. Verksamhetens och ledningens engagemang är A och O. en stor del av de projektansvarigas jobb var att prata med de applikationsansvariga i verksamheten, medan jag pratade med verksamhets-cheferna och högsta ledningen. It-avdelningen måste få extra resurser och det ska vara en särskild projektorganisation som driver arbetet. Ta in extra personal eller se till att linjepersonal befrias från sitt vanliga arbete. Arbeta professionellt; ta tag i de problem som dyker upp och försök lösa dem direkt. Om man tvingas dra i nödbromsen är det risk att alla tappar engagemanget. 0Tekniska verken - En tjänstvillig organisation1weekly0.501
Tessinskolan i Nyköping
Tomorrow har besökt Tessinskolan i Nyköping. Här har alla elever på estet- och ekonomiprogrammet en personlig dator - något som blir mer och mer vanligt i undervisningen. Det är dessutom en lönsam investering för skolorna.Område: Klient
Klient1201Tomorrow har besökt Tessinskolan i Nyköping. Här har alla elever på estet- och ekonomiprogrammet en personlig dator - något som blir mer och mer vanligt i undervisningen. Det är dessutom en lönsam investering för skolorna. Elevdator gör skola och elever till vinnare Artikeln är hämtad ur vår kundtidning Tomorrow nr 3/2009 Text Nils Åhrström Foto Bengt Alm Tomorrow har besökt Tessinskolan i Nyköping. Här har alla elever på estet- och ekonomiprogrammet en personlig dator - något som blir mer och mer vanligt i undervisningen. Det är dessutom en lönsam investering för skolorna. In om ett par år kommer en majoritet av alla högstadie- och gymnasieskolor att utrusta eleverna med egna bärbara datorer. Ett införande av elevdatorer ger bra resultat både vad gäller pedagogik och jämlikhetsfrågor, men har även visat sig kunna frigöra dyrbara lokalutrymmen. Vissa skolor, både kommunala och friskolor, har kommit längre än andra. Undersökningar har visat att bara 25 procent av lärarna i våra svenska skolor har tillgång till egen dator. Resten får snällt ställa sig i kö till lärarrummet, eller vänta på en ledig plats i någon av datasalarna. Steget till att alla elever ska ha egna datorer kan därför kännas stort, men i flera kommuner och på enskilda skolor har man kommit en bra bit på väg. Stort behov av elevdator Konkurrensen om eleverna ökar och driver på utvecklingen med elevdatorer. Många friskolor ligger på med olika erbjudanden för att attrahera elever att söka just dit. Det kan vara allt från gratis körkort till Mp3-spelare. Datorer är ytterligare en attraktiv möjlighet. Men när kommunala Tessinskolan i Nyköping tog beslutet om elevdatorer fanns många andra, tungt vägande skäl än att locka nya ungdomar inför val av skola. - Behovet av datorer i undervisningen bara växer, berättar Rosmari Gärdin, programrektor på Tessinskolans samhällsprogram med ekonomisk inriktning. De är ett kraftfullt verktyg för informationssökning i det egna arbetet och eftersom undervisningen numera ofta är tematisk blir behovet av datorer ännu större - även i ämnen som traditionellt inte har någon som helst anknytning till datorer. Som så många andra skolor löste Tessinskolan datorfrågan med hjälp av datasalar och kompletterande klassuppsättningar med bärbara datorer. Man fick dock problem med stölder, särskilt vid leveranser. - Måttet rågades i höstas, med nya inbrott och förstörelse, fortsätter Rosmarie. Alla insåg att något måste göras och vi rektorer tog initiativ och låg på för att frågan skulle lösas. Under senhösten fattades beslutet att ekonomi- och esteteleverna skulle utrustas med elevdatorer. Elevdator sparar pengar - Projektet med elevdator ska pågå under tre år, berättar Rosmari, och sedan utvärderas vad gäller ekonomi, teknik, support och pedagogik. Eleverna har administrationsrättigheter på sina datorer, så det gäller att de sköter dem. Rent ekonomiskt så är det här naturligtvis en stor affär, men det beror lite på hur man räknar. Det finns besparingar att göra på att slippa drift av datasalar. Det gäller både lokalkostnader och inköp, underhåll och support av de stationära datorerna. Andra besparingar kan vara att diverse applikationer ersätter hårdvara och mjukvara som skolan traditionellt köpt in, grafräknare, ordböcker och uppslagsverk till exempel. Men de största vinsterna är dock pedagogiska. - Det kommer nya interaktiva läromedel och digitalt undervisningsmaterial hela tiden, berättar Rosmari, och på sikt kan de förmodligen ersätta många traditionella läromedel. Skolböcker är dyra i inköp och blir snabbt inaktuella, publicering via it blir nog en lösning som dessutom är bättre för miljön. Tessinskolan är trångbodd. Den byggdes i början av 70-talet och var ursprungligen tänkt för cirka 700 elever. Som årskullarna ser ut just nu går det mellan 1 100 och 1 200 elever här, delvis utspridda i andra lokaler på stan. - Bärbara datorer som eleverna själva tar ansvar för minskade inte bara stöldproblemet. Vi har inte plats för flera datasalar och i de som finns skulle det ha blivit väldigt trångt, även utan den här lösningen, säger Rosmari Gärdin. Max Thor, Sara Kideborn och Philip Nilsson går alla i första årskursen och läser ekonomi. I början av januari fick de reda på att skolan fattat beslut om elevdatorer till alla och blev naturligtvis mycket glada. - Det har inte varit svårigheter med disciplinen vad gäller datorer på lektionerna, säger Philip, det är ju faktiskt upp till dig själv om du vill lära dig något. Visst händer det att någon går in och kollar Facebook, men det verkar inte vara något större problem. Webbfavoriterna i skolarbetet är just nu Riksdagen.se, Nationalencyklopedin (ne.se) och