ATEA

 

  Sök

Sitemap Sitemap

Tisdag 9 februari

 

 
Välkommen in i eSHOP
Användarnamn: 

 

Lösenord:

 

 Login
 

Samordning och överblick med KAISA, LISA och MIR

Karolinska Universitetssjukhuset använder hundratals applikationer och databaser som utvecklats i mÃ¥nga olika sprÃ¥k. Atea har hjälpt till att skapa struktur och ta de första stegen mot samordning och en enhetlig plattform.

Daniel Andersson är IT-arkitekt på Karolinska Universitetssjukhuset och arbetar med att ta fram de system och register som behövs inom vården. Han berättar om applikationen MIR, som tagits fram tillsammans med Atea. Den sammanför sjukhusvård och forskning genom att integrera ett nationellt register över patienter som har reumatoid artrit med två olika journalsystem. Systemen innehåller bland annat information om miljörelaterade faktorer som rökning, övervikt och sociala förhållanden.
– Läkaren kan till exempel se hur olika läkemedel påverkar patienternas tillstånd, förklarar Daniel Andersson.
Han berättar att kliniken med MIR både har fått ett hjälpmedel för dialog med patienten och ett instrument för strukturerad inmatning.

KAISA underlättar samordning

Ett annat projekt, KAISA, går ut på att föra in alla egenutvecklade och så många standardappplikationer som möjligt i målmiljön. Den huvudsakliga plattformen är en Java-plattform med öppen källkod och SQL-databashantering, samt en JBOSS-applikationsserver, men man har också en .NET-plattform och en SAS-plattform.
– Vi satsar mest på öppen källkod, säger Daniel Andersson.
Mycket information kan nu samordnas, tack vare det ramverk som upprättats. I KAISA-miljön finns i dag ett 20-tal applikationer, i framtiden kan det bli ett hundratal. Daniel Anderssons mål är att det på sikt ska finnas en gemensam grund för alla applikationer. Men integrationen är svår, eftersom man använder olika terminologi i olika verksamheter och därmed olika system:
– Det är komplicerat och leder till svåra och dyra projekt. Vi vill sammanföra information från biobanker, genetikdatabaser och uppgifter om miljörelaterade orsaker i en gemensam databas som kan användas både för forskning och för kvalitetsuppföljning och verksamhetsuppföljning.

LISA visar hur verksamheten fungerar

Utvecklingen av den webbaserade applikationen LISA, som ska användas för produktionsuppföljning påbörjades 2002.
– Det ska stödja processarbetet och kunna svara på frågor som hur länge man får vänta på akuten, hur långa vårdtiderna på avdelningarna är och hur lång tid det tar från utfärdad remiss till ett svar, berättar Daniel Andersson.
LISA används inte bara av Karolinska Universitetssjukhuset, utan är tillgängligt för alla som har vårdapplikationen TakeCare.
– Centralt i utvecklingen har varit verksamhets-, begrepps-, process-, informations- och databasmodellering, säger Daniel Andersson, och sammanfattar de tre frågor som vägleder uppföljningsarbetet inom sjukhuset:
– Varför hände det här mig, vad kommer att hända nu, vad ska vi göra åt det? För att svara på de frågorna behöver vi information och den samlar vi i våra KAISA-miljöer.

 

 

Daniel
Daniel Andersson, IT-arkitekt Karolinska Universitetssjukhuset