ekonominytt.se. - Man kan hitta mycket, men inte allt på nätet säger Sara, och vi har fått lära oss att vara kritiska mot källorna. Hitills har vi läst datakunskap och Officepaketet, men i höst ska vi börja med bokförings- och administrationsprogram. Underlättar skolarbete När eleverna fick sina datorer var de tvungna att skaffa säkerhetsklassade hänglås på sina skåp. Men datorerna stannar inte i skåpen. Dagens elever jobbar inte bara på skolan; de är även ute på praktik och på fadderföretag eller arbetar hemifrån. - Jag kan inte komma ihåg någon gång i livet då jag inte har haft tillgång till en dator, säger Max, det har alltid funnits hemma. Men det är roligt att vara de första som har egna bärbara under hela utbildningen, och vi får behålla dem över sommarloven också. - Datorerna är ett bra arbetsinstrument, säger Sara, men hitills har vi inte använt dem på lektioner i matte, engelska eller andra språk. Däremot används de alltid när vi gör läxorna. Införandet av elevdatorer kan även beskrivas som en jämlikhetsfråga. Det är långt ifrån alla som har datorer hemma, och bland dem som har det varierar utrustningen ibland i kvalitet. Datorerna på Tessinskolan är identiska med kommunens kraftfulla datorer för administrativa ändamål. De inventeras som alla andra datorer i kommunen, och it-avdelningen har samma supportrutiner som för kommunens övriga datorer. Snabb support behövs - Kommunen har naturligtvis ambitionen att centralisera it-verksamheten så mycket som möjligt, säger Rosmari Gärdin, men det behövs en datatekniker på skolan. Vi måste ha snabb support nära användarna, annars kan en lektion eller presentation avstanna på grund av enkla hanteringsproblem. På kommunens it-avdelning har arbetsgruppen bestått av Peter Palmebäck, itchef, Johan Gustafsson it-utvecklare och Eva Johansson, verksamhetsutvecklare. - Vi har fått mycket positiv respons från både elever och personal som deltar i projektet, berättar Eva Johansson. Vad gäller supportfrågan ser vi inga hinder för att detta inte skulle fungera utifrån nuvarande organisation. Genom att använda till exempel befintliga funktioner för central distribution av programvaror, säkerhetsuppdateringar och antivirus, avlastar vi de lokala resurserna som därmed frigörs till pedagogisk verksamhet. Förarbetet med projektet krävde mycket tid och planering från avdelningens sida, men efter att eleverna fått sina datorer har man inte märkt någon ökad arbetsbelastning. - I och med att vi har använt kommunens standard för pc-klient för eleverna, säger Eva, har vi utnyttjat samma rutiner för anskaffning, installation, leverans och automatiserade processer. Tessinskolan använder sig av Google Apps som informationsplattform. De olika utbildningarna har egna startsidor och alla elever har egna e-mailadresser. Det finns även möjlighet att lämna in uppgifter och jobba i gemensamma dokument. Ateas erbjudande: Elevdator Atea har ett heltäckande elevdatorerbjudande som innefattar allt från rådgivning kring förberedande  utbildningsinsatser i skolan till produkter och tjänster gällande säkerhet, licenser, nätverk, logistiktjänster och grön it. Det finns dessutom administrativ hjälp vid återtag av uttjänt utrustning, beställning, leveranssystem, support och service. Erbjudandet omfattar flexibla finansieringslösningar och försäkringsalternativ som är speciellt anpassade för skolor. Konceptet är leverantörsoberoende. Ur sortimentet: Datorer och kringutrustning Mjukvara för digitalt skolarbete Utbildningsprogram Nätverk Backuplösning Service- och supportlösningar Asset management (inventariehantering) Finansiering Försäkringslösningar anpassade för skolan Läs mer 0Tessinskolan i Nyköping: Elevdator gör skola och elever till vinnare1weekly0.501
Trioplast Industrier
Trioplast Industriers huvudkontor i Smålandsstenar är numera bara en knapptryckning bort från sina fabriker i sju olika länder. Långa avstånd mellan fabriker i en global koncern behöver inte längre vara ett problem – med en modern kommunikationslösning.Område: Samverkan
Samverkan3678Trioplast Industriers huvudkontor i Smålandsstenar är numera bara en knapptryckning bort från sina fabriker i sju olika länder. Långa avstånd mellan fabriker i en global koncern behöver inte längre vara ett problem – med en modern kommunikationslösning.Trevligare arbetsklimat med smart kommunikation Trioplast Industriers huvudkontor i Smålandsstenar är numera bara en knapptryckning bort från sina fabriker i sju olika länder. Långa avstånd mellan fabriker i en global koncern behöver inte längre vara ett problem – med en modern kommunikationslösning. Artikeln är hämtad ur vår kundtidning Tomorrow nr 1/2012Text Maria Eriksson Foto Christel Lind, porträtt och interiörer Smålandsstenar är ett gammalt trevligt stationssamhälle längs med järnvägslinjen Halmstad-Nässjö. Orten är mest känd för sin tillverkningsindustri, framför allt inom plast. Trioplast AB är, med sina 370 anställda på huvudkontoret, det största företaget i kommunen. Förutom verksamheten i Småland finns företaget på ytterligare sju orter i Sverige; samt i Frankrike, Danmark, Finland, Tyskland och Saudiarabien. Koncernen tillverkar bland annat den vita plasten till ensilagebalar med nyslaget hö på sommaråkrarna och svart plast till sopsäckarna.– Tidigare jobbade vi isolerade var för sig inom företaget, nu löser vi problemen ihop. Det är både effektivare och trevligare, säger it-chef stefan karlsson på Trioplast. Snabb och effektiv dialog Att hålla igång en fungerande dialog mellan fabrikerna har tidigare varit krångligt.– Man ringde runt och bokade, fixade flygbiljetter och planerade resor. Det blev ofta långa resvägar för alla. Allt skulle synkas och det var ibland besvärligt att få till möten. I dag ringer vi upp, bokar och ses via videokonferenssystemet. Det blir fler och kortare möten vilket innebär att projekten går snabbare och blir mer effektiva, säger Stefan Karlsson. Företaget ägs av grundarfamiljen Larsson. Den familjära stämningen verkar kunna hållas även på den globala marknaden, delvis också tack vare kommunikationssystemet.– Det är en stark fördel att se den person jag pratar med. Man ser reaktioner och får ytterligare en dimension. Dessutom går det att visa dokument på datorn samtidigt och diskutera. Tidigare löste vi problemen var för sig, trots att vi har samma tillverkning. Nu kan vi hjälpa varandra mer och samarbeta bättre, säger Stefan Karlsson. Trevligare på jobbet Han förklarar att medarbetarna kommer närmare personer i samma position på andra företag som de har kontakt med.– Att ha videokonferens är nästan som att träffa dem. Det blir trevligare eftersom man jobbar mer ihop, får bättre kontakt och ett djupare samarbete, säger Stefan Karlsson.– Det blir förstås en hel del resor ändå, fast för mig som har tre barn är för många resor inget positivt. Men inom koncernen inleder vi alltid med ett personligt möte, därefter kan videokonferenserna ta över, säger Stefan Karlsson. Lync blev lösningen Kommunikationslösningen består av Microsofts Lync, som har meddelandefunktioner i telefonerna och som integrerar med videokonferenssystemet på anläggningarna. Det innebär att medarbetarna kan chatta, använda röstsamtal och videosamtal från ett och samma verktyg. Att språket är krypterat med så kallade kryptonycklar är något som medarbetarna på Trioplast ser som en fördel. Det handlar om att skapa en säkrad kommunikation, där Lyncs kryptering är lika säker som de större bankernas. – Nu kan alla inom koncernen se vilka medarbetare som är upptagna, när de blir lediga och det finns dessutom möjlighet att lämna meddelanden på ett smidigt sätt. Lync förenklar den interna kommunikationen och sparar tid, säger Henrik Börjesson på Atea i Göteborg som installerat systemet på Trioplast. Mobila meddelanden Förutom att förbättra den interna kommunikationen, ingår även extern telefoni och mobiltelefoner i projektet. Det innebär bland annat att man även ska kunna använda meddelandefunktioner i sina mobiltelefoner. It-chef Stefan Karlsson är nöjd med samarbetet med Atea.– Integrationen gick smidigt och bra. Vi såg gemensamt över behoven i hela koncernen och styrde telefoniprojektet så att alla samtal går hit till Smålandsstenar. Vi har numera bara en telefonist i Sverige, säger Stefan Karlsson. Atea har gjort beräkningar som visar att anställda vinner femton minuter varje dag genom att använda Lync-systemet, tid som de kan använda till annat än att jaga kolleger och lämna meddelanden. Långt från gula post-it-lappar och telefonväxlar, med andra ord… Chatta med översättning På den globala marknaden, med olika språk och koncernspråket engelska, är Lyncs översättningssystem något som underlättar. Man kan chatta – skriva in närvaroinformation – på sitt eget språk och få det direktöversatt. Det som återstår på Trioplast är attutbilda personalen. Finns det risk för att medarbetarna uppfattar sig som ”övervakade” av Lync?– Det brukar inte vara ett problem. De flesta inser snabbt fördelen med att kunna välja själv om man kan ta telefonsamtal. Vill du inte prata med någon, trycker du bara in att du är upptagen och när du blir ledig. Du kan också styra över samtalen till ett mailsystem. Sedan kan den som söker dig återkomma när du är ledig, säger Henrik Börjesson och berättar att systemet är välutbyggt i våra grannländer Norge och Danmark. – Atea hjälpte ett större nordiskt företag att ta bort 50 företagsväxlar och ersätta med ett enda system där alla kunde nås. Det blev förstås stora kostnadsbesparingar, berättar Henrik Börjesson. Ett annat exempel är en kund i Sverige med 21 kontor på olika orter som sänkte sina kostnader för kommunikation och telefoni från sex till två miljoner kronor per år. På Trioplast är hela kommunikationssystemet så nytt att man ännu inte kan se hur mycket man tjänar på lösningen, men på sikt tror de att besparingarna kommer att bli betydande. I dagsläget räknas vinsterna som höga vad gäller effektivitet, enkelhet och ett trevligare arbetsklimat. Ett resultat som alla i organisationen tjänar på! Läs mer om lösningar härTips – så inför du en Lync-lösning Analysera Gör en behovsanalys för attidentifiera utmaningarna i verksamhetens kommunikationslösning. Informera Berätta internt på företaget om att kommunikationslösningen sparar tid, kraft och energi. Utbilda Satsa på en enkel användarutbildning och ge alla en lathund som är enkel att följa. Inför Låt personalen prova ut individuellt anpassad utrustning, olika personer behöver olika headsets och telefoner. Samarbeta Låt teknikintresseradeeldsjälar hjälpa andra medarbetare med att börja använda systemet. Vald kommunikationslösning Trioplasts Lync-lösning bestårinternt av en Lync front end serveroch en Lync övervakningsserver.Den externa lösningen består av enLync edge server som är placeradi DMz-zonen. De har valt headsetsfrån Plantronics, som är enkla attanvända ihop med Lync eftersomalla drivrutiner fungerar direkt utantilläggsinstallationer. Atea görockså integrationen mellan Lyncoch videosystemet.0Trevligare arbetsklimat med smart kommunikation hos Trioplast IndustrierTrioplast Industriers huvudkontor i Smålandsstenar är numera bara en knapptryckning bort från sina fabriker i sju olika länder. Långa avstånd mellan fabriker i en global koncern behöver inte längre vara ett problem – med en modern kommunikationslösning.1weekly0.501
Trygg-Hansa
Redan 2004 tog Trygg-Hansa de första stegen mot den virtuella världen med sina servrar. Just nu pågår dessutom klientvirtualisering. Fördelarna är uppenbara med kortare svarstider och snabbare uppkoppling.Område: Datacenter
Datacenter2203Redan 2004 tog Trygg-Hansa de första stegen mot den virtuella världen med sina servrar. Just nu pågår dessutom klientvirtualisering. Fördelarna är uppenbara med kortare svarstider och snabbare uppkoppling. VDI - teknologi för effektiva arbetsplatser Redan 2004 tog Trygg-Hansa de första stegen mot den virtuella världen med sina servrar. Just nu pågår dessutom klientvirtualisering. Fördelarna är uppenbara med kortare svarstider och snabbare uppkoppling. Artikeln är hämtad ur vår kundtidning Tomorrow nr 1-2011 Text Maria Malm Foto David Bicho Numera är svarstiderna kortare hos Trygg-Hansa. Det går snabbt och enkelt för medarbetarna att koppla upp sig och få tillgång till alla program från vilken plats och dator som helst. - Redan 2006 hade vi gjort i princip allt man kunde med pc i samband med utrullning av Windows XP. Nästa natur- liga steg blev en VDI-lösning, konstaterar Bo Hertz, som är nordisk teknikchef för arbetsplatsutrustning och Windows-server på Trygg-Hansa. Svarstiderna kortades direkt Det VDI-projekt som Trygg-Hansa just nu är mitt uppe i tillsammans med Atea började 2008. Bo Hertz berättar om de första erfarenheterna från hösten 2008 på Umeåkontoret, där de 105 medarbetarna hade besvärats av väldigt långa svarstider på den Microsoftbaserade inhouse-appli- kationen Thess: - De ville ha nya pc - men våra tekni- ker, Daniel Liliegren och Rickard Rosén, analyserade problemet och konstaterade att det bara skulle hjälpa marginellt. I stället rekommenderade de att vi bytte till VDI, berättar Bo Hertz. Tillsammans med Daniel Liliegren åkte han upp till Umeå och genomförde bytet med en POC för utvalda SuperUser och User. VDI var då nytt som teknik och det fanns ännu inga best practice- rekommenda- tioner - men det fungerade ändå väldigt bra, minns han, tack vare duktiga och engagerade klienttekniker. - Vi installerade åt ett team om 15 personer i taget och det gick jättebra. De hurrade för att det gick så snabbt! Med den positiva erfarenheten i ryggen gick Trygg-Hansa vidare och installerade lösningen på kontoren i Sundsvall i mars 2009 och Malmö i juni samma år. Totalt innebär det 550 inloggade medarbetare. I samband med förvärven av White Label - med kontor i Oslo och Stockholm - samt Sveland, som har kontor i Hässleholm, kopplades även deras anställda upp mot systemet. - Det är det fina med VDI; om du har en säker VPN-tunnel och användarna har laddat ner en ICA-klient så kan de köra di- rekt, utan att behöva byta ut någon pc-hårdvara, förklarar Bo Hertz. Centrala installationer minskar felkällorna Det är Trygg-Hansa själva som har ut- vecklat lösningen, medan hårdvaran har levererats av Atea. - Vi har tillsammans skapat nästa gene- ration; med en redundant Xenapp version 6-miljö som ser likadan ut i både Danmark och Sverige, berättar Joachim Jönsson på Atea, som varit Bo Hertz samarbetspartner genom projektet. När Trygg-Hansa började byta till sin klientlösning kändes det först naturligt att fortsätta med VM-ware som man var nöjd med. Men VDI-teknologin styrde så småningom över till Citrixservrar. För två år sedan gick de över till en Citrixba- serad front-end-lösning och för ett halvår sedan byttes även back-end-lösningen till Xen-server. Joachim Jönsson berättar att applikatio- nerna inte behöver installeras lokalt, utan kommer att streamas till Citrixservrarna. - Det får bort eventuella felfaktorer, som att olika programversioner krockar med varandra eftersom ingenting finns i klienten, förklarar han. Men kräver det inte oerhört mycket bandbredd? - Nej, de flesta applikationer klarar sig på 30 procent av koden utan att använda- ren märker något, säger Joachim Jönsson. Bo Hertz fyller i: - Kravet på bandbredd minskar faktiskt efter- som bearbetning sker i datacentret och enbart uppdaterade skärmbilder skickas via nätet över ett effektivt ICA-protokoll. Höga Krav på infrastruktur - men fördelarna överväger Nu har projektet gjort ett uppehåll för att satsa på stabilisering innan man går vidare och rullar ut till resterande 1 500 användare i Sverige. - Vi försöker hitta SPOF - Single Point of Failure - så att vi kan säkerställa att allt ska fortsätta fungera, även om en komponent stannar. Trots att systemet är redundant på många sätt, kan man inte dubblera allt. Det går inte att ha två separata SAN-lösningar, säger Bo Hertz. Han berättar att Trygg-Hansa ständigt investerar och söker nya tekniska lös- ningar för sin it-infrastruktur. Även om det har förekommit vissa bekymmer, både med själva lösningen och med core- switchar och SAN, är han övertygad om att fördelarna överväger - både praktiskt och ekonomiskt: - Det är enkelt att uppgradera med ökad kapacitet. Med all processorkraft centralt blir hårdvaran dessutom mycket billigare och vi får grön it. I en vanlig pc utnyttjas bara ungefär 10 procent av processorkraften, medan serverprocesso- rer i genomsnitt utnyttjas till 70 procent. Därför krävs mycket mindre processorkraft totalt. Dessutom drar en äldre pc uppåt 125 W, medan en tunn klient klarar sig på 5-10 W, så där minskar vi energiförbrukningen rejält. Lika lätt att jobba hemifrån som på kontoret När svininfluensan härjade som värst förekom diskussioner kring hur verksamheten skulle drabbas om man måste stänga ett helt kontor. - Vi funderade på hur det skulle gå om Umeåkontoret skulle behöva stänga på grund av smittrisken. Men det skulle inte vara något problem. De anställda har en inloggningsdosa och med pc och nätverk hemma kan de nå allt, precis som om de hade varit på jobbet. Trygg-Hansa håller på att ta fram en ex- akt ROI-beräkning för VDI, men Bo Hertz vet att branschorgan som Gartner och IDC gör bedömningen att man kan spara mel- lan 20 och 40 procent av it-kostnaderna, beroende på hur välskött miljö man har. - Vår miljö är mycket välmanagerad, så jag tror på den lägre siffran för vår del! VDI-projektet på trygg-Hansa Antal medarbetare: cirka 2 000. Hittills utrullat till 550 medarbetare Antal applikationer: 400-500 Servrar: VMware - virtualiserade till 82 Procent miljö: Citrix Xenapp version 6 Tidplan för projektet: Beräknas vara helt utrullat till våren 2011. atea levererar servrar, klienter, lagringslösningar och licenshantering. Ekonomi och grön it Minskat hårdvarubehov: Processorkraften i virtualiserade servrar kan utnyttjas med minst 70 procent, i stället för cirka 10 pro- cent i en vanlig pc. Tunna klienter behöver inte heller bytas ut lika ofta som pc. lägre strömförbrukning: Varje klient drar endast 5-10 W, jämfört med en pc som drar cirka 125 W. om en klient skulle gå sönder kan användaren ta en ny "från hyllan" och fortsätta jobba, utan att förlora något arbete. enligt Gartner och IDc minskar en välmanagerad VDI-lösning it-kostnaderna med upp till 20 procent. 0Trygg-Hansa: VDI - teknologi för effektiva arbetsplatser1weekly0.501
Wallmans nöjen
Wallmans Nöjen är ett företag som mer eller mindre står och faller med sina it-system. De har nöjeslokaler utspridda i Norden och när imperiet snabbt växer följer it-försörjningen med. Det gör Jonas Abrahamsson från Atea också - Wallmans firar snart tioårsjubileum som kund. Område: It-drift/Helhetsåtagande
It-drift/Helhetsåtagande1218Wallmans Nöjen är ett företag som mer eller mindre står och faller med sina it-system. De har nöjeslokaler utspridda i Norden och när imperiet snabbt växer följer it-försörjningen med. Det gör Jonas Abrahamsson från Atea också - Wallmans firar snart tioårsjubileum som kund. Ridån går upp för Wallmans & Ateas it-team Artikeln är hämtad ur vår kundtidning Tomorrow nr 4/2008 Text Nils Åhrström Foto Linus Hallgren Wallmans Nöjen är ett företag som mer eller mindre står och faller med sina it-system. De har nöjeslokaler utspridda i Norden och när imperiet snabbt växer följer it-försörjningen med. Det gör Jonas Abrahamsson från Atea också - Wallmans firar snart tioårsjubileum som kund. När verksamheten sträcker sig från schlagersång till uthyrning av luftballong så gäller det att hålla i hatten. 04.00 I Cirkusb ygningen i Köpenhamn har KitschBarens hovmästare precis kontroll-räknat kassorna och nu kan nattens ekonomiska redovisning avslutas. Tillsammans med dagrapporterna går allt in i Wallmans ekonomisystem. 05.10 I Stockholm kommer en trött taxichaufför hem. Innan han går och lägger sig beslutar han sig för att äntligen boka de där middagsbiljetterna till "Schlagersalongen". Han sätter sig vid datorn och går in på Wallmans onlinebokning. 05.20 På Värmdö har en ny arbetsdag redan börjat för en man som nästan sover lika lite som sitt nöjesimperium. Hasse Wallman kopplar upp sig på linan till kontoret och börjar skissa på nästa veckas annonser. - För att vara ett företag vars kärnverksamhet ligger så långt från datorer som man kan komma, måste man säga att Wallmans Nöjen är ovanligt beroende av sina it-system, säger Jonas Abrahamsson, it-support från Atea. Han borde veta, för han har skött supporten i tio år och har nästan daglig kontakt med sin uppdragsgivare. Jonas fortsätter: - Verksamheten pågår så gott som dygnet runt, systemet står aldrig still. Utan it skulle man i dag ha svårt att hålla reda på gager, avtal, bokföring, bordsbeställningar, personalliggare, kassor, rapportering, kreditkortsregistreringar och bongar. Wallmans har vuxit i såväl bredd som höjd och djup under den tid som Jonas jobbat med dem, och när ett företag i nöjesbranschen expanderar är det trots allt inte it-försörjningen som kommer i första rummet. - Nej, skrattar Jonas, av naturliga skäl är det naturligtvis inte så. Men alla är medvetna om hur viktigt det är och alla drar åt samma håll. Ambitionen och utmaningen ligger i att sammanlänka alla systemen och få allt att fungera friktionsfritt. Linda Nilsson och Daniel Christensson, it-supportansvarig respektive internrevisor på Wallmans, skriver gärna under på detta. - Systemintegrationen är affärskritisk, bekräftar Daniel, det är ett ständigt pågående projekt eftersom alla system har olika livslängd. Vi ska integrera boknings- och kassasystemen i hela koncernen, men det lär nog ta sin tid. Wallmans vill kunna vara flexibla när det gäller hårdvaran, därför hittar man deras servrar i en serverhall på Gärdet i Stockholm. Dessutom har man både livrem och hängslen i form av speglade servrar, utlokaliserade till Ljusterö i Stockholms skärgård. - Det finns ju snabba linor att tillgå numera, säger Linda, förr var vi tvungna att ha vårt stora bildarkiv här på kontoret. Det behöver vi inte längre. Hur ser då it-vardagen ut på ett företag som Wallmans? - Stort och smått som på alla företag, säger Linda, jag får ta tag i allt från systemutveckling till bortglömda lösenord. Men ett annars så enkelt problem som en krånglande skrivare kan ju orsaka panik när det är dags att skriva ut bordsplaceringarna på en restaurang. Vi har fler olika anställningsgrupper än de flesta och show-, kontors- och serveringspersonal har naturligtvis skiftande it-kunskaper och datorvana. Wallmans är ett familjeföretag, stort men mycket personligt, och inredningen i företagets lokaler präglas av verksamheten. Purpurfärgade gardinridåer ramar in korridorerna och väggarna täcks av gamla affischer och inramade nöjesklipp, ända från 50-talet och framåt. Diverse kändisar, både blivande och aktuella, trängs ofta i receptionen. - En rolig bransch och ett roligt företag, säger Daniel och Linda, ingen dag är den andra lik. - Roligt och spretigt, fyller Jonas i, och det är det som är charmen. Linda Nilsson har jobbat i Wallmans kulisser sedan år 2000. Daniel Christensson, intern- revisor med öga för detaljer. Jonas Abrahamsson, Atea, har arbetat i 10 år med Wallmans. 0Ridån går upp för Wallmans & Ateas it-teamWallmans Nöjen är ett företag som mer eller mindre står och faller med sina it-system. De har nöjeslokaler utspridda i Norden och när imperiet snabbt växer följer it-försörjningen med. Det gör Jonas Abrahamsson från Atea också - Wallmans firar snart tioårsjubileum som kund. 1never0.501
Voddler
Expansiva filmtjänstföretaget Voddler konvergerar nätverk och servermiljö och blir först i Sverige med Unified Computing System från Cisco. "Nu får vi stabil drift och mycket bättre prestanda", säger Roger Kemmler, Voddlers it-chef.Område: Datakommunikation
DatakommunikationExpansiva filmtjänstföretaget Voddler konvergerar nätverk och servermiljö och blir först i Sverige med Unified Computing System från Cisco. "Nu får vi stabil drift och mycket bättre prestanda", säger Roger Kemmler, Voddlers it-chef.Voddler växer så det knakar: Konvergerar nätverk och server med ny, smart teknik Artikeln är hämtad ut vår kundtidning Tomorrow nr 1/2010 Text Maria Malm Foto David Bicho Expansiva filmtjänstföretaget Voddler konvergerar nätverk och servermiljö och blir först i Sverige med Unified Computing System från Cisco. "Nu får vi stabil drift och mycket bättre prestanda", säger Roger Kemmler, Voddlers it-chef. Voddler är ett nytt, svenskt företag som distribuerar filmer via internet. Den som vill kan se streamade filmer och tv-serier i datorn eller via tv:n utan att ägna sig åt olaglig fildelning. Tjänsten finns i två versioner; en som är gratis att använda och finansieras genom annonser och en betaltjänst för att hyra film. Voddler har höga krav på stabil drift och förvaltning, tillströmningen av filmsugna kunder är mycket stor och organisationen växer snabbt. Smidigare & bättre kapacitet När Voddler beslutade sig för att investera i ett nytt datacenter föll valet så småningom på Cisco. Stabil drift, hög kapacitet, flexibilitet samt mindre krävande hantering var utgångspunkter i valet av lösning. Resultatet blev en byggnation av modern infrastruktur i samarbete med Atea, Commsec och Cisco. I den nya generationens datacenterlösning från Cisco växer alla komponenter i datacentret ihop: server, lagring och nätverk. - Vi tittade på flera leverantörer av bladservrar. Jag har också erfarenhet av andra märken, berättar Roger Kemmler, it-chef på Voddler. Han fortsätter: - Det gällde att hitta rätt lösning. Våra servrar står hos en ISP och Ciscos datacenter bygger på att man inte ska behöva vara där fysiskt - utom om man behöver sätta in mer minne eller byta ut något. I så fall måste någon givetvis åka dit. Roger Kemmler tycker att Cisco har lyckats skapa en renare design än vad han stött på tidigare: - Ibland kan det vara en del triviala problem som kräver handpåläggning, men Cisco har tänkt nytt. Vi slipper till exempel separata KVM:er och mycket kabeldragning. Dessutom får vi en mycket bättre prestanda för en billig peng. Han berättar också att den nya lösningen kommer att fungera som mall när Voddler ska expandera sin verksamhet till fler länder. Stefan anjou, CTO Voddler, är också nöjd: - Voddler är i en expansiv fas där vi snabbt måste kunna skala vår infrastruktur för att möta en kraftig efterfrågan. Den här lösningen ger oss flexibilitet, vi sparar pengar, miljö och minskar arbetet med att managera it-infrastrukturen, säger han. Lättare att hantera Hjärtat i systemet kallas Unified Computing System och består av bladservrarna, berättar Roger Kemmler. - Kring dem har vi byggt disksystem och all kringutrustning som till exempel brandväggar och nätverk. Hela systemet är anpassat efter Ciscos tänk och här finns massor av ny teknik som Cisco är först med. - Hela vår miljö är virtuell och därför behövs det mycket minne, förklarar han. Även om själva filmerna inte ligger i Voddlers egna servrar, är det ändå väldigt informationsintensiv verksamhet. Det är webbservrar, API-servrar och databaser. Roger Kemmler gillar att arbeta med bladservrar: - Det är lätt att expandera och man kan flytta servrar mellan bladen. En bonus för oss har dessutom varit att det tar mindre tid att hantera. Det arbete som tidigare krävde två tekniker kan nu göras av en, vilket sparar mycket pengar. Alla tidplaner har hållit Projektet initierades av Voddler själva och efter en förstudie tillsammans med Commsec tog man kontakt med Atea, det enda företag i Norden som är certifierat på Ciscos UCS-lösning. Installationen genomfördes i mitten av december och någon vecka senare togs det nya datacentret i drift. I slutet av januari kunde Roger Kemmler konstatera att alla tidplaner höll och att allt fungerar som det ska - delvis på grund av att Voddler hade gjort en noggrann förstudie och visste vad de köpte. Men han låter ändå nästan lite förvånad när han konstaterar: - Det har gått väldigt lätt och smidigt att byta! Stefan Anjou, Cto och Roger Kemmler, it-chef, Voddler. VODDLER Voddler, som erbjuder film över internet, har funnits på marknaden sedan 2009. Företaget expanderar kraftigt och det ställer snabbt ökande krav på it-miljön. För Voddler är det viktigt med förutsägbar och stabil leverans av data. Voddler väljer tillsammans med atea, Commsec och Cisco att bygga en modern infrastruktur med konvergerat LAN och SAN. Läs mer om Atea och Voddler0Voddler växer så det knakar: Konvergerar nätverk och server med ny, smart teknikExpansiva filmtjänstföretaget Voddler konvergerar nätverk och servermiljö och blir först i Sverige med Unified Computing System från Cisco. "Nu får vi stabil drift och mycket bättre prestanda", säger Roger Kemmler, Voddlers it-chef.1weekly0.501
Västra Götalandsregionen
It-avdelningen i Västra Götalandsregionen hanterar cirka 44 000 klienter och 1 600 servrar. Håkan Briggner, Software Asset Manager, ansvarar ensam för licenshanteringen.Område: It-produkter och licenser
It-produkter och licenser2555It-avdelningen i Västra Götalandsregionen hanterar cirka 44 000 klienter och 1 600 servrar. Håkan Briggner, Software Asset Manager, ansvarar ensam för licenshanteringen. "Hos oss är licenserna ett ständigt pågående projekt" It-avdelningen i Västra Götalandsregionen hanterar cirka 44 000 klienter och 1 600 servrar. Håkan Briggner, Software Asset Manager, ansvarar ensam för licenshanteringen. Artikeln är hämtad ur vår kundtidning Tomorrow nr 2/2011 Text Nils Åhrström Illustration Henrik Krogh Västra Götalandsregionen är den största nationella arbetsgivaren i Sverige och av de 50 000 anställda arbetar majoriteten i sjukvården. På den centrala IT-avdelningen, VGR IT, som bildades 1 januari 2007 jobbar cirka 480 personer och här har Håkan varit sedan 1 juli 2007. Revision i lågkonjunktur Det handlar om licenser - här gäller det veta vad man gör, en licensrevision kräver väldigt mycket arbete. - Vid lågkonjunkturer ökar antalet revisioner; det har väl sina naturliga, ekonomiska orsaker, säger Håkan. Novell, Oracle, IBM, Microsoft och NetOp har alla varit på besök och just nu pågår en licensrevision från Adobe. - Det komplicerade vid en revision kan vara historiska händelser från lokala förvaltningar, innan centraliseringen, berättar Håkan. Om man på någon förvaltning har köpt programvara utanför gällande avtal försvårar det arbetet med att rapportera licensinnehavet vid en revision. - Microsofts revision sträckte sig tillbaka till 1999 och den pågående revisionen från Adobe sträcker sig 10 år tillbaka i tiden fortsätter Håkan. I vissa fall krävs originalkvitton, men gör man inköp via en certifierad återförsäljare, som Atea, räcker det med elektroniska revisioner på andra tillverkare innan dessa kommer och knackar på dörren. Licenser - ett ständigt pågående projekt Håkan ansvarar för alla licenser när det gäller större avtal samt avrop från Kammarkollegiets ramavtal. Numera är det han som ensam har konto och rätten att ta hem installationsmedia och licensnycklar. Beställningsfunktionen på VGR IT sköter dock det praktiska dagliga arbetet och ruti- nerna, en diger uppgift - det säger sig självt. Licenshanteringen är ett ständigt pågående arbete och ett stort antal projekt pågår. För att få bättre kontroll arbetar man till exempel med att migrera alla användare till en och samma plattform. Västra Götalandsregionen har även infört en gemensam inventeringsprogramvara. Ett annat planerat projekt är en "licens- pool", och för att få bättre underlag inför det projektet kommer nyttjandemätningar att genomföras. I princip all programvara distribueras numera centralt, ut till användarna. När en ny dator levereras innehåller den bara ett operativsystem (man kör fortfarande Windows XP genomgående), en inventeringsagent, säkerhets- och distributionsprogram samt program för de centrala fjärrhanteringsfunktionerna. All annan licenskrävande programvara måste beställas av användaren och attesteras av ekonomiskt ansvarig chef eller motsvarande innan den distribueras till den aktuella datorn. För att underlätta licenshanteringen för en stor organisation som VGR är det positivt att arbeta med ett fåtal större leverantörer för att få kontroll på programvarulicenser. En långsiktig relation gör ju att leverantören får en bättre förståelse för våra behov och kan på så sätt ge oss ett bättre stöd i licenshantering, avslutar Håkan. För mer information Kontakta din lokala licensspecialist eller licensrådgivarna på Atea License Customer Care, telefon 020-44 66 05 eller licens@atea.se. Om Ateas Licensportal Licensportalen löser många av vardagens utmaningar när det gäller licensinköp, administration, licensregler och tolkning av avtal. Kontroll på licenser Utgångspunkten är ditt företags behov av programvaror och ditt specifika licensavtal. Du kan även importera tidigare inköp och få en fullständig överblick och kontroll på din licenshantering. Spara pengar Du får marknadens bästa pris, kompetent rådgivning om vad som är mest lämpligt för just din organisation. Rätt avtal och rätt sammansättning av licenser är avgörande för att du ska få rätt pris. Spara tid Du får automatiskt veta när ett licensavtal håller på att löpa ut och kan i god tid förnya licensavtalet. 0Västra Götalandsregionen: Hos oss är licenserna ett ständigt pågående projektIt-avdelningen i Västra Götalandsregionen hanterar cirka 44 000 klienter och 1 600 servrar. Håkan Briggner, Software Asset Manager, ansvarar ensam för licenshanteringen.1weekly0.501

Tillbaka

Kundmagasinet Tomorrow

Ateas kundtidning Tomorrow ges ut fyra gånger om året.

Vi vill med tidningen belysa affärsnytta och teknikmöjligheter och skapa en läsvärd dialog kring våra kunders it-investeringar.

Atea Tomorrow ska informera, roa och förvåna. Tidningen ska skänka värdefull kunskap om hur andra företag och organisationer får ut så mycket som möjligt av sin it. Vi vill även lyfta fram branschens hjältar hos kunder, partners och medarbetare.

Läs mer om Tomorrow

Atea Sverige | AB Box 18 164 93 Kista | Tel 08-477 47 00 | Fax 08-477 47 01 | © Atea

Våra kunder berättar

Filtrera och läs om våra kundberättelser

Ale Kommun

Astra Tech

ATG

Axfood

Axstores

Basefarm

Berg Propulsion

Coop Arena

Domstolsverket

Eskilstuna Energi och Miljö AB

Estrella

Fittjaskolan, Botkyrka kommun

Försvarets Materialverk (FMV)

Gambro

Gävle kommun

Göteborg Energi

Göteborgs Stad

Göteborgs Stad 2

Handelsbanken

HSB Turning Torso Meetings

Höganäs AB

If

ISS Facility Services

Jämtlands Räddningstjänstförbund

Karlskrona kommun

Karolinska Universitetssjukhuset

Karolinska Universitetssjukhuset (1)

Lantmännen

Luleå Tekniska Universitet

Mackmyra Svensk Whiskey

Malmö Stad

Max

Menigo

Midroc

NetOnNet

Niscayah

Peab

Pensionsmyndigheten

Polisen Malmö

Preem

Riksdagsförvaltningen

Räddningstjänsten Göteborg

Räddningstjänsten Linköping

Räddningstjänsten Västerås

Sahlgrenska Universitetssjukhuset

SATS

Skistar

Sky Meetings

Spendrups

SSAB

Stenungssunds kommun

Stockholms Universitet

Sweco

Sweco (2)

Svenska Filminstitutet

Svenska Institutet

Svenska Kraftnät

Sveriges Lantbruksuniversitet

Tekniska Verken

Tessinskolan i Nyköping

Trioplast Industrier

Trygg-Hansa

Wallmans nöjen

Voddler

Västra Götalandsregionen

Kundmagasinet Tomorrow